Straffrätt i kontext (Juristprogrammet), 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar straffrätten som rättsområde och forskningsfält. Avsikten är att fördjupa studentens kunskaper, färdigheter och förmåga att hantera juridiska problem utifrån studier av straffrätten i olika kontexter och ur brottsoffer-, gärningsmanna- och samhällsperspektiv. Rättsområden som behandlas är i synnerhet mänskliga rättigheter, ansvars- och påföljdsfrågor, unga lagöverträdare, kriminalpolitik, kriminalvård och internationell straffrätt. Det sker bland annat utifrån en kritisk socio-rättslig ansats som utgår från studier av den politiska, sociala och ekonomiska dimensionen av rätten, Straffrätten analyseras genom komparativ straffrättshistoria och andra komparationer, kritiska perspektiv som bl.a. omfattar klass, kön och ålder samt genom problematiseringar av straffteorier i relation till rättsområdet.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten ha:

-  fördjupad kunskap om straffrätten som rättsområde och forskningsfält,
-  fördjupad förmåga att självständigt kunna identifiera och analysera frågeställningar och problem samt inhämta, analysera och kritiskt värdera kunskap inom straffrätten med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv,
-  fördjupad kunskap och förståelse utöver den strikt juridiska, samt
-  fördjupad färdighet och förmåga att med olika metoder analysera och kritiskt värdera kunskap inom området med utgångspunkt i straffrättsliga frågeställningar och problem.
-  ha självständigt planerat, och inom givna tidsramar genomfört, ett individuellt skriftligt arbete som visar fördjupad färdighet och förmåga att hantera för kursen relevanta problem.

Behörighetskrav

Minst 120hp inom ramen för juristprogrammet eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier
 

Undervisningens upplägg

Kursen bygger på studerandeaktiva arbetsformer och ger möjlighet till egna val och egen fördjupning. Studenten tar ett stort eget ansvar för att individuellt och i basgruppen inhämta kunskap, och själv söka fram relevanta rättskällor och andra kunskapskällor. Undervisningen består i huvudsak av obligatoriska seminarier där studenten identifierar och analyserar olika frågeställningar. Kursen omfattar också ett individuellt skriftligt arbete som seminariebehandlas och där det också ingår för studenten att kritiskt värdera sin egen och en studiekamrats kunskaps(re)produktion.

Rätten att erhålla undervisning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.
 

Examination

För att kunna bli godkänd på kursen krävs:

1. Grupprestation i form av godkända seminarier och inlämningsuppgifter,
2. Godkänd individuell skrivuppgift, samt
3. Godkänd individuell muntlig själv- och kamratvärdering.

Examination sker genom obligatoriska seminarier och inlämningsuppgifter, individuell skrivuppgift och en individuell muntlig kamrat- och självvärdering. För punkt 1 ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (B). För punkt 2-3 ges betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägning av betygen för punkterna 2-3 och sätts först när punkterna 1-3 är utförda. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

För student som inte blivit godkänd avseende 1-3 ovan anordnas ytterligare omprovstillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande.
För närmare information se:
htttp://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/