"False"
Umeå universitet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Genusvetenskap: Makt och kön A, 30 hp

Engelskt namn: Gender Studies: Power and Gender A

Denna kursplan gäller: 2014-09-01 till 2022-06-26 (nyare version av kursplanen finns)

Kurskod: 2KC000

Högskolepoäng: 30

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Genusvetenskap: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Betygsskala: Väl godkänd, godkänd, underkänd

Ansvarig institution: Umeå centrum för genusstudier (UCGS)

Beslutad av: Föreståndare, 2008-04-03

Reviderad av: Föreståndaren, 2014-04-28

Innehåll

Kursen ger en grundläggande introduktion till det genusvetenskapliga och feministiska kunskapsområdet. Maktrelationer mellan könen, som de tar sig uttryck i samhälle, vetenskap och kultur står i fokus, men även andra maktdimensioner baserade på klass, etnicitet och sexualitet behandlas i relation till kön/genus. Stor tonvikt läggs på läsförståelse och kritisk analys. Kursen innefattar fyra tematiska moment. Kursen kan ingå som valbart alternativ i Samhällsvetarprogrammet och Sociologiprogrammet.

Förväntade studieresultat

Moment 1: Röster och sociala rörelser (7,5 hp)

Efter genomfört moment ska studenten
- kunna beskriva och diskutera kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt ur historiskt och samtida perspektiv,
- översiktligt kunna beskriva utvecklingen av västerländsk kvinnorörelse, hbtq-rörelse och anti-kolonial feminism,
- översiktligt kunna beskriva samband mellan sociala rörelser och genusvetenskap,
- ha grundläggande kännedom om huvuddrag i genusvetenskaplig och feministisk teoriutveckling i Sverige från 1900-talet och framåt.

Moment 2: Arbete och emotioner (7,5 hp)

Efter genomfört moment ska studenten
- ha grundläggande kunskap om genusrelationers betydelse för betalt, obetalt, omsorgs- och emotionellt arbete, såväl historiskt som i nutid,
- kunna kritiskt granska kulturella, emotionella, politiska och historiska betydelser av arbete och familj med utgångspunkt i flera identitetsskapande kategorier,
- visa förmåga att identifiera, beskriva och diskutera mekanismer bakom samt betydelser av arbetsdelning på grundval av flera identitetsskapande kategorier.

Moment 3: Kroppar och normer (7,5 hp)

Efter genomfört moment ska studenten
- kunna översiktligt beskriva och diskutera definitioner av kropp, kön och sexualitet utifrån olika perspektiv,
- kunna problematisera kroppsideal i termer av normalitet, reproduktion och funktion,
- kunna reflektera kring föreställningar om sexualitet utifrån makt- och motståndsperspektiv,
- kunna diskutera betydelsen av kroppen som ett tema inom feministisk teoribildning.

Moment 4: Feministisk vetenskapskritik, reflexivitet och kunskapsproduktion (7,5 hp)

Efter genomfört moment ska studenten
- kunna sammanfatta och återge centrala aspekter i vetenskapliga texter,
- ur ett genusperspektiv kunna granska vetenskapliga texter med avseende på såväl innehåll som uppbyggnad och argumentation,
- i egna texter kunna driva en saklig argumentation,
- ha tillägnat sig reflexivitet när det gäller det egna akademiska skrivandet.

Efter genomförd kurs ska studenten utöver ovanstående
- kunna tillämpa grundläggande genusteoretiska perspektiv på kulturella uttryck,
- kunna delta aktivt i seminariediskussioner och genomföra kortare presentationer av vetenskapliga texter och egna arbeten,
- ha utvecklat sin förmåga till skriftlig framställning.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och seminarier med varierande upplägg. Stor vikt läggs vid självständigt arbete, individuellt och i grupp. Den schemalagda undervisningen är till stor del obligatorisk. För studenter som inte har möjlighet att delta i ett obligatoriskt studietillfälle kan särskilda uppgifter ges.

Examination

Examinationen sker genom aktivt deltagande i obligatoriska kurstillfällen samt genom individuell skriftlig och muntlig prövning. På moment 1 sker examinationen dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällen och skriftliga redovisningar dels genom en hemtentamen. På moment 2 sker examinationen dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällen och skriftliga redovisningar dels genom en hemtentamen. På moment 3 sker examinationen dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällen och skriftliga redovisningar dels genom en gruppuppgift och dels genom en hemtentamen. På moment 4 sker examinationen dels löpande genom aktivt deltagande i obligatoriska undervisningstillfällen och skriftliga redovisningar dels genom en hemtentamen.

På kursen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). På examinerande gruppuppgift i moment 3 ges endast betygen U och G. För betyget Godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska delar är godkända. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs sammanlagt 22,5 hp med betyget Väl godkänd på de olika momenten. Betyget utgör en sammanfattande bedömningen av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Rätt till förnyad examination erbjuds tidigast tio arbetsdagar och senast tre månader efter att resultatet av ordinarie examination meddelats. Ytterligare ett provtillfälle erbjuds inom ett år. Möjlighet till omtentamen baserad på samma kursplan som vid ordinarie tillfälle ges under minst två år efter studentens registrering på kursen. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för ett kursmoment eller del av moment, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot.

Tillgodoräknande

Delmoment av kurs i genusvetenskap på A-nivå vid andra lärosäten kan, efter ansökan från studenten, tillgodoräknas efter individuell prövning. Ansökan görs i samband med ordinarie ansökningstillfälle till kursen och ska åtföljas av kursplan med litteraturlista från den tidigare utbildningen samt dokumentation över uppnådda poäng.

Övriga föreskrifter

Genusvetenskap omfattande totalt 90 hp (kurserna Genusvetenskap: Makt och kön A, B och C) kan räknas som huvudområde i kandidatexamen.

Litteratur