Genusrättsvetenskap (Juristprogrammet), 15 hp

Innehåll

.Kursen förklarar forskningsfältets utveckling från kvinnorätt till genusrättsvetenskap och behovet av könsrelaterad kunskap inom juridiken. Hur jämställdhetspolitik och jämställdhetsrätt hänger ihop behandlas. Vad det är som kännetecknar genusrättsvetenskapens kritiska perspektiv och vad det innebär för problemställningar, samt teori- och metodutveckling behandlas också. Kursen avslutas med ett avsnitt om trender och utmaningar i genusrättsvetenskaplig forskning och juridisk praktik som redovisas i form av ett självständigt arbete.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs förväntas studenten ha
- fördjupad kunskap och förståelse av jämställdhetsrätten som rättsområde och genusrättsvetenskapen som forskningsfält,
- fördjupad kunskap och förståelse av samspelet mellan rätt och samhälle inom det jämställdhetspolitiska området,
- tillägnat sig färdighet, förmåga och fördjupade metodkunskaper för att applicera genusrättsvetenskapliga frågeställningar på rätten,
- tillägnat sig förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt behandla trender och utmaningar i jämställdhetsrätten och i genusrättsvetenskaplig forskning.
 

Behörighetskrav

Minst 120 hp inom ramen för juristprogrammet eller motsvarande. Dessutom krävs En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursen ges på halvfart under hela vårterminen och består i huvudsak av seminarier som problematiserar kurslitteraturen. Kursen omfattar också ett individuellt skriftligt arbete på temat Trender och utmaningar i genusrättsvetenskaplig forskning och juridisk praktik. Uppsatsen ska omfatta ca 10 sidor och presenteras muntligt vid ett avslutande examinerande seminarium. Kursdeltagarna ska också opponera på varandras uppsatser.
 

Examination

Examination sker genom följande obligatoriska moment:

1. Aktivt deltagande i seminarier.
2. En självständig individuell skrivuppgift.
3. Opposition på en annan students skriftliga arbete.

För punkterna 1 och 3 ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (B). För punkt 2 ges betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) eller Med beröm godkänd (AB). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande moment är godkända. Betyget grundar sig på det självständiga skriftliga arbetet och sätts först när alla examinerande moment är godkända.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

För student som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se:
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/