Rumslig analys, 15 hp

Innehåll

Kursen syftar till att utveckla färdigheter och kunskaper i kvantitativa och kvalitativa rumsliga metoder och analyser.  Den första delen av kursen ger en introduktion till vetenskapsteori där centrala vetenskapsteoretiska begrepp behandlas och relateras till det kulturgeografiska ämnet. Följande del av kursen ger kunskaper i kvantitativa geografiska metoder och analyser. Kursen omfattar regressionsanalys med ett rumsligt perspektiv, datahantering av geografisk information, samt visualisering och analys av rumsliga och regionala data i GIS. Sista delen av kursen ger kunskaper i kvalitativa metoder. Utifrån aktuell kulturgeografisk forskning behandlas olika kvalitativa metodtraditioner, den kvalitativt inriktade forskningsprocessens olika steg och särskild uppmärksamhet ägnas tillämpningar inom hållbarhetsarbete. 

Modul 1: Vetenskapsteori, 3 hp
Modulen ger grundläggande kunskaper i vetenskapsteori och vetenskapligt arbete. Centrala vetenskapsteoretiska begrepp behandlas och relateras till det kulturgeografiska ämnet. Historiska vetenskapliga paradigm och olika metodtraditioner diskuteras. Speciell uppmärksamhet ägnas ämnets tradition av mixed methods, där kvantitativa och kvalitativa metoder används tillsammans i kulturgeografisk forskning.

Modul 2: Kvantitativa rumsliga analyser, 6 hp
Modulen behandlar kvantitativa geografiska metoder och analyser relevanta för utredningar kopplade till samhällsplanering och turism. Under modulen behandlas regressionsanalys med ett rumsligt perspektiv. Det rumsliga analytiska perspektivet inkluderar även datahantering av geografisk information, samt visualisering och analys av rumsliga och regionala data i GIS. Både deskriptiva och analytiska ansatser behandlas under momentet.
 
Modul 3: Kvalitativa rumsliga analyser, 6 hp
Modulen ger kunskaper i kvalitativa metoder inom geografisk forskning och tillämpad samhällsplanering. Utifrån aktuell kulturgeografisk forskning behandlas olika kvalitativa metodtraditioner där särskild uppmärksamhet ägnas tillämpningar inom hållbarhetsarbete. Modulen behandlar den kvalitativt inriktade forskningsprocessens olika steg från forskningsdesign, insamling av material till analys och skrivande. Särskilt fokus läggs på datainsamlingsmetoder (inklusive urval) och att genomföra en intervjustudie. 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
1. redogöra för vetenskapsteoretiska begrepp, 
2. visa förståelse för olika kvalitativa och kvantitativa metodtraditioner inom kulturgeografi,
3. visa förståelse för vad ett rumsligt perspektiv innebär i kvalitativa och kvantitativa analyser, 

Färdighet och förmåga
4. hantera rumsliga relationer i data med kvantitativa analyser med olika mjukvaror, 
5. tillämpa GIS-baserade mått på rumslig data för grundläggande statistiska analyser, 
6. genomföra en intervjustudie med rumsligt perspektiv, 
7. utifrån en teoretisk hållning eller tidigare forskning tillämpa en metod i en analys av ett insamlat material, 
8. sammanställa och presentera geografisk information på ett adekvat sätt med text, tabeller, figurer och kartor, 
9. följa instruktioner, samt genomföra och muntligt och skriftligt presentera arbetsuppgifter inom givna tidsramar, 

Värderingsförmåga och förhållningssätt
10. kritiskt diskutera möjliga tillämpningar av rumsliga analyser ur ett hållbarhetsperspektiv, 
11. kritiskt granska vetenskapliga studier utifrån olika metodologiska idétraditioner inom kulturgeografi, 
12. föra en diskussion om etik i forskningsprocessen, 
13. förhålla sig kritiskt reflexivt till den egna rollen i forskningsprocessen.
 

Behörighetskrav

Univ: 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng i ett huvudområde.
Dessutom krävs Engelska B/6 från gymnasieskolan.

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, övningar och handledning, samt seminarier där studenten förväntas delta aktivt. Undervisning sker på engelska.

Examination

Kursen examineras genom följande prov:

Modul 1:
En individuell skriftlig inlämningsuppgift som presenteras muntligt på ett seminarium (Underkänd/Godkänd).

Modul 2:
Tre individuella skriftliga inlämningsuppgifter (0-10 poäng).

Modul 3:
Fyra seminarier (Underkänd/Godkänd)

En individuell skriftlig inlämningsuppgift som presenteras muntligt på ett seminarium (0-30 poäng).

Inlämningsuppgifterna poängsätts i enlighet med uppgifterna ovan. Maxpoängen på kursen är 60 poäng. Minst 50 procent av maxpoängen på respektive inlämningsuppgift och godkänt på varje seminarium krävs för godkänt. Sent inlämnade uppgifter kan inte få mer än 70 procent av maxpoäng för den uppgiften. Krävs komplettering för att bli godkänd på en uppgift ska komplettering lämnas in inom 10 arbetsdagar från att poäng meddelats av läraren. På hela kursen ges något av betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att få betyget Väl Godkänd (VG) på hela kursen krävs att studenten fått godkänt på modul 1, minst 75 procent av maximal poäng på modul 2 och godkänt på alla seminarier och minst 75 procent av maximal poäng på modul 3.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut. 

Studerande som erhållit godkänt resultat på prov kan ej genomgå förnyat prov för högre betyg. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS 1.1.2-553-14). Ett omprov ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. 

Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Sådan förfrågan ska prövas skyndsamt. Begäran om ny examinator ska ställas till studierektor.
 

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Ansökningar om tillgodoräkningar handläggs av Examensenheten vid Studentcentrum, http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år.