Juridik för polisiärt arbete, 30 hp

Innehåll

Kursens innehåll återfinns inom ramen för polisprogrammet. På kursen behandlas juridik av betydelse för polisiärt arbete. Kursen inleds med ett avsnitt om allmän rättskunskap och juridisk metod, där olika rättskällor introduceras. Därefter fokuseras på rättskällor, juridisk argumentation och centrala principer för lagtolkning som är av betydelse vid lösning av juridiska problem inom det område som kursen behandlar.
Under kursen studeras rättsområden som är relevanta för polisiärt arbete. Tonvikten ligger på straff- och straffprocessrätt samt politirätt, men även andra rättsområden som familjerätt, skadeståndsrätt och socialrätt behandlas. Under kursen behandlas även konsekvenser för brottsoffer samt offrens möjligheter till stöd och gottgörelse.
I straffrätten behandlas straffrättens allmänna läror och olika straffbestämmelser. Påföljder och påföljdsbestämning behandlas mer översiktligt. Inom det straffprocessuella området studeras den rättsliga regleringen av förundersökning. Detta omfattar förundersökningens inledande, genomförande och avslutande, exempelvis misstänktes och målsägandens rättigheter samt straffprocessuella tvångsmedel. Under kursen ligger fokus på polisens uppgifter och befogenheter, medan andra aktörers uppgifter och befogenheter behandlas mer översiktligt.
Inom förvaltningsrätten studeras grundläggande förvaltningsrättsliga principer samt frågor om offentlighet och sekretess. Stor vikt läggs vid polisiära uppgifter och befogenheter inom det politirättsliga området. I familjerätten studeras den lagstiftning som behandlar samlevnad, förhållandet mellan barn och föräldrar och förutsättningar för myndigheters intervention i familjeförhållanden.
Under kursen ges särskild uppmärksamhet åt regler av betydelse för polisens arbete i mötet med särskilda grupper som unga, missbrukare och människor som lider av psykisk ohälsa.
 

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten
Kunna särskilja ett rättssystem från andra normerande system.
Kunna och förstå huvuddragen i det svenska rättssystemet och kunna särskilja dess civilrättsliga del från den offentligrättsliga delen,
Ha kunskap om och förståelse för straffrätt samt kunna tillämpa ämnesområdets begrepp, rättsprinciper och systematik,
Ha kunskap om och förståelse för den för det polisiära arbetet relevanta straffprocessrätten, med särskilt fokus på förundersökningen, samt kunna tillämpa ämnesområdets begrepp, rättsprinciper och systematik,
Förstå
Ha kunskap om och förståelse för den för det polisiära arbetet relevanta förvaltningsrätten, särskilt politirätten, samt kunna tillämpa ämnesområdenas begrepp, rättsprinciper och systematik, samt
Ha kunskap om civilrätt som är av betydelse för det polisiära arbetet.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten
Ha förmåga att kunna tillämpa rättsvetenskaplig metod inbegripet att ta fram och kunna tolka relevanta rättskällor inom rättsområden som berör polisiärt arbete.
Ha förmåga att inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera och lösa juridiska problem med anknytning till de rättsområden som berör polisiärt arbete.
Ha förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper
 

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen utgår från problembaserat lärande och består huvudsakligen av föreläsningar, handledningar, grupparbeten och seminarier. För seminarier gäller obligatorisk närvaro och de ingår som ett led i examinationen (se nedan).

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examination sker på grundval av två delar, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under punkt 1 nedan, dels skriftliga prov enligt punkt 2 nedan.
Punkt 1
< >ktivt deltagande vid obligatoriska grupparbeten och seminarier.Författande av individuella inlämningsuppgifter.
Punkt 2
Fullgörande av skriftliga, individuella tentamina.
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga hemtentamen ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). Betyget på hela kursen grundar sig på de skriftliga tentamina och sätts först när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är utförda.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.
Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/