Termin 3: Civilrätt, 30 hp

Innehåll

Kursens innehåll presenteras i det följande, under respektive delmoment.

Introduktion
Kursen inleds med en allmän introduktion i vad som kommer att behandlas under kursen och hur undervisningen planerats. I denna ingår att de studerande gruppvis ska planera, genom­föra och redovisa studiebesök hos praktiker för att kunna belysa och förstå deras arbetsuppgifter och behov av integrerade kompetenser från olika juridiska ämnesområden.

Skadeståndsrätt
I många situationer spelar det en närmast avgörande roll för individen, eller för den delen en juridisk person, att det finns möjlighet att få skador ersatta. Svårigheterna inom skadeståndsrätten ligger i de vitt skilda situationer som kan inträffa, att söka bestämma när ansvar överhuvudtaget föreligger, att avgränsa ansvaret och att försöka beräkna de framtida förlusterna. Stor vikt läggs därför vid de allmänna principer som ligger till grund för reglerna på området.

Under momentet behandlas de mest centrala reglerna kring utomobligatoriskt skadestånd. Tyngdpunkten ligger på skadeståndslagens principer. Även vissa speciallagar inom skade­ståndsrätten, främst trafikskadelagen, brottsskadelagen och produktansvarslagen behandlas, liksom lagstiftning om strikt ansvar för vissa verksamheter.

Försäkringsrättens grundläggande principer behandlas översiktligt.

Inom ämnet skadeståndsrätt betonas också den viktiga kopplingen mellan de olika ersättningsfor­merna skadestånd respektive försäkring. Härvid anläggs även ett rättspolitiskt betraktelsesätt för att belysa samspelet mellan dessa ersättningsformer och deras respektive betydelse.

Fastighets- och miljörätt
Jorden eller marken har på grund av sin stora ekonomiska och sociala betydelse alltid varit ett centralt område för rättslig reglering. Jordäganderättens innebörd har varierat under skilda perioder och samhällsformer. Rättsreglerna och idéerna om äganderätten till jorden speglar i stor utsträckning den allmänna och politiska utvecklingen.

Studierna inleds med översiktsföreläsningar med diskussion som syftar till att ge en översikt över rättsområdets rättskällor, principer och problem. Äganderättsbegreppet liksom moment i och tolkning av olika överlåtelseavtal avseende fast egendom med deras obligations- respektive sakrättsliga verkningar kommer att analyseras ingående tillsammans med reglerna om lagfart.

Fastigheter representerar betydande ekonomiska värden. Det innebär att flertalet rättssubjekt för att kunna skaffa, bebygga eller använda en fastighet är beroende av krediter. För att skapa garantier för en tryggad kreditsituation finner vi också här viktiga rättsregler om bl.a. offentlighet via inteckning och panträtt. För att avgöra panträttens, och äganderättens, omfatt­ning blir det även angeläget att känna till den juridiska gränsdragningen mellan fast och lös egendom. Det är också av vikt att ha insikt i problematiken kring konkurrens mellan rättigheterna.

Alla äger dock inte en fastighet, varken för bostad eller förvärvsarbete. Ett annat väsent­ligt område inom fastighetsrätten är nyttjanderättshavares och då särskilt hyresgästers relation till fastighetsägaren. Med varierande inslag av social skyddslagstiftning, s.k. social civilrätt, har lagstiftaren här velat etablera vissa minimirättigheter såväl för den som hyr en bostad som för den som hyr lokaler. Reglerna kring arrendets speciella karaktär har varierande skyddssubjekt, detta beroende på de ibland motstridiga intressena mellan exempelvis fastighetsägare och bostadsarrendator.

För att tillgodose kraven på en fungerande teknisk infrastruktur och för att hantera allmänna nyttigheter som el, vatten och fungerande avlopp liksom för att tillgodose behov av olika kommunikationer krävs en viss samordning av brukandet av mark- och vattenområden som kan kräva att samhället intervenerar för att säkerställa ett lämpligt resursutnyttjande. Planlagstiftningen och olika krav på tillstånd vid förvärv eller för att ändra markanvändningen ska accepteras är exempel på detta, liksom att äganderätt ytterst kan övergå till ett annat rättssubjekt genom expropriation eller annan inlösen.

Härtill kommer ökande insikter om vikten av att beakta miljökonsekvenser vid utnyttjandet av mark och vatten. Miljörättens försiktiga ursprung i grannelagsrätten har vuxit på såväl nationell som internationell nivå. Miljörättens utgångspunkt är den yttre miljön. Resursbasens upprätthållande och kvalitet, dvs. naturresursernas förändring vid ett långsiktigt utnyttjande, luftens och vattnets renhetsgrad och den biologiska mångfalden är faktorer som är avgörande för det internationellt uppsatta målet om uthållig utveckling.

Vid planläggning och i miljöprövningar aktualiseras ofta frågor om konkurrerande markanvändning. I stora delar av norra Sverige har samer rätt att använda mark och vatten för renbete, jakt och fiske. Frågor om samernas grundläggande rättigheter i nationell och internationell rätt analyseras.

Familjerätt
Till den familjerättsliga delen av kursen hänförs studier av äktenskapsrätt och de regler som finns för samboende utan äktenskap, barn- och föräldrarätt samt successionsrätt.

Inom äktenskapsrätten kommer att ges grundläggande kunskaper om de regler som styr äktenskapets ingående och upplösning. Därefter kommer bland annat centrala områden såsom makars egendom (äganderätt, förfoganderätt, giftorätt med mera), deras ansvar för skulder samt rättshandlingar mellan dem att avhandlas. Därut­över behandlas bodelning, såväl i bestående äktenskap, som i anledning av dess upplösning. I anslutning till äktenskapsrätten behandlas särskilda frågor som aktualiseras genom sambo­ende utan äktenskap.

Inom barn- och föräldrarätten kommer bland annat reglerna rörande faderskap, adoption, vårdnad, boende , umgänge, underhållsskyldighet och problem härikring att studeras. Vidare behandlas förmyndarens roll och ställning samt tillsynen över dennes åtgärder. Dessutom kommer omyndigs rättshandlingsförmåga samt olika frågor förknippade med denna att beröras. Även god man- och förvaltarinstituten berörs.

Inom successionsrätten behandlas arvsreglerna och testamentsrätten. Vidare stu­deras frågor kopplade till utredning, uppteckning samt avveckling av dödsbon. Internationell arvs- och testamentsrätt behandlas ej. Detta kommer att tas upp på senare terminer.

Samhälls- och familjeförhållandens inverkan på kvinnors respektive mäns roller i familjen behandlas också.

Sakrätt
Sakrätten är den del av juridiken som behandlar rättsskyddet mot tredje man i olika situatio­ner. Under detta moment studeras sakrätt beträffande lös egendom. Sakrättsliga frågor som uppkommer beträffande fast egendom behandlas under kursmomentet fastighetsrätt.

Sakrättsliga frågor och konflikter beträffande lös egendom kan uppkomma i olika situationer och beröra en mängd olika rättshandlingar och avtalstyper. Under sakrättsmomentet kommer den dynamiska sakrätten att studeras. Den dynamiska sakrätten reglerar konflikter mellan två eller flera i och för sig skyddsvärda intressen. Konflikterna har dock inte sitt ursprung i ett mellan två eller flera parter ingånget avtal eller i att ett utomobligatoriskt anspråk har uppkommit. Konflikterna beror i stället på att ett i och för sig berättigat anspråk på till exempel äganderätt utsätts för kolliderande anspråk från utomstående part, tredje man.

Den dynamiska sakrätten handlar således om vilket rättsskydd mot tredje man som föreligger vid överlåtelse eller upplåtelse av rättighet. Här anges några exempel på frågor som aktualiserar sakrättens regler:

En tjuv säljer den stulna egendomen vidare till en godtroende köpare. Vem äger företräde till det stulna, den ursprunglige ägaren eller den godtroende förvärvaren?

En avbetalningsköpare går i konkurs innan full betalning skett. Vem äger rätt till avbetal­ningsgodset, säljaren eller konkursboet?

En gäldenär betalar inte sina skatteskulder och blir därför utsatt för utmätning. Får kronofogdemyndigheten utmäta egendom som gäldenären har lånat av en kamrat eller har kam­raten rätt att, framför utmätningsborgenärerna, kräva egendomen tillbaka?

Får en leasetagare fortsätta att utnyttja den leasade egendomen även om leasegivaren överlåter den leasade egendomen till annan eller går i konkurs?

En man går i konkurs. På ett bankkonto finns pengar som mannen och hustrun har avsatt varje månad för att betala familjens utgifter. Kan konkursförvaltaren ta hela tillgodohavandet i anspråk eller får hustrun behålla sin del av pengarna?

Sakrättsliga konflikter uppstår inte minst när någon blivit insolvent, det vill säga inte i rätt tid kan betala sina skulder. Studium av sakrättens reglering i detta sammanhang (borgenärsskyddet) förutsätter grundläggande kunskaper i konkurs- och utsökningsrätt. Mo­mentet innehåller därför ett avsnitt med grundläggande exekutionsrätt.

Uppsats med seminariebehandling
För att ge ytterligare färdigheter i utredningsteknik, förmågan att använda och analysera olika rättskällor liksom skriftlig framställning ingår ett individuellt uppsatsarbete. Uppsatsarbetet sker i huvudsak parallellt med övriga arbetsuppgifter under terminen.

Den studerande får välja ämne för uppsatsen inom ramen för de rättsområden som kursen behandlar. Ämnet ska antingen kunna ses som en fördjupning eller en komplettering till kurslitteraturen och kursens obligatoriska arbetsuppgifter. Ämnesvalet presenteras för den kursansvarige läraren, som fördelar handledare.

Uppsatsens omfång ska vara maximalt fem A4-sidor och den ska uppfylla vedertagna vetenskapliga kvalitetskrav. Studentens arbetsinsats för den egna uppsatsen beräknas omfatta en arbetsvecka. Skrivandet ska avslutas i månadsskiftet november-december och före jul ska uppsatsen seminariebehandlas.

Seminarierna syftar till att ge konstruktiv kritik till uppsatsförfattarna, träning i rättslig argu­mentation och analysförmåga i rollen som såväl försvarande författare som opponent. Delta­gande i sammanlagt fem uppsatsseminarier är obligatoriska och ska vara väl förberedda av alla deltagare.

Uppsatsen kompletterad med författarens försvar av den under seminariet avgör om uppsatsen godkänns.

Förutom uppsatsen inklusive muntligt försvar av den ingår som ett obligatoriskt moment att varje student ska fungera som op­ponent på en annan students uppsats.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten

* ha kunskaper om, och förståelse för följande ämnen: fastighetsrätt, familjerätt, sakrätt, miljörätt och skadeståndsrätt inklusive försäkringsrätt,

* individuellt och i samverkan med andra inom givna tidsramar kunna identifiera, formulera, analysera och lösa juridiska problem inom nämnda rättsområden och

* muntligen och skriftligen kunna argumentera för och emot olika lösningar på juridiska problem inom de aktuella
ämnesområdena.

Behörighetskrav

Godkänt resultat på termin 1 samt aktivt deltagande i den obligatoriska undervisningen på termin 2.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, övningstillfällen och hand­ledning. Den pedagogiska modellen är en fortsättning på den som tillämpades under terminerna 1 och 2. Där betonades särskilt en jurists behov av såväl kunskaper som färdigheter; kunskaper bl.a. beträffande innehållet i gällande rätt och vedertagna arbetsmetoder, samt vad gäller färdigheter, förmågan till muntlig föredragning och skriftlig framställning, förmågan till argumentationsanalys och slutligen förmågan att identifiera och analysera juridiska problem. Under kursen kommer centrala delar av svensk familjerätt, fastighets- och miljörätt, skadeståndsrätt samt sakrätt att behandlas.

Med dessa ämnesstudier som utgångspunkt kommer de studerande att arbeta med praktisk problemlösning främst genom seminarier, författande av en individuell uppsats och genom­förande av en opposition.

Medan tidigare terminer huvudsakligen varit uppdelade i perioder kommer de olika ämnesområdena under denna termin att varvas för att under längre tidsperioder ge utrymme för studier i respektive ämne.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Närvarokrav
Aktivt deltagande vid seminarierna är obligatoriskt. Övrig undervisning är frivillig. Vid seminariebehandlingen av de uppsatser som författats ska varje student delta aktivt vid sammanlagt fem seminarier. Angående skriftligt arbete och opposition, se ovan under rubriken Uppsats med seminariebehandling.

Examination

Examination
Examinationen sker på grundval av två moment om vardera 15 hp, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under moment 1 nedan, dels ett avslutande skriftligt prov enligt moment 2 nedan.

Moment 1
a. Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.

b. Författande av en individuell skrivuppgift och genomförande av en individuell muntlig opposition på en annan students skrivuppgift

Moment 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig, individuell salstentamen.

Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under moment 1-2 ovan. För moment 1 och de däri ingående delarna samt mom 2, ges endast betygen Underkänd (U) och Godkänd (G).

På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (Ba) eller Med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på en sammanvägd bedömning av resultatet från den skriftliga tentamen och den individuella skrivuppgiften och den individuella muntliga oppositionen. Betyget på hela kursen sätts först när alla aktiviteter under moment 1-2 ovan är utförda.

Närmare anvisningar angående betygssättningen och de olika delarnas inbördes vikt lämnas av kursansvarig vid terminens början. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/