Kriminologi A, 30 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge grundläggande och tvärvetenskaplig kunskap om kriminologisk teori, metod och empiri. Brottslighetens orsaker, karaktär och utveckling belyses ur såväl samhälls- som individperspektiv. Brottsförebyggande insatser, lagstiftning, påföljdssystem och brottsofferperspektiv är andra områden som behandlas. Kursen innefattar en introduktion till kriminologisk metod, inklusive kriminalstatistik, och etiska aspekter och särskilda utmaningar kopplade till kriminologisk forskning.

Kursen är uppdelad i fyra moduler; kriminologisk teori, tillämpade kriminologiska perspektiv, kriminologisk metod och analys samt forskning i praktiken. 

Förväntade studieresultat

Moment 1: Grundläggande kriminologisk teori, 7,5 hp
För godkänt moment ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redogöra för grundläggande kriminologiska teorier
• redogöra för innehåll och utgångspunkter i anvisad kriminologisk litteratur.

För godkänt moment ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• jämföra olika kriminologiska teorier
• visa förståelse för hur olika definitioner av brott och kriminalitet påverkar utgångspunkterna för kriminologiska teorier.

För godkänt moment ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:

• visa förmåga att värdera kriminologiska teoriers förklaringsvärde i förhållande till olika typer av kriminologiska frågeställningar.

Moment 2: Tillämpad kriminologi, 7,5 hp
För godkänt moment ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redogöra för huvuddragen i påföljdssystem och straffrättsliga konsekvenser 
• redogöra för grundläggande kunskap om brottsprevention
• redogöra för grundläggande straffrättsliga och viktimologiska perspektiv på brottsoffer. 

För godkänt moment ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• visa förmåga att jämföra olika kriminologiska perspektiv på påföljdssystem och straffrättsliga konsekvenser 
• skilja mellan primära, sekundära och tertiära åtgärder för att förebygga brott
• visa förmåga att jämföra olika kriminologiska perspektiv på brottsoffer.

För godkänt moment ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:

• reflektera över relationen mellan kriminologisk teori och empirisk forskning.

Moment 3: Grundläggande kriminologisk metod, 7,5 hp
För godkänt moment ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redogöra för centrala aspekter av vetenskaplig metod och forskningsprocessens olika delar och steg
• visa grundläggande kunskap om kriminalstatistik och olika sätt att mäta brottslighet.

För godkänt moment ska den studerande avseende färdigheter och förmåga kunna:

• konstruera problemformuleringar som är relevanta för kvantitativ och kvalitativ metod
• genomföra grundläggande bearbetning och analys av kvantitativa och kvalitativa data
• göra rimliga tolkningar av resultat. 

För godkänt moment ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:

• reflektera kring etiska aspekter som är relevanta för vetenskaplig metod.

Moment 4: Forskning i praktiken, 7,5 hp
För godkänt moment ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redogöra för aktuella forskningsfrågor inom ett anvisat forskningsområde inom ämnet kriminologi
• skriva forskningsöversikt i vetenskaplig form kring en avgränsad frågeställning inom ett anvisat forskningsområde.

För godkänt moment ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• formulera en problemställning i relation till ett anvisat forskningsområde
• söka och identifiera relevanta vetenskapliga artiklar inom ett givet område
• redovisa kriminologiskt relevanta artiklar i vetenskaplig form.

För godkänt moment ska den studerande avseende värderingsförmåga och förhållningssätt kunna:

• jämföra och diskutera utgångspunkter och resultat i ett urval av kriminologiskt relevanta vetenskapliga artiklar.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops och datorlaboration. Hela eller delar av undervisningen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik. Detta kan innebära specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Undervisningen i vissa kursdelar av modulerna kan ges på engelska.

Examination

Examinationen sker skriftligt och muntligt fortlöpande inom ramen för undervisningen. Seminarier är obligatoriska och examinerande. Examinationen i modul ett, två och tre sker genom skriftlig salstentamen vid slutet av modulen. I modul fyra utgörs examinationen av en skriftlig forskningsöversikt. 

På modulerna ges ett av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att få Godkänt på kursen krävs godkänt på alla examinerande inslag. På kursen som helhet ges ett av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För betyget Väl Godkänd på hel kurs krävs att tre av fyra moment har betyget Väl Godkänd. 

Student som erhållit underkänt betyg vid ett provtillfälle har rätt till omprov. Student som erhållit Godkänt eller Väl Godkänt betyg har ej rätt till omprov.

För varje examinerande inslag anordnas ett ordinarie provtillfälle och ett andra omprovstillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle. För prov som genomförs i maj och juni månad erbjuds första omprovstillfället inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver anordnas ett tredje omprovstillfälle inom ett år efter att kursen avslutats. Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras maximalt två år efter att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat att erbjudas (se regler för betyg och examination på grund och avancerad nivå, Dnr: FS 1.1-574-22). Efter två underkända examinationstillfällen för en viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos studierektor få byta examinator.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen kan endast anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

Kursen ersätter de tidigare kurserna Kriminologi A:1 (2SO201), Kriminologi A:2 (2SO202) samt Kriminologi A (2SO203) och kan inte tas med i examen tillsammans med dessa.

Kursen får tas med i examen tillsammans med kurserna Sociologi A (2SO015) eller Socialpsykologi A (2SO016) med sammanlagt 22,5 hp. Modul 3 Grundläggande kriminologisk metod är överlappande.

TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.umu.se/student, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. 

Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie examinationstillfälle garanteras maximalt två år efter att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat att erbjudas. Minst tre omprovstillfällen erbjuds (Beskrivning av regelverket återfinns i Dnr: FS 1.1-574-22).