Genusvetenskap: Makt och kön B, 30 hp

Innehåll

Kursen ger fördjupade kunskaper inom det genusvetenskapliga och feministiska forskningsfältet, såväl teoretiskt som metodologiskt och empiriskt. Det första momentet - Feministisk teori (7,5 hp) - inleds med träning i att läsa, analysera och arbeta med vetenskapliga
texter från olika discipliner och metodologiska angreppssätt. Därefter behandlas frågan om hur feministiska frågeställningar formulerats under olika epoker och i olika sammanhang, med fokus på centrala teoretiska begrepp. I moment två - Tematiska fördjupningar (7,5 hp) - problematiseras genus/könskategorier i relation till andra maktordningar som klass, etnicitet och sexualitet. Bland annat granskas etablerade maktcentra, politiska system och kulturella uttrycksformer. Moment tre - Vetenskapliga arbetssätt (7,5 hp) - ägnas dels åt kritisk granskning och praktisk övning av olika vetenskapliga arbetssätt, dels åt den feministiska metodologiska diskussionen från 1980-talet och framåt. Kursens sista moment - Temauppsats (7,5 hp) - innebär ett individuellt skriftligt arbete med fördjupad självständig analys av något av de teman som behandlats under det föregående momentet.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Feministisk teori (7,5 hp)
Efter genomfört moment ska studenten
- ha utvecklat sin förmåga att kritiskt läsa, analysera och arbeta med vetenskapliga texter ur olika discipliner och med olika metodologiska angreppssätt.
- kunna återge huvuddragen i och diskutera hur centrala genusteoretiska och feministiska frågeställningar har formulerats och debatterats under olika epoker och politiska sammanhang.
- kunna redogöra för centrala genusvetenskapliga och feministiska teoretiska begrepp samt vilka problem dessa avser att fokusera.

Moment 2: Tematiska fördjupningar (7,5 hp)                
Efter genomfört moment ska studenten
- kunna analysera makt och subjektsskapande i relation till genus/kön och andra maktordningar, som klass, etnicitet och sexualitet.
- kunna redogöra för och diskutera feministiska debatter kring politik och social förändring relaterat till såväl strukturalistiska som post-strukturalistiska perspektiv.
- utvecklat förmåga att kritiskt granska etablerade maktordningar, livsvillkor och kulturella uttrycksformer.

Moment 3: Vetenskapliga arbetssätt (7,5 hp)
Efter genomfört moment ska studenten:
- ha tillägnat sig översiktlig förståelse för forskningsprocessens olika delar
- ha tillägnat sig översiktlig kunskap om forskningsetik
- ha tillägnat sig grundläggande kunskap om och kritiskt kunna värdera några centrala kunskapsteoretiska inriktningar och diskussioner.
- ha tillägnat sig översiktlig kunskap om några kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga arbetssätt samt ett reflexivt förhållningssätt till olika vetenskapliga metoder.
- kunna redogöra för huvuddragen i och inta ett kritiskt reflexivt förhållningssätt till den feministiska metodologiska diskussionen från 1980-talet och framåt.
- muntligt och skriftligt kunna presentera en självständig analys.

Moment 4: Temauppsats (7,5 hp)
Efter genomfört moment ska studenten
- kunna tillämpa vissa centrala genusvetenskapliga och feministiska teoretiska och metodologiska begrepp i ett självständigt skriftligt arbete.
- kunna diskutera och försvara sitt skriftliga arbete vid seminarier samt genomföra opposition på annan students arbete.

Efter genomförd kurs ska studenten utöver ovanstående
- ha vidareutvecklat sin förmåga att delta aktivt i seminariediskussioner samt göra muntliga presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten.
- ha vidareutvecklat sin förmåga till skriftlig framställning i olika former av uppgifter.
- ha tillägnat sig förmåga att kommunicera sina kunskaper inom ämnet såväl inom som utanför akademiska sammanhang.

Behörighetskrav

Univ: Genusvetenskap 22,5 hp, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. De schemalagda seminarierna är obligatoriska.  För studenter som inte har möjlighet att delta i obligatoriskt studietillfälle kommer en skriftlig komplettering att krävas. Tiden för inlämning av kompletteringar följer samma regler som förnyad examination, det vill säga senast inom två år efter studentens registrering på kursen. Stor vikt läggs vid självständigt arbete, individuellt och i mindre grupp. Den schemalagda undervisningen är till stor del obligatorisk. För studerande som inte har möjlighet att delta i ett obligatoriskt studietillfälle kan särskilda uppgifter ges.

Examination

Examinationen sker genom aktivt deltagande i de obligatoriska kurstillfällena samt genom skriftlig och muntlig prövning individuellt och i grupp.

På moment 1 sker examinationen genom seminarium av skriftliga läsprotokoll utarbetade både individuellt och i grupp med betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G) samt genom en individuell skriftlig tentamen, med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

På moment 2 sker examinationen i form av en gruppuppgift med betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G) samt en individuell hemtentamen med betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

På moment 3 sker examinationen genom skriftliga idividuella uppgifter med betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Moment 4 examineras genom skrivandet av en individuell temauppsats med seminariepresentationer, kommentarer på andras pågående arbeten och opposition på en färdig uppsats. På detta moment ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För betyget Väl godkänd på kursen krävs sammanlagt minst 22,5 poäng med betyget Väl godkänd på de olika momenten. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Rätten till förnyad examination föreligger tidigast tio vardagar och senast tre månader efter att resultatet av ordinarie examination meddelats. Den som godkänts i examination får inte undergå förnyad examen för högre betyg. Omtentamen baseras på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för ett kursmoment eller del av moment, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Tillgodoräknande
Delmoment av kurs i genusvetenskap på motsvarande nivå vid andra lärosäten tillgodoräknas efter individuell prövning. Ansökan görs i samband med ordinarie ansökningstillfälle till kursen och ska åtföljas av kursplan med litteraturlista från den tidigare utbildningen samt dokumentation över uppnådda poäng.

Övriga föreskrifter

Genusvetenskap omfattande totalt 90 hp (kurserna Genusvetenskap: Makt och kön A, B och C) kan räknas som huvudområde i kandidatexamen.