Allmän rättslära och rättshistoria, 15 hp

Innehåll

Kursen består av två delmoment, rättshistoria och allmän rättslära som läses integrerat genom att undervisningen i de olika delarna varvas med varandra. Kursen visar på kopplingen mellan rättshistoria, rättsfilosofi och juristens roll i dagens samhälle. De olika delmomenten problematiserar begrepp som legitimitet, rättvisa, normalitet och likabehandling i en historisk, teoretisk och praktisk kontext.

I rättshistoriedelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar och formar den svenska och europeiska rättstraditionen. Detta görs genom en seminarieserie där frågor om rättens ursprung och legitimitet samt olika centrala rättsliga aktörer diskuteras i olika tidsepoker. Seminarieserien i rättshistoriedelen avslutas med seminarier om hur juridiken genom lagstiftning och rättstillämpning deltar i konstruktionen av föreställningar om normalitet och avvikelse. Detta exemplifieras genom ett intersektionellt perspektiv där frågor om klass, kön, etnicitet och sexuell läggning och sambanden däremellan problematiseras.

I allmän rättsläradelen analyseras olika teorier om vad som kännetecknar rätten som normsystem, samt teorier om den juridiska argumentationen. Detta görs genom en seminarieserie där olika rättsfilosofiska teorier om relationen mellan stat och individ diskuteras. Genom att identifiera huvudteman i olika rättsåskådningar och analysera hur de formar tänkandet kring juridiska principfrågor och begrepp problematiseras den svenska rättsordningens förhållningssätt till begrepp som exempelvis rättvisa, rättssäkerhet, likabehandling och gällande rätt. Seminarieserien i allmän rättsläradelen behandlar teman som interna och externa perspektiv på rätten, naturrätt kontra positivism, rättvisa och rättssäkerhet, dekonstruktion och genusteori, samt tolkning och juridisk argumentation.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten
ha fördjupade kunskaper om olika teorier om vad som kännetecknar den svenska och europeiska rättstraditionen

ha fördjupad förmåga att problematisera rätten och juristrollen ur olika rättshistoriska och rättsfilosofiska perspektiv

ha fördjupad förmåga att muntligen och skriftligen kunna argumentera för olika teoretiska förhållningssätt till rättens och rättsreglernas funktion i samhället

inom givna tidsramar kunna självständigt identifiera, formulera, analysera och värdera ett samtida rättsligt problem i ett rättshistoriskt och rättsfilosofiskt sammanhang.

Behörighetskrav

Godkänt resultat på minst fem av terminskurserna 1-6 samt fullgjort den obligatoriska undervisningen på den ej avklarade kursen.

Undervisningens upplägg

Undervisningen baserar sig på problembaserat lärande och bedrivs i form av föreläsningar och seminarier. Förberedelser inför seminarierna sker i basgrupper. Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna är obligatoriskt.
Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som det kurstillfälle pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Examinationen sker på grundval av två delar, dels de under kursen obligatoriska delar som anges under punkt 1 nedan, dels en avslutande skriftlig uppsats enligt punkt 2 nedan.
Punkt 1
a)Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier.
b)Fullgörande av en skriftlig, individuell inlämningsuppgift.
Punkt 2
Fullgörande av en avslutande skriftlig, individuell uppsats.

Betyg m.m.
För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delar under punkterna 1-2 ovan. För punkt 1, och de däri ingående delarna, ges endast betyget Underkänd (U) och Godkänd (G). För den skriftliga uppsatsen i punkt 2 ges betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) eller med beröm godkänd (AB).

På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (B), icke utan beröm godkänd (Ba) eller med beröm godkänd (AB). Betyget på hela kursen grundar sig på den skriftliga uppsatsen i punkt 2 och sätts först när alla aktiviteter under punkterna 1-2 ovan är utförda.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator (betygssättande lärare) utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran inges till studierektor.

Student som deltagit vid men blivit underkänd på prov (vilket inkluderar uppsats, PM, seminarium, redovisning, inlämningsuppgift och liknande), som inte rubriceras som salstentamen, hemtentamen eller muntlig tentamen, har rätt att utföra komplettering upp till betyget Godkänd för det aktuella provet, dock ej till högre betyg. Studenten kan fortfarande få högre betyg än Godkänd på kursen som helhet, förutsatt att kraven för dessa betyg uppnåtts. Kompletteringen ska ske inom två månader från det att studenten fått kännedom om att den inte uppnått godkänd nivå på provet i fråga och inom ramen för den ursprungliga examinationsuppgiften.