Nationalekonomi B100, 30 hp

Innehåll

Moment 1: Metoder och verktyg för nationalekonomer (Tools and methods for economists) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper i metoder för nationalekonomiskt arbete och nationalekonomisk forskning. Momentet inleds med en kort vetenskapsteoretisk diskussion. I samband med detta berörs även området forskningsetik.

De metoder som presenteras under momentet kan delas upp i främst två delar - matematik och ekonometri. Under momentets första del diskuteras och praktiseras matematiska begrepp och metoder som är relevanta för arbete med nationalekonomiska teorier och ekonometri. Exempel på sådana begrepp och metoder är funktionsformer, ekvationssystem, logaritmer, derivator och optimering. Momentet övergår sedan till att behandla ekonometri där betoningen ligger på begrepp, tolkning och praktisk användning av den klassiska regressionsmodellen (OLS). De ekonometriska verktyg som presenteras motiveras också kort teoretiskt.

Störst fokus ligger på OLS, men även andra metoder diskuteras och tillämpas för att hantera ekonometriska problem relaterade till främst typer av variabler och data. Exempel är beroende variabler av binär typ samt tidsseriedata. Under momentet arbetas det med empiriskt material samt presentation av resultat.

Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och empiriska kunskaper om marknadsstrukturer, företags beteenden och välfärdsekonomiska utfall (effektivitet) vid monopol, oligopol, prisdiskriminering, produktdifferentiering, företagssamarbeten och karteller, in- och utträde från marknader, samt strategiskt beteende.

Momentet tar sin utgångspunkt i förekomsten av friktioner av olika slag såsom begränsad information, transaktionskostnader, kostnader i samband med prisförändringar, offentliga ingrepp och inträdeshinder på olika marknader. Under momentet studeras hur företag organiseras och hur de konkurrerar som en konsekvens av dessa olika friktioner.

Det empiriska inslaget på detta moment bygger i huvudsak vidare på de metoder som studeras under första momentet med tillämpning på för momentet relevanta frågeställningar.

Moment 3: Miljö- och naturresursekonomi (Environmental and Natural Resource Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på ht)
Momentets mål är att ge en insikt i samhällsekonomisk analys av hushållningen med naturresurser i vid mening samt att ge en djupare analys av miljöpolitiska styrmedel. Med naturresurser avses dels förnyelsebara naturresurser som exempelvis skog, dels icke förnyelsebara resurser som exempelvis olja. Resursanvändningen analyseras dels inom ramen för en perfekt marknadsekonomi, dels då uttaget eller nyttjandet av en resurs inte uppfyller de kriterier en perfekt marknadsekonomi ställer, exempelvis i form av negativa sidoeffekter. Den genomgångna teorin tillämpas på ett antal miljöpolitiska problem av olika karaktär. Centrala frågeställningar är: Hur mycket bör satsas på att förbättra vår miljö? Hur effektiva är olika typer av miljöpolitiska styrmedel? Vidare förklaras och analyseras begrepp som uthållig utveckling och miljöräkenskaper.

Under momentet studeras ekonometriska metoder som kommer till användning för att bestämma pris på ickemarknadsprissatta naturresurser, t ex sällsynta fågelarter. För att utforma och utvärdera miljöpolitik på bästa möjliga sätt behövs oftast empiriska uppskattningar av skador på miljö och hälsa samt av kostnader för att undvika miljöförstörelse. Under momentet studeras därför enklare former av ekonometriska tillvägagångssätt för att ta fram sådana uppskattningar i en policyrelevant kontext.

Moment 3: Offentlig ekonomi (Public Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Momentet behandlar centrala frågeställningar inom den offentliga sektorns ekonomi och fokuserar såväl på den offentliga sektorns utgiftssida som inkomstsida. En första del av kursen behandlar teorier för offentligt tillhandahållande av varor och tjänster och teorier för att förklara institutioner som syftar till ekonomisk effektivitet och rättvisa. I en andra del studeras vilken betydelse beskattning av inkomster och varor har på enskilda aktörers beteende och omfördelning i samhället, samt hur skatter bör vara utformade för att uppnå ekonomisk effektivitet och önskvärd omfördelning.

Moment 4: Penningpolitik och finansiell ekonomi (Monetary and Financial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentet studerar dels pengars roll i en ekonomi samt ger en introduktion till området finansiell ekonomi. Kursen börjar med en beskrivning och analys av centralbankens roll i en ekonomi och betydelsen av privata banker för transmissionsmekanismen. Därefter behandlas räntebärande instrument. Här definieras olika skuldinstrument och grundläggande koncept för värdering av finansiella tillgångar. Ett särskilt fokus ligger på obligationer och obligationsmarknaden. Slutligen ges en introduktion till modern portföljvalsteori. Här presenteras Markowitz portföljvalsmodell samt CAPM modellen. Det ekonometriska inslaget på momentet består av tidsserieanalys på finansiella dataserier.

Moment 4: Arbetsmarknadsekonomi (Labour Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Momentets mål är att ge fördjupade kunskaper om arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras på marknaden. Momentet behandlar bl a utbud av och efterfrågan efter arbetskraft, hur arbetslöshet uppstår i ekonomin, hur löne- och inkomstskillnader uppstår. Olika teorier samt de empiriska tillämpningarna av dessa kommer att presenteras under momentet. Exempel på teorier är humankapitalteorin, diskrimineringsteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och olika fackföreningsmodeller. Olika studiers resultat vad avser skillnader i tillgång till arbete, i löner och inkomster i allmänhet men också mellan regioner, mellan kvinnor och män och mellan olika utbildningsgrupper kommer att behandlas. Momentet kommer också att ge en internationell utblick vad gäller utvecklingen på svensk arbetsmarknad i förhållande till andra länder inom och utom EU.

Lönemodeller är ofta baserade på individdata och frågor kring s k selektion uppkommer ofta. Selektionseffekter kan t ex uppkomma när vissa individer inte har löneinkomst därför att lönen varit för låg för att deltagande i arbetskraften skall vara ekonomiskt motiverad. De behandlade redskapen utgör en viktig del av mikroekonometrin. Undervisningen består av ett antal föreläsningar och seminarier. Eftersom ett syfte är att de studerande skall skriva en uppsats inom ramen för ämnesområdet är självstudier centrala under detta avsnitt.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Metoder och verktyg för nationalekonomer (Tools and methods for economists) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Tillämpa relevanta nationalekonomiska metoder.
2. Tillämpa matematiska funktionsformer, derivering och optimering.
3. Förklara den teoretiska utgångspunkten för den klassiska regressionsmodellen skattad med minsta kvadratmetoden (OLS).
4. Bedöma och förstå begränsningar med den klassiska regressionsmodellen (OLS). 
5. Med utgångspunkt i OLS, diskutera och tillämpa metoder för att hantera ekonometriska problem samt olika typer av variabler och data.
6. Tillämpa relevanta metoder på olika typer av data, samt visa förståelse för möjliga forskningsetiska aspekter.
7. På ett tydligt och pedagogiskt sätt kunna kommunicera slutsatser dragna från vetenskapliga studier för såväl allmänhet som kollegor.
   

Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Förklara och tillämpa centrala begrepp inom ämnesområdet såsom priselasticitet, olika kostnadsbegrepp, och mått på marknadsmakt och marknadskoncentration.
2. Härleda och förklara ett representativs företags vinstmaximeringsbeslut på kort och lång sikt givet olika marknadsformer, samt analysera de välfärdsekonomiska konsekvenserna av besluten.
3. Redogöra för hur olika marknadssituationer i form av konkurrensgrad och prisbildning kan uppstå, samt dess välfärdsekonomiska effekter. Detta inkluderar även vertikalt och horisontellt samarbete och kartellbildning mellan olika företag.
4. Redogöra för produktdifferentiering, prisdiskriminering, olika former av strategiskt beteende och dess välfärdsekonomiska effekter.
5. Tillämpa ekonometriska metoder som exempelvis regressionsanalys för att besvara empiriska frågeställningar på för området relevanta data.

Moment 3: Miljö- och naturresursekonomi (Environmental and Natural Resource Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på ht)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Tillämpa den grundläggande teoribildningen inom miljö- och naturresursekonomiområdet.
2. Förklara hur miljöpolitiska styrmedel, t.ex. miljöskatter och utsläppshandel, fungerar samt kunna redogöra för enskilda styrmedels för och nackdelar.
3. Förklara problematiken kring ickemarknadsprissatta naturresurser och redogöra för hur värdet av dessa resurser kan uppskattas med hjälp av direkta och indirekta metoder.
4. Tillämpa grundläggande empiriska metoder inom det miljöpolitiska området.

Moment 3: Offentlig ekonomi (Public Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Redogöra för effekter av inkomst- och varubeskattning på konsumenters beteenden samt hur dessa skatter omfördelar konsumtionsmöjligheter mellan individer.
2. Beskriva grundläggande principer för optimal varubeskattning.
3. Beskriva teorier för offentligt tillhandahållande av varor och tjänster.
4. Förklara och tillämpa vanliga mått på inkomstfördelning.
5. Beskriva hur sociala välfärdssystem påverkar det ekonomiska beteendet hos individer.
6. Översiktligt redogöra för den offentliga sektorns finansiering, organisering och verksamhet.

Moment 4: Penningpolitik och finansiell ekonomi (Monetary and Financial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på ht)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Beskriva hur centralbanker bedriver penningpolitik.
2. Redogöra för de privata bankernas roll i transmissionsmekanismen.
3. Förklara och beräkna obligationers pris.
4. Analysera nyckelbegrepp relaterade till obligationer, såsom duration, konvexitet samt olika avkastningsmått.
5. Tillämpa tidsserieanalys på finansiella dataserier.​

Moment 4: Arbetsmarknadsekonomi (Labour Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Förklara och analysera arbetsmarknadens funktionssätt både med avseende på utbuds- och efterfrågesidan.
2. Förklara och analysera olika förklaringsmodeller till löneskillnader och inkomstfördelning som exempelvis diskrimineringsteori, humankapitalteori och kompenserande löneskillnadsteori.
3. Beskriva de organisationer som verkar på arbetsmarknadsområdet och deras roll i lönebildningen samt identifiera de teorier som förklarar arbetslöshet på kort och lång sikt.
4. Redogöra för den offentliga statistiken på området och kunna arbeta tillämpat med denna.

Behörighetskrav

Nationalekonomi A100, 30 hp samt Matematik 3b/3c eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar, videoinspelningar och seminarier. Videoinspelningarna är på engelska även när kursspråket i övrigt är svenska.

Examination

Examinationen sker i form av duggor, skriftlig salsexamination vid momentslut samt via inlämningsuppgifter och seminarier.

Resultatet från duggor, inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin. Studerande som inte har ett godkänt resultat från det ordinarie seminariet eller inlämningsuppgiften får inom ramen för respektive moment ytterligare en motsvarande examinationsmöjlighet. 

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill, dock ej för moment tre eller fyra under vårterminen. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart.

På kursens samtliga fyra huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten.

I normalfallet finns det ingen möjlighet till komplettering av underkända betyg. I undantagsfall kan en studerande som på någon examinerande del fått betyget "Underkänd", om examinator (ej undervisande lärare) finner det lämpligt, få genomföra en kompletterande uppgift. Den kompletterande uppgiften skall vara av mindre karaktär, tydligt relaterad till det eller de
kunskapsmål som ej är uppfyllda samt vara genomförd i nära anslutning till den ursprungliga uppgiften.

Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos rektor vid Handelshögskolan begära att annan examinator utses att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.