Nationalekonomi A1, 30 hp

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment om vardera 7,5 hp/7,5 ECTS: Resursfördelningsteori, Imperfekt konkurrens, risk, informations- och välfärdsekonomi, Makroekonomi samt Ekonomisk politik i öppna ekonomier. Moment 1: Resursfördelningsteori (Microeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Momentet inleds med metodorientering, där olika ekonomiska analysverktyg och begrepp presenteras. Momentet fortsätter med att ställa upp teoretiska modeller inom vilka den enskilde ekonomiska aktörens agerande kan beskrivas och analyseras. Först studeras hur den enskilda konsumenten löser sitt resursfördelningsproblem, dvs hur konsumenten bestämmer vilka kvantiteter av olika varor och tjänster som man skall köpa samt hur mycket som skall bjudas ut av olika produktionsfaktorer, t ex arbetskraft. Företagets resursfördelningsproblem innebär att bestämma hur mycket som skall tillverkas samt på vilket sätt som produktionen skall ske. Sedan studeras hur de enskilda aktörernas agerande samverkar till att bestämma priser och kvantiteter på olika varor och produktionsfaktorer. Detta sker inom ramen för en partiell modell som beskriver hur jämvikten på en enskild marknad etableras, men som bortser från samspelet mellan olika delmarknader i ekonomin. Komparativ statik intar en central roll inom såväl individ som den partiella analysen. Här studeras hur de ekonomiska aktörernas beteende, och därmed även marknadsjämvikten, påverkas av olika händelser. T ex hur påverkas priset på bilar om konsumenternas inkomster ökar? Särskilt intresse ägnas myndigheternas möjligheter att med hjälp av skatter och subventioner påverka resursanvändningen. Momentet avslutas med en introduktion till allmän jämvikt, dvs frågeställningar som avser hela ekonomin snarare än en enskild marknad. Begreppet ekonomisk effektivitet preciseras samt hur marknadsprisbildningen under vissa förutsättningar leder till en, i denna mening, effektiv resursanvändning i ekonomin. Moment 2: Imperfekt konkurrens, risk, informations- och välfärdsekonomi (Imperfect competition, risk, information- and welfare economics) (7,5 hp/7,5 ECTS) De grundläggande kunskaper i resursfördelningsteorin som studenten erhållit under moment 1 kommer under moment 2 att byggas på och tillämpas på en rad olika områden. Grundmodellerna kring fullständig konkurrens och monopol byggs ut och anpassas för analys av marknadsförhållanden som ligger mellan dessa två ytterligheter, så kallade ofullständiga konkurrensmarknader med endast ett fåtal företag. Därefter analyseras hur arbetsmarknaden fungerar och fackföreningarnas roll samt inkomstfördelningen mellan olika grupper i samhället. Här tas även diskriminering på arbetsmarknaden upp. Momentet fortsätter med analys av individers attityder kring ekonomiska risker och olika sätt att försäkra sig mot detta samt portföljvalsteori. Därefter kommer ett avsnitt kring som behandlar informationsekonomi, vilket bland annat omfattar det relativt nya området e-handel. Den andra delen av momentet behandlar välfärdsekonomi och statens roll i ekonomin. Hur bör staten agera när det uppstår marknadsmisslyckanden för att korrigera för dessa? Kan staten påverka och öka individernas totala välfärd, och i sådant fall hur? Inom ramen för detta behandlas skatter och offentliga utgifter, lokal offentlig ekonomi samt hur staten bör utforma konkurrenspolitiken för att minimera välfärdsförlusterna. Momentet innehåller även miljöekonomi där effekterna av olika typer av miljöskatter och handel med utsläppsrättigheter analyseras. Moment 3: Makroekonomi (Macroeconomics) (7,5 hp/7,5 ECTS) Det övergripande syftet med kursen är att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar och utvecklas över tid. Kursens fokus ligger på en analys av ekonomins funktionssätt på kort och medelfristig tid och behandlar i huvudsak ekonomiska samband i en sluten ekonomi. Kursens mål är att ge studenten verktyg för att analysera förändringar i materiell välfärd över tid och skillnader i materiell välfärd mellan länder För att möjliggöra en analys av ekonomin introduceras begrepp som BNP (bruttonationalprodukt) och nationalinkomst. BNP tas till utgångspunkt för en beskrivning av den ekonomiska strukturen. Här behandlas bl. a. de faktorer som påverkar nationalproduktens storlek på kort och medelfristig tid, samt konsekvenser av fluktuationer i BNP så som arbetslöshet och inflation. Momentet behandlar även ekonomisk stabiliseringspolitik i termer av finans- och penningpolitik. Här introduceras de olika redskap som Staten och Centralbanken har tillgängliga för att bedriva stabiliseringspolitik. Kursen syftar till att ge studenten kunskap om begränsningar för stabiliseringspolitiken samt en förmåga att analysera effektiviteten i enskilda policyinstrument. Moment 4: Ekonomisk politik i öppna ekonomier (Economic Policy in Open Economies) (7,5 hp/ 7,5 ECTS) Detta moment avser framförallt att belysa de problemställningar som öppna ekonomier är ställda inför. Här analyseras bland annat effekterna på möjligheten att stabilisera ekonomin med hjälp av finans- eller penningpolitik under olika växelkursregimer. Dessutom introduceras de studerande i grundläggande konjunktur- och tillväxtteori. Öppna ekonomier karaktäriseras även av att de handlar med andra länder och momentet behandlar olika teoribildningar kring internationell handel, handelns för- och nackdelar men även handelspolitikens möjligheter och begränsningar. Momentet knyter denna del till den europeiska integrationen och EMU. Dessutom behandlas frågor som rör utvecklingsländer samt den nuvarande globaliseringsprocessens konsekvenser för världens ekonomier.

Förväntade studieresultat

MOMENT 1: Efter avslutat moment skall den studerande: - Förstå och visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar individens konsumtionsval, allokering av tid mellan arbete och fritid samt intertemporala konsumtionsproblem - Förstå och beskriva prisbildningsmekanismen under olika marknadsformer - Förstå och visa förmåga att tillämpa de teorier som behandlar företagets val av insatsfaktorer samt företagets vinstmaximeringsproblem under de olika marknadsformerna fullständig konkurrens, monopolistisk konkurrens och monopol. -Förstå grundläggande välfärdsteoretiska begrepp samt kunna använda dessa i ekonomiska tillämpningar. MOMENT 2: Efter avslutat moment skall den studerande kunna: - Tillämpa ekonomisk teori för analys av hur olika marknadsformer påverkar resursallokeringen i samhället. - Tillämpa ekonomisk teori för att analysera effekter av skatter och transfereringar på arbetsutbudet. - Förstå arbetsmarknadens funktionssätt och den roll fackföreningar spelar i lönebildningen. - Tillämpa ekonomisk teori för att analysera och förstå enskilda företags strategiska beteende. MOMENT 3: Efter avslutat moment ska studenten kunna visa: - Grundläggande kunskaper om arbetsmarknadens sätt att fungera samt hur löner och inkomster genereras på arbetsmarknaden. - Grundläggande kunskaper om metoder att mäta och jämföra materiell välfärd mellan länder och över tid. - Förståelse för Riksbankens roll i samhällsekonomin. - Förstå Keynes varumarknadsmodell och kunna tillämpa modellen på relevanta ekonomiska problem. - Kunskap om finans- och penningpolitikens möjligheter och begränsningar att stabilisera BNP. - Förståelse för sambandet mellan aggregerad efterfrågan, inflation och arbetslöshet samt kunna tillämpa IS-LM modellen, MDS-SAS-AS modellen och Phillips-kurvan på relevanta ekonomiska problem. MOMENT 4: Efter avslutat moment skall den studerande: - Ha en grundläggande förståelse för finans- och penningpolitik i öppna ekonomier. - Ha en grundläggande förståelse för faktorer bakom ekonomisk tillväxt, olika tillväxtteorier. I detta ingår kunskap om olika inkomstmått samt en förståelse om olika fördelningsaspekter. - Ha en grundläggande förståelse för olika växelkurssystem inklusive EMU. - Kunna använda ekonomiska modeller för att analysera aktuella ekonomiska frågeställningar.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lärarledda gruppövningar och seminarier.

Examination

Examinationen kan ske i form av mindre skrivningar (duggor) vilka är frivilliga, seminarier eller i form av skriftlig examination efter respektive moments slut. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfällen i nära anslutning härtill. Därpå följande tentamensmöjligheter ges i regel i samband med att momentet anordnas nästa gång. Därutöver anordnas ett extra tentamenstillfälle varje läsår i slutet av augusti. Information lämnas av studievägledaren eller studiesekreteraren. På samtliga moment ges ettdera betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För erhållande av betyget godkänd på hela kursen krävs att alla fyra moment är godkända. För betyget väl godkänd krävs dessutom betyget väl godkänd på minst tre av de i kursen ingående momenten. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos den Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden begära att annan lärare utses att bestämma betyg. Den studerande som antagits till Nationalekonomi A1, 30 hp, skall kunna examineras på kursen (och dess delmoment) upp till två år efter att kursplan för aktuell kurs ersatts av ny kursplan eller att kursen lagts ner. TILLGODORÄKNANDE Studierektor vid institutionen för nationalekonomi beslutar om tillgodoräknande av kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan skall anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. För ytterligare information, kontakta studievägledaren.