T 6:2 - Rättens historia, teori och metod, 20 hp

Innehåll

Kursen består av två delmoment, rättshistoria och allmän rättslära som läses integrerat genom att undervisningen i de olika delarna varvas med varandra. Kursen visar på kopplingen mellan rättshistoria, rättsfilosofi och juristens roll i dagens samhälle. De olika delmomenten problematiserar begrepp som legitimitet, rättvisa, normalitet och likabehandling i en historisk, teoretisk och praktisk kontext. Kursen avslutas med ett självständigt arbete där studenten, utifrån sitt ämnesval, får möjlighet att dels applicera de rättshistoriska och rättsfilosofiska kunskaper som kursen inneburit på en samtida rättslig frågeställning, dels får möjlighet att applicera metodologiska förhållningssätt som krävs för att skriva en rättsvetenskaplig uppsats. Uppsatserna seminariebehandlas i slutet av kursen vid seminarier där studenten både får möjlighet att träna muntlig framställning och träna sin förmåga till opposition.

I rättshistoriedelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar och formar den svenska och europeiska rättstraditionen. Detta görs genom en seminarieserie där frågor om rättens ursprung och legitimitet samt olika centrala rättsliga aktörer diskuteras i olika tidsepoker. Jämförelser görs mellan några rättstraditioners syn på olika rättskällors ställning och på förhållandet mellan stat och individ. Detta exemplifieras genom bland annat intersektionella perspektiv där frågor om mångfald, såsom klass, kön, etnicitet och sexuell läggning och sambanden däremellan problematiseras.

I allmän rättsläradelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar rätten som normsystem, samt teorier om den juridiska argumentationen. Detta görs genom en seminarieserie där olika rättsfilosofiska teorier om relationen mellan stat och individ diskuteras. Genom att identifiera huvudteman i olika rättsåskådningar och analysera hur de formar tänkandet kring juridiska principfrågor och begrepp problematiseras rättsordningens förhållningssätt till begrepp som exempelvis rättvisa, rättssäkerhet, likabehandling och gällande rätt. Seminarieserien i allmän rättsläradelen behandlar teman som exempelvis naturrätt kontra positivism, dekonstruktion och genusteori, samt tolkning och juridisk argumentation.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kunskap och förståelse
- ha fördjupad kunskap om olika teorier om vad som kännetecknar den svenska och europeiska rättstraditionen,

Färdighet och förmåga
- ha fördjupad förmåga att problematisera rätten och juristrollen ur olika rättshistoriska och rättsfilosofiska perspektiv

- ha fördjupad förmåga att muntligen och skriftligen kunna argumentera för olika teoretiska förhållningssätt till rättens och rättsreglernas funktion i samhället

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- inom givna tidsramar kunna självständigt identifiera, formulera, analysera och värdera ett samtida rättsligt problem i ett rättshistoriskt och rättsfilosofiskt sammanhang, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Behörighetskrav

Godkänd på de kurser som ges på juristprogrammets första termin samt tre av terminskurserna T 2 - Civilrätt, 30 hp, T - 3 Civilrätt, 30 hp, T 4 - Förvaltningsrätt, skatterätt och miljörätt, 30 hp, eller Straff- och processrätt, 30 hp, eller motsvarande. Därutöver krävs att man med godkänt resultat fullgjort de obligatoriska delarna på den kurs som eventuellt saknas.

Undervisningens upplägg

Undervisningen baserar sig på problembaserat lärande och bedrivs i form av föreläsningar och
seminarier. Förberedelser inför seminarierna sker i basgrupper. Närvaro och aktivt deltagande vid
seminarierna är obligatoriskt.
Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det
kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examinationen sker på grundval av två delar, dels de under kursen obligatoriska delar som anges
under punkt 1 nedan, dels en avslutande skriftlig uppsats enligt punkt 2 nedan.
Punkt 1
a)Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
b)Fullgörande av skriftliga, individuella inlämningsuppgifter, varav en reflektionsuppgift.
Punkt 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig, individuell uppsats.
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2
ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, ges endast betyget Underkänd (U) och Godkänd
(G). För den skriftliga uppsatsen i punkt 2 ges betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan
beröm godkänd (Ba) eller med beröm godkänd (AB).
På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba)
eller med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på den skriftliga uppsatsen i
punkt 2 och sätts först när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är utförda.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För
studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle.
Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt
resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan
examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran
inges till studierektor.
Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium,
redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen
eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella
provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen
som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två
månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i
fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.