Rätten i socialt arbete för kompletteringsutbildning i socialt arbete, 15 hp

Innehåll

Kursen introducerar och behandlar juridik i socialt arbete. Innehållet utgår från samhällets välfärdsansvar, med sikte på socionomprofessionens rättstillämpningsområden och olika målgrupper för socialt arbete. Kursen är indelad i två moduler.

Modul 1: Grundläggande juridik för socionomer, 7,5 hp

Kursens första modul inleds med en översikt över rättssystemets funktion och principer, grundläggande fri- och rättigheter, hållbar utveckling och professionsetik. Inledningsvis behandlas även barnrätt och grundläggande juridiska begrepp som rättshandlingsförmåga och rättskapacitet. På kursen fokuseras rättsområden med särskild betydelse för det sociala arbetet. Tyngdpunkten ligger på socialrätt, med behandling av socialtjänstregleringen och tvångsvårdslagarna samt den familjerättsliga regleringen kring vårdnad, boende och umgänge och fastställande av föräldraskap och adoption. Straffrättsligt fokuseras regleringen av unga lagöverträdare och påföljder för brott. Kursen innehåller också olika relevanta strimmor av exempelvis hälso- och sjukvårdsrätt, migrationsrätt, skoljuridik, hyresjuridik, arbetsrätt och annan relevant reglering såsom den om skuldsättning.

Modul 2: Juridik i professionellt socialt arbete, 7,5 hp

I kursens andra del tematiseras och fördjupas kursinnehållet utifrån det sociala arbetets målgrupper barn och unga, äldre, människor med funktionsnedsättningar respektive missbruk, skuldsatta personer och brottsoffer. Utgångspunkt tas i lokala och globala samhällsutmaningar, där juridiska aspekter på olika former av utsatthet behandlas. Under momentet berörs även socialtjänstens samverkan med andra samhällsaktörer såsom skola, polis, rättsväsende och hälso- och sjukvård. Reflektioner över juridikens roll i det professionella sociala arbetet ingår.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende kunskap och förståelse, kunna:

1. visa grundläggande kunskap om det svenska rättssystemet och dess förhållande till internationell rätt och om grunderna i juridisk metod,
2. visa grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter med särskilt fokus på barns rättigheter och barnkonventionen,
3. visa god kunskap och förståelse om rättsområden och rättsliga frågor med särskild betydelse för det sociala arbetet, och hur olika regelkomplex interagerar med lagstiftningen på socialtjänstens område,
4. visa kunskap och förståelse om olika perspektiv på rätten, särskilt utifrån skydd för svagare parter och rättssäkerhetsgarantier i tillämpningen av det sociala arbetets juridik.

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende färdighet och förmåga, kunna:

5. visa grundläggande förmåga att identifiera juridiska problem, söka och finna relevant juridiskt källmaterial - lagar, förarbeten, rättspraxis och juridisk litteratur - och utifrån rättskällorna argumentera för olika lösningar.

Efter avslutad kurs ska studenten, avseende värderingsförmåga och förhållningssätt, kunna:

6. visa förmåga att reflektera över juridikens roll i det professionella sociala arbetet,
7. visa viss insikt om betydelsen av samverkan med andra yrkesgrupper,
8. visa förmåga att göra rättsliga bedömningar som inkluderar mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och professionsetiska överväganden.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet i svenska för högskolestudier samt särskild behörighet: avslutad utländsk högskoleutbildning i socialt arbete eller motsvarande inom samhällsvetenskap

Undervisningens upplägg

Kursen strävar efter ett hållbart lärande där juridiken genomgående integreras i socionomprofessionen. Undervisningen baseras i huvudsak på problembaserat lärande med studerandeaktiva undervisningsformer. Rättsområden, ämnesområden och juridiska begrepp introduceras och problematiseras genom föreläsningar och genom digitala undervisningsformer.

Till utgångspunkt för kursens caseseminarier ligger praktiknära och ämnesintegrerade juridiska problemscenarion, där studenterna arbetar individuellt och i basgrupper med praktisk problemlösning och juridisk argumentation. Till seminarierna hör olika redovisnings- och reflektionsuppgifter. Förmågan att tillämpa juridisk metod stöds av metodprogression, och metodvariation genom att olika rättskällor fokuseras vid de olika seminarierna och läraktiviteterna. Skrivuppgiften i kursens andra modul utgår från kursens tematisering och fokuserar på rättigheter och skyldigheter samt professionsetik.

Kursen ges företrädesvis i form av traditionell campusutbildning där inslag av nätburen undervisning förekommer.

Examination

Examinationen sker på följande sätt:

Modul 1:
* Aktivt seminariedeltagande och genomförande av anknutna skriftliga och muntliga förberedelse- och redovisningsuppgifter
* Individuell skriftlig salstentamen
På det aktiva seminariedeltagandet och uppgifter knutna till seminarier samt för den individuella skriftliga salstentamen - liksom för modulen som helhet - ges något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).

Modul 2:
* Aktivt seminariedeltagande och genomförande av anknutna skriftliga och muntliga förberedelse- och redovisningsuppgifter
* Individuell skrivuppgift (PM)
* Individuella muntliga uppgifter i form av själv- och kamratvärdering.

På det aktiva seminariedeltagandet och uppgifter knutna till seminarier ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På den individuella skrivuppgiften och på de individuella muntliga värderingsuppgifterna sätts efter sammanvägning något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). Väl godkänd (VG) krävs för att få detta betyg på momentet, och på kursen som helhet. Betyg på kursen sätts när samtliga examinationer är (minst) godkända.

För alla skriftliga inlämningsuppgifter gäller att studenten hanterar källor i enlighet med akademiskt vedertagna former samt att uppgifterna ska vara av god språklig standard.

Student som ej har godkänt resultat på den individuella skriftliga salstentamen erbjuds ett omprov. Student som ej uppnått godkänt resultat på seminariedeltagande och anknutna uppgifter, individuell skrivuppgift eller muntlig själv- respektive kamratvärdering kan efter beslut av examinator ges möjlighet till komplettering för att uppnå kriterierna för godkänt betyg.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Student har rätt att byta examinator efter två icke godkända examinationer, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran lämnas till studierektor senast två veckor före nästa examinationstillfälle.

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Tillgodoräknande av kurs prövas individuellt. Information och blanketter gällande tillgodoräknande finns här: http://www.student.umu.se/examen/tillgodoraknanden