Destinationer och regional utveckling, 15 hp

Innehåll

Moment 1: Destinationsutveckling, 7,5 hp. Momentet belyser destinationer som fenomen genom analys och användning av modellen om destinationslivscykeln. De teoretiska grunderna för modellen diskuteras liksom hur den tillämpas i olika geografiska sammanhang, samt dess möjligheter att prognosticera destinationers utveckling. Andra modeller berörs också under kursens gång. I momentet introduceras kvantitativa och kvalitativa metoder för destinationsanalys. Därefter tillämpas dessa metoder på en konkret destination.

Moment 2: Regional utveckling, 7,5 hp. Momentet belyser sambandet mellan turism och regional utveckling. Fokus riktas mot turismens ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter samt olika teorier om turismens samspel med lokal och regional utveckling. Teorier om samt politik och planering för turism och regional utveckling behandlas också under momentet, som blandar teoretiska studier med tillämpade planeringsövningar.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

Moment 1: Destinationsutveckling, 7,5 hp

Kunskap och förståelse
1. tillskriva olika faser i destinationslivscykeln relevanta effekter och problem,

Färdighet och förmåga
2. identifiera och tillämpa olika metoder för turismforskning i destinationsanalyser,
3. analysera en destination avseende utbud och efterfrågan,
4. presentera en destinationsanalys i skriftlig och muntlig form,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
5. kritiskt granska teorier om och modeller för destinationsutveckling.

Moment 2: Regional utveckling, 7,5 hp

Kunskap och förståelse
6. granska olika planeringsansatser för turism,

Färdighet och förmåga
7. identifiera och kritisera olika politikområdens effekter på turism,
8. planera för turismutveckling,

Värderingsförmåga och förhållningssätt
9. kritiskt granska idéer och teorier om turism och regional utveckling.
 

Behörighetskrav

Univ: 120 högskolepoäng, varav 60 högskolepäng i kulturgeografi eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B/6 från gymnasieskolan.

Examination

Examination på första momentet av kursen sker genom en skriftig tentamen och en självständigt genomförd destinationsanalys som redovisas muntligen och skriftligen. På andra delen av kursen består examinationen av skriftliga övningsuppgifter. Betygssättning sker med användning av skalan A, B, C, D, E, F eller FX.
Examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under två år efter vederbörande students förstagångsregistrering till kursen.
Student som blivit godkänd på en uppgift kan inte göra om examinationen för att få ett högre betyg.
Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Studenten kan vända sig till studierektor med en begäran om annan examinator.