Nationalekonomi A1:1, 15 hp

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment om vardera 7,5 hp/7,5 ECTS: "Resursfördelningsteori" samt "Imperfekt konkurrens, risk, informations- och välfärdsekonomi" Moment 1: Resursfördelningsteori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentet inleds med metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med att ställa upp teoretiska modeller inom vilka den enskilde ekonomiska aktörens agerande kan beskrivas och analyseras. Först studeras hur den enskilda konsumenten löser sitt resursfördelningsproblem, dvs hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innebär att bestämma hur mycket som skall tillverkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske. Sedan studeras hur de enskilda aktörernas agerande samverkar till att bestämma priser och kvantiteter på olika varor och produktionsfaktorer. Detta sker inom ramen för en partiell modell som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras, men som bortser från samspelet mellan olika delmarknader i ekonomin. Komparativ statik intar en central roll inom såväl individ som den partiella analysen. Här studeras hur de ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika händelser. T ex hur påverkas priset på bilar om konsumenternas inkomster ökar? Särskilt intresse ägnas myndigheternas möjligheter att med hjälp av skatter och subventioner påverka resursanvändningen. Momentet avslutas med en introduktion till allmän jämvikt, dvs frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin. Moment 2: Imperfekt konkurrens, risk, informations- och välfärdsekonomi (Imperfect competition, risk, information- and welfare economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) De grundläggande kunskaper i resursfördelningsteorin som studenten erhållit under moment 1 kommer under moment 2 att byggas på och tillämpas på en rad olika områden. Grundmodellerna kring fullständig konkurrens och monopol byggs ut och anpassas för analys av marknadsförhållanden som ligger mellan dessa två ytterligheter, så kallade ofullständiga konkurrensmarknader med endast ett fåtal företag. Därefter analyseras hur arbetsmarknaden fungerar och fackföreningarnas roll samt inkomstfördelningen mellan olika grupper i samhället. Här tas även diskriminering på arbetsmarknaden upp. Momentet fortsätter med analys av individers attityder kring ekonomiska risker och olika sätt att försäkra sig mot detta samt portföljvalsteori. Därefter kommer ett avsnitt kring som behandlar informationsekonomi, vilket bland annat omfattar det relativt nya området e-handel. Den andra delen av momentet behandlar välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden för att korrigera för dessa? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Inom ramen för detta behandlas skatter och offentliga utgifter, lokal offentlig ekonomi samt hur staten bör utforma konkurrenspolitiken för att minimera välfärdsförlusterna. Momentet innehåller även miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall den studerande: - kunna tillämpa ekonomisk teori på aktuella problem, - ha förmåga till kritisk analys av ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser, - kunna använda adekvata analysverktyg på ekonomiska problem, - kunna beskriva den svenska ekonomins utveckling och struktur. För detta ändamål skall den studerande: - ha grundläggande kunskaper i ekonomisk teori, - ha god orientering om olika ekonomiska analysverktyg och begrepp.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker dels i form av mindre skrivningar (duggor) vilka är frivilliga, seminarier samt i form av skriftlig examination efter respektive moments slut. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfällen i nära anslutning härtill. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår i slutet av augusti. Information lämnas av studievägledaren eller studiesekreteraren. På de två momenten ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att de två momenten är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på de bägge momenten. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos den Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Den studerande som antagits till Nationalekonomi A1:1, 15 hp, skall kunna examineras på kursen (och dess delmoment) upp till två år efter att kursplan för aktuell kurs ersatts av ny kursplan eller att kursen lagts ner. TILLGODORÄKNANDE Studierektor vid institutionen för nationalekonomi beslutar om tillgodoräknande av kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan skall anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. För ytterligare information, kontakta studievägledaren.