Termin 2: Civilrätt, 30 hp

Innehåll

Terminen innehåller en rad olika rättsområden, men ett gemensamt tema för terminen är avtal i olika former.

Introduktion. Allmän och spe­ci­ell av­tals­rätt

Terminen inleds med en all­män intro­duktion till vad som kommer att be­handlas under terminen samt en översiktlig genomgång av det civil­rättsliga ämnesområ­det. Den allmänna avtalsrätten omfattar av­talslagen och andra rättsregler som i prin­cip är gemensamma för alla typer av avtal, exem­pelvis köpe-, eller entreprenadavtal. Den all­männa avtalsrätten utgör en fortsättning och en fördjupning i förhållande till termin 1. Vidare studeras särskilt köpeavtalet, vad avser fast och lös egendom. Under perio­den be­handlas också annan speciell avtalsrätt (kontraktsrätt), exem­pelvis gåva och entreprenad. Vidare studeras konsumenträtten främst avseende köp och tjänster.

Vissa viktigare regler och principer i internatio­nella över­enskommelser och utländska rätts­ord­ningar upp­märksammas.

Målen är att ge: för­djupad kun­skap om regler och viktigare av­talsrättsliga principer som rör avtalsslut di­rekt eller genom fullmäktig, för­djupad kun­skap om avtals ogiltighet, jämkning av avtal samt tolkning och utfyllning av avtal, fördju­pad kunskap om viktigare köprättsliga och konsumenträttsliga regler och princi­per, kunskap om olika avtalstyper inom den speciella avtalsrätten och dessas rättsliga reglering, kunskap om vissa avtalsrättsliga regler och principer i utländska rättsordningar och in­ternationella överenskommelser.

Arbetsrätt

Arbetsrätten är den del av juridiken som reglerar förhål­landet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrätten brukar delas in i delområdena individuell arbetsrätt, kollektiv arbetsrätt, arbetsmiljölagstiftning, diskrimineringslagstiftning och arbetsprocess. Den individuella arbetsrätten reglerar förhållandet mellan enskilda arbetsgivare och arbetstagare. Den viktigaste lagen är lagen om anställningsskydd (LAS). Den kollektiva arbetsrätten tar sikte på förhållandet mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer. De viktigaste reglerna finns i medbestämmandelagen (MBL). Frågor om arbetsmiljö och diskriminering regleras i arbetsmiljölagen (AML) respektive diskrimineringslagen (DL). De arbetsrättsliga processreglerna rör frågor om vem som får väcka och utföra talan, hur rättegången går till m.m. Reglerna finns i rättegångsbalken (RB) och i lagen om rättegång i arbetstvister (LRA).

Målen är att den studerande er­håller kun­skaper om: organisationerna på arbetsmarknaden, den historiska bakgrunden till gällande arbetsrättsliga system, de cent­rala delarna av den kollektiva arbetsrätten, särskilt medbestämmandelagen och arbets­miljölag­stiftningen, den individuella arbetsrätten och dess förhållande till den kollektiva arbetsrät­ten, den arbetsrättsliga processrät­ten, diskrimineringslagstiftningen samt EU-rättens på­verkan på svensk arbetsrätt.

Immaterialrätt och marknadsrätt

Regler om immateriella rättigheter och konkurrens utgör en del av den rättsliga infra­struktur inom vilken avtal ingås och tillämpas. Dessa regler innefattar i stor utsträckning begränsningar av avtalsfriheten. Som exempel på detta kan nämnas att avtal som strider mot konkurrensrätten kan vara civilrättsligt ogiltiga. Inom ämnet immaterialrätt studeras regler om upp­hovsrätt, varumärken, patent, mönster och lik­nande rättigheters uppkomst, innehåll och an­vändning. Inom marknadsrätten behandlas regler om marknadsbete­ende; främst konkurrensreglerna och reglerna om marknadsföring och reklam. Dessa ämnesområden på­verkas starkt av utvecklingen inom EU. Studierna kommer därför också att omfatta delar av EU-rätten.

Efter att ha studerat dessa ämnen skall den studerande ha, god kunskap om huvuddragen i såväl svensk konkurrensrätt som EU-rätten på detta om­råde, kunskap om immateriella rät­tigheters uppkomst, innehåll och tillämpning, kun­skap om aktörerna på det svenska marknads­rättsliga området, kunskap om förhållandet mellan immaterialrätt, mark­nadsrätt och av­talsrätt.

Associationsrätt och fordringsrätt

Här behandlas associations­rätt samt fordringsrätt inkl. skuldebrevsrätt. De studerande förväntas inhämta grundläggande kunskaper i associa­tionsrätt beträffande den del av civilrätten som reglerar organi­serad samverkan i bolag och föreningar. Under termin 2 är målsättningen att behandla associations­formerna handels- och kommandit­bo­lag, enkla bolag samt ideella och ekonomiska föreningar. För att få en helhets­bild av det associationsrättsliga om­rådet kom­mer även delar av aktiebolagsrätten att studeras. Asso­ciationsrätt återkommer vidare under termin 5 då ett mera ingående studium av aktiebolags­rätten sker.

Inom fordringsrätten behandlas huvudsakli­gen frågor av allmän förmögenhetsrättslig karaktär. Här studeras olika problem som kan vara förknippade med hur fordringar upp­kommer, deras innehåll samt hur de kan för­ändras och slutligen avvecklas. Även konsu­ment­kreditlagen och lagen om avbetalningsköp mel­lan näringsidkare m fl kommer att behandlas. Till sist studeras skuldebrevs­la­gen. Denna lag tillhör den cen­trala för­mö­gen­hetsrätten. Här berörs regelsystemet i lagen och dess vidsträckta analogiska tillämpbarhet på olika förbindelser som inte direkt omfattas av lagen.

Målen är att ge: kun­skap om hur och varför associationer bildas, förmåga att skilja på de olika associations­formerna och deras funktion i samhället, in­sikt om hur inträde vinns i en association och hur utträde sker, förmåga att se medlemmar­nas/delägarnas roller i de olika associatio­nerna och deras organisation, kännedom om de olika skyddsin­tressena inom associations­rätten och hur de tillgodo­ses genom regel­systemet, insikt och kunskap om fordrings­rättens område, kunskap om reglerna om konsumentkreditköp och avbetalningsköp, goda kun­skaper om skuldebrevslagen och dess tillämpningsom­råde.

Examinationsperiod

Terminen avslutas med en examinationspe­riod. Den utgörs av en muntlig del och en skriftlig del. Den muntliga delen består av två obligatoriska integrationsseminarier. Vid det ena integreras ett flertal av rättsområdena från terminen i ett case som ska lösas och redovisas. Vid det andra integreras olika perspektiv på rätten, som rör t.ex. yrkesrollen, etnicitet, retorik och genus. Detta integrationsseminarium förbereds genom att studenterna vid själv valt tillfälle under terminen besöker en rättegång. Redovisningen sker sedan genom diskussion och muntlig redovisning vid integrationsseminariet. Terminen avslutas med en skriftlig tentamen.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten

- ha förvärvat kunskaper inom följande ämnen: allmän och speciell avtalsrätt, arbetsrätt, immaterialrätt, marknadsrätt samt associationsrätt och fordringsrätt
- individuellt och i samverkan med andra inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera, analysera och lösa juridiska problem inom de angivna ämnesområdena
- muntligen och skriftligen kunna argumentera för och emot olika lösningar på juridiska problem inom de aktuella ämnesområdena, samt
- i viss utsträckning kritiskt kunna värdera ämnesanknutna kunskaper och perspektiv på rätten.

Behörighetskrav

Univ: För tillträde till kursen krävs att den studerande har deltagit i den obligatoriska undervisningen på termin 1.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar i storgrupp, genom handledning som normalt sker i basgrupper om fem-sex studenter samt genom seminarier som omfat­tar fyra sådana basgrupper (seminariegrupp). Varje student skall under terminen utföra en enskild skriv­uppgift, en PM om några sidor.

Deltagande vid seminarier är obliga­toriskt. Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1 

a) Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
b) Författande av skrivuppgifter vid vissa angivna seminarier.
c) Författande av en individuell skrivuppgift.
d) Muntlig redovisning vid två integrationsseminarier. 

Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig salstentamen.
 
Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1, och de däri ingående delarna, respektive moment 2 ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av resultatet från den skriftliga tentamen och den individuella skrivuppgiften och sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är godkända.

Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början.
Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/