Engelskt namn: Economics B1
Denna kursplan gäller: 2012-01-23 och tillsvidare
Kursplan för kurser med start efter 2012-01-23
Kurskod: 2NE002
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Nationalekonomi: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: USBE Nationalekonomi
Beslutad av: Prefekt, 2009-01-19
Reviderad av: Mikael Lindbäck, 2011-10-06
Kursen omfattar fyra moment om vardera 7,5 hp/7,5 ECTS: Makroekonometri, Industriell ekonomi, Finansiell ekonomi samt Miljö- och naturresursekonomi (ht) alt Arbetsmarknadsekonomi (vt). I momenten ingår ekonometriska inslag, totalt 7,5 hp. Moment 1: Makroekonometri (Macroeconometrics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska kunskaper i makroekonomi samt att efter en introduktion i ekonometri praktiskt tillämpa och empiriskt utvärdera de teoretiska modellerna. Momentet inleds med en introduktion i ekonometri där betoningen ligger på begrepp, tolkning och praktisk användning snarare än de tekniska delarna av ekonometrin. Parallellt med detta behandlas modeller som försöker förklara tillväxt på lång sikt. Tonvikten ligger här på den neoklassiska tillväxtteorin men även modernare förklaringsmodeller som den endogena tillväxtteorin kommer att avhandlas. Utifrån dessa makromodeller visas dels hur den praktiska ekonometriska skattningen genomförs, dels hur modellerna kan användas för prognoser etc. För att empiriskt kunna bestämma linjära samband mellan observerade variabler uppskattas sambandets obekanta parametrar med hjälp av ekonometriska metoder. Minsta-kvadrat-skattning av obekanta parametrar införs för regressionsmodeller med en eller flera förklarande variabler. Den makroteoretiska delen fortsätter med en genomgång av klassisk och neoklassisk teoribildning. Här är tidsperspektivet medellång alternativt den tid det tar för alla marknader att klarera. Sedan följer en genomgång av den keynesianska teorin, som kan sägas ha etablerat makroekonomi som ett separat ämne inom nationalekonomi. Efter den keynesianska analysen behandlas den monetaristiska och den nyklassiska teoribildningen. Därefter ägnas utrymme åt olika modeller som bättre söker förklara konsumtion och investeringsbeteende bland annat genom att utveckla de intertemporala aspekterna för hushåll och företag. Momentet avslutas med en genomgång av den reala konjunkturteorin, nära besläktad med nyklassisk teoribildning och den nykeynesianska analysen. Genomgående under momentets genomförande arbetas det med empiriskt material företrädelsevis för svensk ekonomi och i samband med dessa empiriska övningar diskuteras också hur de grundläggande teknikerna kan tillämpas för att hantera t ex dynamik och simultanitet. Moment 2: Industriell ekonomi (Industrial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentets mål är att ge grundläggande kunskaper om hur företag och marknader är organiserade samt växelverkan mellan dessa. Momentet behandlar mera realistiska modeller av företag och marknader än de starkt förenklade modeller som behandlas på grundläggande kurser i nationalekonomi. Momentet tar sin utgångspunkt i förekomsten av friktioner av olika slag såsom begränsad information, transaktionskostnader, kostnader i samband med prisförändringar, offentliga ingrepp och inträdeshinder på olika marknader. Under momentet studeras hur företag organiseras och hur de konkurrerar som en konsekvens av dessa olika friktioner. Inom området industriell ekonomi återfinns två dominerande och konkurrerande synsätt. Det första, "Structure - Conduct - Performance"-paradigmet, är huvudsakligen deskriptivt medan det andra, pristeoriparadigmet, utgår från mikroteoretiska modeller i beskrivningen av företags beteende och marknadsstrukturer. Förutom dessa två paradigmer återfinns andra utgångspunkter för analysen av företag och marknader. Vissa författare tar utgångspunkt i skillnader i transaktionskostnader för att förklara varför struktur, beteende och resultat varierar över branscher. Andra författare utnyttjar en spelteoretisk ansats, där företagen deltar i ett spel om vinster och det enskilda företaget försöker bestämma en strategi rörande t ex produktion, priser och reklaminsatser som ger bästa vinstresultat. Hos andra författare har s k "utmaningsbara marknader" ägnats stor uppmärksamhet under de senaste decennierna. Utmaningsbara marknader är marknader med få företag men där nya företag snabbt etablerar sig om skillnaden mellan priser och kostnader blir betydande. Samtidigt är kostnaderna i samband med exit eller nedläggning av betydelse för företagens benägenhet att nyetablera sig på en marknad. Momentet utgår från de grundläggande teorierna inom industriell ekonomi vid analysen av företags organisation och beteende på olika marknader. Paradigmerna ses därvid i viss utsträckning som komplement som bidrar till förståelsen av industriell ekonomi. Ekonometrin bygger under detta moment i huvudsak direkt på de metoder som infördes under moment 1, men vissa frågor kring t ex heteroskedasticitet lyfts fram. Bl a studeras enklare modeller för vinst i företag samt enklare former av efterfrågeanalys. Moment 3: Finansiell ekonomi (Financial Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentets mål är att ge grundläggande teoretiska och empiriska kunskaper om finansiella marknader och finansiellt beteende samt att tillämpa dessa kunskaper vid analysen av aktuella finansiella problemställningar. Följande områden behandlas: * Portföljvalsteori. Markowitz’ mean-variance-modell. * Prisbildningsmodeller för kapitalmarknaden. CAPM (Capital Asset Pricing Model) och APT (Arbitrage Pricing Theory). * Värderingsmodeller för risktillgångar. * Finansiella marknaders informationseffektivitet. Under hela momentet läggs stor vikt vid att illustrera och tillämpa begrepp, samband, modeller och teorier på aktuella problem, händelseförlopp och utvecklingstendenser på de finansiella marknaderna både i Sverige och internationellt. Moment 4: Miljö- och naturresursekonomi (Environmental and Natural Resource Economics) (7,5 hp/ 7,5 ECTS) (ges på ht) Momentets mål är att ge en insikt i samhällsekonomisk analys av hushållningen med naturresurser i vid mening samt att ge en djupare analys av miljöpolitiska styrmedel. Med naturresurser avses dels förnyelsebara naturresurser som exempelvis skog, dels icke förnyelsebara resurser som exempelvis olja. Resursanvändningen analyseras dels inom ramen för en perfekt marknadsekonomi, dels då uttaget eller nyttjandet av en resurs inte uppfyller de kriterier en perfekt marknadsekonomi ställer, exempelvis i form av negativa sidoeffekter. Den genomgångna teorin tillämpas på ett antal miljöpolitiska problem av olika karaktär. Centrala frågeställningar är: Hur mycket bör satsas på att förbättra vår miljö? Hur effektiva är olika typer av miljöpolitiska styrmedel? Vidare förklaras och analyseras begrepp som ”uthållig utveckling” och ”miljöräkenskaper”. Under momentet studeras ekonometriska metoder som kommer till användning för att bestämma pris på icke-marknadsprissatta naturresurser, t ex sällsynta fågelarter. Probitmodellen är ett av de behandlade hjälpmedlen för sådana frågeställningar och utgör också en viktig del av mikroekonometrin. För att bestämma miljöpolitik behövs ofta ekonometriskt uppskattade kostnadsfunktioner. Under momentet studeras därför enklare former av sådana modeller, deras skattning och användning. Moment 4: Arbetsmarknadsekonomi (Labour Economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) (ges på vt) Momentets mål är att ge fördjupade kunskaper om arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras på marknaden. Momentet behandlar bl a utbud av och efterfrågan efter arbetskraft, hur arbetslöshet uppstår i ekonomin, hur löne- och inkomstskillnader uppstår. Olika teorier samt de empiriska tillämpningarna av dessa kommer att presenteras under momentet. Exempel på teorier är humankapitalteorin, diskrimineringsteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och olika fackföreningsmodeller. Olika studiers resultat vad avser skillnader i tillgång till arbete, i löner och inkomster i allmänhet men också mellan regioner, mellan kvinnor och män och mellan olika utbildningsgrupper kommer att behandlas. Momentet kommer också att ge en internationell utblick vad gäller utvecklingen på svensk arbetsmarknad i förhållande till andra länder inom och utom EU. Lönemodeller är ofta baserade på individdata och frågor kring s k selektion uppkommer ofta. Selektionseffekter kan t ex uppkomma när vissa individer inte har löneinkomst därför att lönen varit för låg för att deltagande i arbetskraften skall vara ekonomiskt motiverad. Under det ekonometriska blocket diskuteras därför selektion och hur den ekonometriskt kan behandlas. De behandlade redskapen utgör en viktig del av mikroekonometrin. Undervisningen består av ett antal föreläsningar och seminarier. Eftersom ett syfte är att de studerande skall skriva en uppsats inom ramen för ämnesområdet är självstudier centrala under detta avsnitt.
Efter avslutad kurs skall den studerande erhållit: - fördjupade kunskaper i ekonomisk teori, - förmåga att tillämpa ekonomisk teori på aktuella problem, - kännedom om och förmåga till att kritiskt analysera ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser, - grundläggande kunskaper i ekonometri, - förmåga att praktiskt arbeta med analys av data, - fördjupad kunskap om makroekonomiska problem, om långsiktig tillväxt och produktivitetsutveckling, om stabiliseringspolitikens förutsättningar och effekter samt om finansiell ekonomi, - fördjupad kunskap om resursfördelningsproblem, industriell ekonomi, efterfrågeanalys och marknadsbedömningar.
Univ: Nationalekonomi A1 eller motsvarande
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.
Examinationen sker i form av skriftligt prov efter respektive moments slut samt redovisning av mindre arbetsuppgifter. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfällen i nära anslutning härtill. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår i slutet av augusti. Information lämnas av studievägledaren eller studiesekreteraren. På samtliga moment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos den Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Den studerande som antagits till Nationalekonomi B1, 30 hp, skall kunna examineras på kursen (och dess delmoment) upp till två år efter att kursplan för aktuell kurs ersatts av ny kursplan eller att kursen lagts ner. TILLGODORÄKNANDE Studierektor vid institutionen för nationalekonomi beslutar om tillgodoräknande av kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan skall anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. För ytterligare information, kontakta studievägledaren.
Kontakta institutionen för mer information om litteraturen. Contact the Department for more information about the literature.
Till momenten kan eventuellt "övrigt kursmaterial" tillkomma (till självkostnadspris).
Mankiw N. Gregory.
Macroeconomics
7th ed. : New York : Worth : 2009. : 598 p. :
ISBN: 978-1-4292-3812-0 (hbk.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Studenmund A. H.
Using econometrics : a practical guide
6. ed. : Boston, Mass. : Pearson : cop. 2011 : xvii, 616 p. :
ISBN: 978-0-13-137998-5 (internat. ed.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Modern industrial organization
Carlton Dennis W., Perloff Jeffrey M.
4. ed. : Boston, Mass. : Pearson Addison-Wesley : cop. 2005 : xviii, 822 s. :
ISBN: 0-321-22341-1 (hft.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Studenmund A. H.
Using econometrics : a practical guide
6. ed. : Boston, Mass. : Pearson : cop. 2011 : xvii, 616 p. :
ISBN: 978-0-13-137998-5 (internat. ed.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Penningmarknaden
Nyberg Lars, Viotti Staffan, Wissén Pehr
4., [rev.] uppl. : Stockholm : SNS förlag : 2006 : 277 s. :
ISBN: 91-85355-74-7
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Kolstad Charles D.
Environmental economics
New York ;a Oxford : Oxford University Press : 2000 : xi, 400 s. :
ISBN: 0-19-511954-1
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Studenmund A. H.
Using econometrics : a practical guide
6. ed. : Boston, Mass. : Pearson : cop. 2011 : xvii, 616 p. :
ISBN: 978-0-13-137998-5 (internat. ed.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Kursinnehållet relateras till frågor som varit centrala i den svenska miljödebatten de senaste åren. Delar av kurslitteraturen kommer därmed att kompletteras av delar från bl a offentliga utredningar (till självkostnadspris).
Arbetsmarknaden
Björklund Anders, Åslund Olof
3., rev. uppl. /b under medverkan av Olof Åslund : Stockholm : SNS förlag : 2006 : 402, [1] s. :
ISBN: 91-85355-53-4
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst
Studenmund A. H.
Using econometrics : a practical guide
6. ed. : Boston, Mass. : Pearson : cop. 2011 : xvii, 616 p. :
ISBN: 978-0-13-137998-5 (internat. ed.)
Obligatorisk
Se Umeå UB:s söktjänst