Nationalekonomi A101, 30 hp

Innehåll

Moment 1 : Mikroekonomisk teori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Momentet inleds med en metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras.Momentet fortsätter med en beskrivning av den enskilda individens agerande, det vill säga hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbets kraft. Företagets resursfördelningsproblem innefattar beslut om hur mycket som skall till verkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske.

Därefter behandlas pristeori, det vill säga hur enskilda aktörers agerande samver kar till att bestämma priser och kvantiteter på
marknader. Detta sker inom ramen för en partiell jämviktsanalys som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras. Komparativ statik intar en central roll i egenskap av studiet av hur ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika faktorer, exempelvis inkomstförändringar. Statens påverkan på resursallokeringen genom skatter och subventioner introduceras också under momentet.

Avslutningsvis behandlas allmän jämviktsanalys, det vill säga frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsätt ningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin.

Moment 2 : Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem (Market failures and resource allocation
problems). (7,5 hp/7,5 ECTS)
Under momentet granskas de antaganden som ligger till grund för samhällsekonomisk effektivitet som åstadkoms i marknadsjämvikten under fullständig konkurrens. Företagens vinstmaximeringsproblem samt välfärdseffekter studeras för alternativa marknadsformer som monopol, oligopol och monopolistisk konkurrens.

Inom ramen för ofullständig konkurrens introduceras spelteori för att förklara företagens beteende. Dessutom studeras hur marknadsstrukturen påverkar faktormarknaden. Utöver detta introduceras andra former av marknadsmisslyckanden såsom osäkerhet, externaliteter och asymmetrisk information. Givet dessa marknadsmisslyckanden, kan staten påverka ekonomin och öka individens välfärd? Diskussionen rörande statens möjligheter fokuserar på konkurrenspolitiken, skatter (exempelvis inom miljöområdet) samt tillhandahållandet av kollektiva varor.

Moment 3 : Makroekonomisk analys på kort sikt (Macroeconomic analysis in the short run) (7,5 hp/7,5 ECTS)
Det övergripande syftet med momentet är att introducera studenten till makroekonomisk teori samt till att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar på kort sikt. Kursens mål är att ge studenten verktyg för att analysera förändringar i materiell välfärd över tid samt mellan länder.

För att möjliggöra en analys av ekonomin inleds momentet med en introduktion av centrala makroekonomiska begrepp såsom bruttonationalprodukt (BNP), betalningsbalans, ekonomisk tillväxt, arbetslöshet, inflation och växelkurs. BNP tas till utgångspunkt för en beskrivning av den ekonomiska strukturen. Här behandlas bl. a. de faktorer som påverkar nationalproduktens storlek på kort sikt, samt effekten av fluktuationer i BNP på arbetslöshetsnivån. Betalningsbalansen tas till utgångspunkt för länders handel med varandra. Kursen ger även en kort introduktion till teoretiska orsaker till observerade handelsmönster.

Momentet behandlar även ekonomisk stabiliseringspolitik i termer av finans och penningpolitik. Under denna del av momentet introduceras de olika redskap som staten och centralbanken har tillgängliga för att bedriva stabiliseringspolitik. Fokus ligger på förståelsen av varumarknaden och penningmarknaden. Kursen mål är att ge studenten en god kunskap om de grundläggande makroekonomiska modellerna, men även att ge kunskap om hur utvidgningar av dessa modeller påverkar analysen av ekonomin och begränsar möjligheterna för stabiliseringspolitiken.

Moment 4 : Makroekonomisk analys i ett längre tidsperspektiv (Macroeconomic analysis in the long run) (7,5 hp/ 7,5 ECTS)
Moment 4 tar vid där moment 3 slutar, där fokus förskjuts till en analys av ekonomin på medellång till lång sikt. Momentet inleder med att introducera studenten till hur prisförändringar och inflation påverkar möjligheterna till stabiliseringspolitik. Under denna del av momentet belyses hur efterfrågan, i samspel med utbudet, påverkar inflationsnivån.

Under momentets andra del introduceras studenten till vad som bestämmer ekonomisk tillväxt på lång sikt. Här diskuteras teorier gällande hur sparande och teknologi bestämmer jämvikt i ekonomin på lång sikt samt varför vissa länder är fattiga och andra är rika. Momentet behandlar även olika former av ekonomiska kriser samt hur det ekonomisk politiska ramverket bör utformas.
Ett särskilt fokus ligger på de europeiska erfarenheterna och den senaste finans- och skuldkrisen.

Liksom under moment 3 tar moment 4 upp både grundmodeller för analys av ekonomin (under moment 4 syftar dessa till analyser på medellång och lång sikt) samt relevanta utvidgningar av dessa.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Mikroekonomisk teori, 7,5hp (Microeconomics, 7.5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem.
2. Visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets vinstmaximeringsproblem under fullständig konkurrens.
3. Beskriva prisbildningsmekanismen under fullständig konkurrens.
4. Förklara hur skatter och subventioner påverkar marknadsjämvikten.
5. Förklara hur marknadsmekanismen kan åstadkomma en effektiv resursallokering under fullständig konkurrens.
6. Förklara grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska tillämpningar.
7. Beskriva relevanta delar av det svenska skattesystemet.

 
Moment 2: Marknadsmisslyckanden och resursfördelningsproblem, 7,5hp (Market failures and resource allocation problems, 7.5ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Förklara innebörden av olika marknadsmisslyckanden samt statens möjligheter att korrigera dessa.
2. Förklara hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen.
3. Redogöra för enskilda företags strategiska beteende.
4. Redogöra för grunderna i statens konkurrenspolitik.
5. Förklara förutsättningarna för offentlig varu- och serviceproduktion.
6. Förklara hur miljöskatter och regleringar kan korrigera för externaliteter.
7. Tillämpa beslutsregler i offentliga investeringsbeslut.

Moment 3 : Makroekonomisk analys på kort sikt, 7,5hp (Macroeconomic analysis in the short run, 7.5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Definiera och beräkna nivå och förändringar i materiell välfärd över tid och mellan länder.
2. Förklara och illustrera effekter av ekonomiska chocker på BNP på kort sikt.
3. Förklara och illustrera samspelet mellan varumarknaden och penningmarknaden på kort sikt, samt kunna redogöra för finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar att stabilisera BNP i en öppen ekonomi.
4. Redogöra för grundläggande handelsteori.
5. Ge prov på och tillämpa de makroekonomiska modellerna på relevanta ekonomiska problem.
6. Beskriva nuläget i svensk ekonomi och kunna relatera detta till förutsättningarna för aktiv stabiliseringspolitik.

Moment 4 : Makroekonomisk analys i ett längre tidsperspektiv, 7,5 hp (Macroeconomic analysis in the long run, 7.5 ECTS)
Efter genomgånget moment förväntas den studerande kunna:

1. Redogöra för orsaker till, och konsekvenser av, arbetslöshet.
2. Förstå och förklara sambandet mellan en ekonomis produktion, inflation och arbetslöshet.
3. Förstå och beskriva finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar i en öppen och stängd ekonomi på längre sikt.
4. Förstå rollen av Eurozonens penningpolitik.
5. Redogöra för bestämningsfaktorerna för ekonomisk tillväxt på lång sikt.
6. Förklara och illustrera hur förändringar i sparande, teknologi och befolkningstillväxt påverkar ett lands materiella välfärd på lång sikt.
7. Ge prov på och tillämpa de ekonomiska modellerna på aktuella ekonomiska problem.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre salsskrivningar (duggor), dels i form av skriftlig salsexamination efter respektive moments slut samt via inlämningsuppgifter och seminarier. Resultatet från mindre skrivningar (duggor), inlämningsuppgifter och seminarier gäller endast under innevarande termin.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ett ytterligare provtillfälle i nära anslutning härtill, dock ej för moment fyra under vårterminen. Därpå följande tentamensmöjlig heter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därut över anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår veckan före höstterminstart. Information lämnas av studie vägledaren eller studiesekreteraren.

På kursens samtliga fyra huvudmoment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som god känts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är god kända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

När en student har underkänts på en examination vid två tillfällen har hen rätt att begära att annan examinator utses att bestämma betyg. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande sker enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning.