Välfärdsrätt, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar välfärdsrätten som rättsområde och forskningsfält. Avsikten är att fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att hantera juridiska problem utifrån studier av välfärdsrätten genom olika samhällsaktuella teman. Dessa teman behandlar i synnerhet relationen familj, individ och stat, föreställningar om välfärdsstaten, offentlig och privat verksamhet i förändring, arbete och försörjning. Välfärdsrätten, dess källor och aktörer och den materiella regleringens betydelse i förhållande till internationella regelsystem, angränsande rättsområden och tvärvetenskaplig kunskap berörs. Välfärdsrätten studeras även utifrån en kritisk socio-rättslig ansats som utgår från studier av den politiska, sociala och ekonomiska dimensionen av rätten. Välfärdsrätten analyseras genom komparativa och kritiska perspektiv som bland annat omfattar klass, kön och ålder samt genom problematiseringar av teorier i relation till rättsområdet.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten ha:

-fördjupad kunskap om välfärdsrätten som rättsområde och forskningsfält,
-fördjupad förmåga att självständigt kunna identifiera och analysera frågeställningar och problem samt inhämta, analysera och kritiskt   värdera kunskap inom området med utgångspunkt i olika rättsteoretiska perspektiv
-fördjupad färdighet och förmåga att med olika metoder analysera välfärdsrättsliga frågeställningar och problem.
-fördjupad förmåga att identifiera och analysera frågeställningar utifrån perspektiv som genus och etnicitet.

Behörighetskrav

Minst 90 hp i ett samhällsvetenskapligt huvudområde, vari ingår självständigt arbete om minst 15 hp samt Juridisk översiktskurs 15 hp eller motsvarande, eller 120 hp inom ramen för juristprogrammet eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursen bygger på studerandeaktiva arbetsformer och ger möjlighet till egna val och egen fördjupning. Studenten tar ett stort eget ansvar för att individuellt och i gruppen inhämta kunskap, och själv söka fram relevanta rättskällor och andra kunskapskällor. Undervisningen består i huvudsak av obligatoriska seminarier där studenten identifierar och analyserar olika frågeställningar men även i form av individuella uppgifter i muntlig och skriftlig form. I kursen ingår också att kritiskt värdera sin egen och studiekamrats kunskaps(re)produktion (kamrat- och självvärdering).
 
Rätten att erhålla undervisning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.
 

Examination

Examination sker genom följande obligatoriska moment:

1.Grupprestation i form av godkända seminarier,
2.Godkända individuella uppgifter,
3.Godkända multiple choice-test,
4.Godkänd individuell kamrat- och självvärdering.

För punkt 1 och 3 ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För punkt 2 och 4 ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Betyget sätts först när punkterna 1–4 är utförda. Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägning av betygen för punkterna 2 och 4.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

För student som inte blivit godkänd avseende 1–4 ovan anordnas ytterligare omprovstillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande

Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
För närmare information se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/