Arbetsrätt, förvaltningsrätt och förvaltningskunskap, 15 hp

Innehåll

Kursen riktar sig i första hand till mellanchefer och högre chefer inom polisorganisationen och syftar till att ge fördjupad kunskap i arbetsrättsliga och förvaltningsrättsliga frågor som stöd i beslutsfattandet. Kursen inleds med en orientering om det svenska rättssystemet, den juridiska metoden och en genomgång av rättskällorna. Därefter behandlas juridiska och statsvetenskapliga perspektiv på förvaltning. Vad gäller det juridiska perspektivet står delar av regeringsformen, förvaltningslagen samt reglerna om offentlighet och sekretess i centrum för studierna. Genom det statsvetenskapliga perspektivet breddas studierna av svensk förvaltning till att omfatta policy och teorier om offentliga organisationers verksamhet och funktionssätt. Kursens tyngdpunkt ligger därefter på studier av arbetsrätten med särskild inriktning på den särreglering som gäller inom den statliga sektorn. I ett avslutande moment behandlas europeiseringen av svensk arbetsrätt och förvaltningsrätt samt det regelverk som ligger till grund för det framväxande polissamarbetet inom EU.

Kursinnehållet är fördelat på följande teman:

Arbetsrätt

Efter en historisk översikt behandlas arbetsrättens placering i det juridiska systemet och den arbetsrättsliga regleringens särdrag, något som främst hänger samman med kollektivavtalet som regleringsinstrument. Därefter behandlas arbetsrättens centrala regelverk; reglerna om anställningens ingående, anställningsskydd, ledighetslagstiftningen, föreningsrätt, förhandlingsrätt, och medbestämmande. Frågor av särskild betydelse för anställning inom den statliga sektorn som behörighetskrav, bisysslor och disciplinåtgärder behandlas ingående. Avslutningsvis behandlas diskrimineringslagstiftningen, arbetsmiljölagstiftningen samt de utmaningar som svensk arbetsrätt ställs inför som en följd av EU-medlemskapet.

Förvaltningsrätt

Temat syftar till att ge kunskaper om förvaltningsrättens ställning inom rättssystemet och de allmänna principer som styr den offentliga förvaltningen samt utvecklingstendenser inom rättsområdet. Tonvikten läggs vid den offentliga organisationen, förvaltningsförfarandet samt beslutsprocessen inom myndigheter. Offentlighet och sekretess uppmärksammas särskilt, t.ex. principen om allmänna handlingars offentlighet och myndighetspersonalens yttrandefrihet samt de sekretessregler som inskränker handlingsoffentligheten respektive yttrandefriheten.

Förvaltningskunskap

Temat utgår från de tre idealtypiska betraktelsesätt som dominerar synen på hur svensk förvaltning kan styras. Likheter och skillnader mellan den lagstyrda, den demokratistyrda och den ekonomistyrda förvaltningen bildar utgångspunkt för analys av hur förvaltningspolitisk förändring och inverkan av olika reformideologier kan förstås. Skärningspunkter mellan formella och informella krav på myndigheter identifieras och belyses utifrån det polisiära verksamhetsansvaret. Särskild vikt läggs vid den politiska styrningens möjligheter och begränsningar samt hur förhållandet mellan styrning och handlingsutrymme i offentlig sektor kan belysas ur teoretiskt förankrade perspektiv.

Polissamarbetet inom EU

Den lagstiftning som Europeiska unionen (EU) antar med stöd av EU-fördragens regler om yttre gränskontroller, asyl och invandring, straffrättsligt samarbete och polissamarbete påverkar i allt högre grad den svenska polisens arbete. Den fördragsmässiga grunden för denna lagstiftning behandlas på kursen.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten:

Kunskap och förståelse

- ha kunskap om det svenska rättssystemet och grundera i juridisk metod
- ha kunskap om arbetsrättens centrala delar och samspelet mellan lagstiftning och reglering genom kollektivavtal och anställningsavtal
- ha kunskap om bakgrunden till och innehållet i de regler av arbetsrättslig och offentligrättslig natur som är av särskild betydelse för anställning i staten
- ha grundläggande kunskap om det regelverk som ligger till grund för det framväxande polissamarbetet inom EU
- ha kunskap om och förstå de olika modeller som tillämpas för att styra svensk förvaltning

Färdighet och förmåga

- självständigt kunna identifiera, beskriva och analysera frågor och problem av arbetsrättslig och förvaltningsrättslig natur
- kunna beskriva och analysera offentlig styrning av olika slag och därvid självständigt kunna bedöma betydelsen av olika strukturer, processer och handlingar för måluppfyllelse, policy och förvaltningspolitisk reform

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- ha förmåga att diskutera frågor med anknytning till kursens centrala teman

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av introducerande eller uppsamlande föreläsningar och i seminarieform. Mellan sammankomsterna gäller självstudier i grupp eller enskilt. Delar av undervisningen kan ges med stöd av informations- och kommunikationsteknik, något som kan innebära specifika krav på teknisk utrustning och kompetens.
 

Examination

Examinationen sker på grundval av två delar, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under punkt 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt punkt 2 nedan.

Punkt 1
Aktivt deltagande vid seminarier.

Punkt 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig individuell hemtentamen.

Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkterna 1 och 2 ges betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). Betyget på hela kursen grundar sig på den skriftliga hemtentamen och sätts först när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är utförda.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som hemtentamen har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.

Tillgodoräknande
En student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/utbildning/antagning/

Övriga föreskrifter

Kursen ges som uppdragsutbildning för Polismyndigheten.