Kostvetenskap A, 30 hp

Innehåll

Alla människor har en relation till mat. Förutom att vi behöver energi och näring för att kroppen ska fungera, har mat en stor social betydelse. För att förstå matens sociologiska och fysiologiska betydelse för människans tillvaro behöver man ha kunskap om sociologiska perspektiv på mat samt kroppens kemiska uppbyggnad och funktion, vad som händer i kroppen och våra celler när vi äter, näringsinnehåll i livsmedel och näringsämnens kemiska uppbyggnad. Under kursen skaffar sig studenten redskap att reflektera över människans relation till mat, ätande och måltider samt att värdera människans näringsbehov och näringsinnehåll i måltider.
 
Kursen består av följande moduler:

1. Mat, människa och samhälle (Food, Human and Society), 7 hp
2. Näringskemi (Nutrition Chemistry), 7 hp
3. Näringsfysiologi (Nutrition Physiology), 4,5 hp
4. Metabolism (Metabolism), 3,5 hp
5. Näringslära (Nutrition), 8 hpModul

1. Mat, människa och samhälle, 7 hp
Modulen inleds med en orientering till högskolestudier som ämne och yrkesbas. Modulen innehåller en introduktion till vetenskapsteori samt sociologiska perspektiv på mat, ätande och måltider. 

Modul 2. Näringskemi, 7 hp
Modulen behandlar den kemi som krävs för att senare förstå kroppens anatomi och fysiologi samt cellens ämnesomsättning. Modulen innehåller också den kemi som krävs för att förstå näringsämnens uppbyggnad och funktion samt vad som händer vid tillagning och lagring av dessa.
 
Modul 3. Näringsfysiologi, 4,5 hp
Modulen behandlar grundläggande kunskaper om kroppens uppbyggnad och funktion med tyngdpunkt på näringsfysiologi.
 
Modul 4. Metabolism, 3,5 hp
Modulen behandlar hur kolhydrater, fett, protein och alkohol omsätts i cellernas metabolism.

Modul 5. Näringslära, 8 hp
I modulen ingår människans behov av energi och näring, näringsämnens funktion, upptag och omsättning i kroppen samt teoretisk och praktisk tillämpning av näringsrekommendationer. Modulen innehåller teori och tillämpning kring olika livsmedels innehåll av energi- och näringsämnen. Vidare ingår näringsvärdesförändringar vid tillagning av livsmedel. Övning i att reflektera över eget lärande ingår.

Förväntade studieresultat

Modul 1. Mat, människa och samhälle
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Förklara vetenskapsteoretiska begrepp och principer
• Använda sociologiska begrepp med relevans för kostvetenskap 

Färdighet och förmåga

• Identifiera aspekter i hur individens ätande och måltider konstrueras och skapar mening
• Formulera ett syfte och undersökningsbara frågeställningar med relevans för kostvetenskap
• Tillämpa metoder för vetenskaplig litteratursökning och välja vetenskaplig litteratur med relevans för kostvetenskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Relatera till människans förhållande till mat, måltider och ätande ur ett sociologiskt perspektiv
• Reflektera kring och skriftligt framställa hur människans mat, måltider och ätande kan förklaras ur ett vetenskapligt och sociologiskt perspektiv

Modul 2. Näringskemi
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för den oorganiska kemi som utgör grunden för förståelse av fysiologisk homeostas och livsmedelsrelaterade processer
• Redogöra för grundläggande kunskaper inom organisk kemi, med fokus på energigivande näringsämnens kemiska egenskaper och struktur.

Modul 3. Näringsfysiologi
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra för kroppens olika kommunikationssystem inkluderat våra specialiserade sinnen
• Redogöra för kroppens näringshantering, transportsystem samt förstå hur utbytet mellan olika vävnader/vätskerum kan ske

Färdighet och förmåga

• Visa förmåga att muntligt kunna kommunicera fysiologiska processer

Modul 4. Metabolism
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Redogöra grunderna för hur kolhydrater, fett, protein och alkohol metaboliseras i cellen

Färdighet och förmåga

• Visa förmåga att muntligt kunna kommunicera metabola processer

Modul 5. Näringslära
För godkänd modul ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse

• Förklara grunderna för gällande Nordiska näringsrekommendationer
• Förklara olika näringsämnens funktion, upptag och omsättning i kroppen
• Förklara näringsvärdesförändringar som kan uppstå vid hantering och tillagning av livsmedel

Färdighet och förmåga

• Tillämpa Nordiska näringsrekommendationer teoretiskt och praktiskt
• Tillämpa programvara för energi- och näringsberäkning av livsmedel och måltider
• Reflektera över egen lärprocess

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Värdera innehållet av energi och näringsämnen i livsmedel
• Värdera människans behov av energi och näringsämnen

Behörighetskrav

Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 16/A14). Naturkunskap kan ersättas av Biologi A/1, Fysik A alt 1a / 1b1+1b2 och Kemi A/1

Undervisningens upplägg

Modul 1. Mat, människa och samhälle
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarier och handledning. Seminarier är obligatoriska.

Modul 2. Näringskemi
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och laborationer.

Modul 3. Näringsfysiologi
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och obligatoriskt grupparbete.

Modul 4. Metabolism
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och obligatoriskt grupparbete.

Modul 5. Näringslära
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, grupparbeten, seminarier och laborationer. Grupparbeten, seminarier och laborationer är obligatoriska.

Examination

Modul 1. Mat, människa och samhälle
Examinationen sker genom seminarier, individuell skriftlig inlämningsuppgift och individuell skriftlig rapport. För seminarier och individuell skriftlig inlämningsuppgift sätts något av betygen U eller G. För individuell skriftlig rapport sätts betyget U, G eller VG.

Modul 2. Näringskemi
Examinationen sker genom skriftlig salstentamen.

Modul 3. Näringsfysiologi
Examinationen gällande förväntade studieresultat (FSR) under Kunskap och förståelse sker genom skriftlig salstentamen. FSR kopplade till Färdighet och förmåga examineras gruppvis genom en muntlig och visuell presentation där betyget U eller G sätts.

Modul 4. Metabolism
Examinationen gällande FSR under Kunskap och förståelse sker genom skriftlig salstentamen. FSR kopplade till Färdighet och förmåga examineras gruppvis genom en muntlig och visuell presentation där betyget U eller G sätts.

Modul 5. Näringslära
Examinationen sker genom skriftlig salstentamen där betyget U, G eller VG sätts. Examination sker även genom individuella skriftliga uppgifter samt genom laborationer och seminarier. För skriftliga uppgifter, laborationer och seminarier sätts något av betyget U eller G.

För att bli godkänd på hel kurs krävs att samtliga examinerande delar är godkända där betyget utgörs av examinators samlade bedömning av den studerandes examinerande resultat.
För VG på hel kurs krävs att man har VG på minst 17 hp.

Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med en annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten. 

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på modul eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. I det fall kursplanen upphör att gälla eller genomgår större förändringar garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt den ursprungliga kursplanen under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande av kurs (helt eller delvis) kan prövas. Se universitetets  regelsamling och tillgodoräknandeordning. Ansökan görs på särskild blankett enligt studentcentrums riktlinjer.