Freds- och konfliktstudier A, 30 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i följande fyra moment:
 
Moment 1. Freds- och konfliktstudier: teorier och begrepp, 7,5hp
Peace and Conflict Studies: Theory and concepts
Momentet ger en introduktion till ämnet freds- och konfliktstudier, hur fredsforskningen vuxit fram och vad den handlar om. Vi går igenom grundläggande begrepp och teorier inklusive genusperspektiv, vi behandlar olika sätt att förstå och förklara konflikters uppkomst, förlopp, lösning och konsekvenser, och vi diskuterar vad det innebär att studera och analysera fred och konflikt vetenskapligt.
 
Moment 2: Konfliktlösning, medling och förhandling, 7,5 hp
Conflict Resolution, Mediation and Negotiation
Under momentet behandlar vi konfliktlösning utifrån olika perspektiv och teorier. Vi studerar konfliktförebyggande, förhandling, och medling, samt diskuterar olika aktörers roll i fredsprocesser, inklusive internationella organisationer så som Förenta Nationerna, stater och icke-statliga aktörer. Vi diskuterar hinder och utmaningar för konfliktlösning och analyserar samtida fredsprocesser med hjälp av teori.

Moment 3: Fredsbyggande och demokratisering, 7,5 hp
Peacebuilding and democratization
Momentet behandlar en rad aspekter som är centrala efter att en väpnade konflikt har avslutats och fredsbyggandet inleds. Vi behandlar olika typer av insatser som fredsbyggandet vanligtvis brukar omfatta och aktörer som brukar vara involverade. Exempel på detta är olika former av återuppbyggnad, DDR-processer, security sector reform, civila samhällets betydelse m m. Vi tar också upp frågan om vilken roll en demokratisering kan spela för att stabilisera ett samhälle som har kännetecknats av stora motsättningar. Vi diskuterar både lyckade och mindre framgångsrika fall av fredsbyggande samt vilka de stora utmaningarna är i denna process.

Moment 4. Försoning och rättvisa, 7,5 hp
Justice and Reconciliation
Momentet behandlar frågor om hur ett samhälle kan gå vidare efter en väpnad konflikt. Efter kalla krigets slut har försoning och rättvisa efter konflikter (engelska begreppet "transitional justice") fått alltmer uppmärksamhet som en central del av fredsbyggande. Under momentet tar vi oss an svåra frågor som exempelvis; går det att skapa en gemensam framtid efter en väpnad konflikt? Vem eller vilka är det som kan bidra till försoning? Vi fördjupar oss i begreppen försoning och rättvisa och ser även hur dessa har tillämpas i olika försoningsprocesser i olika delar av världen.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna;
 
Förväntade studieresultat för samtliga moment:
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• ha en grundläggande förståelse av hur olika teoretiska perspektiv, inklusive genusperspektiv, innehåller skilda antaganden om hur världen är beskaffad och om hur kunskap nås, och kunna relatera detta till den momentspecifika tematiken,
• ha en grundläggande förståelse av vad det innebär att studera den momentspecifika tematiken vetenskapligt. 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• delta aktivt och självständigt i seminariediskussioner. 

Förväntade studieresultat moment 1: Freds- och konfliktstudier: teorier och begrepp
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna

• redogöra för grundläggande begrepp inom freds- och konfliktforskningen,
• redogöra för freds- och konfliktforskningens grundläggande teorier om konflikters uppkomst, förlopp, lösning och konsekvenser. 

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna

• applicera grundläggande begrepp och teorier inom freds- och konfliktforskningen på aktuella och historiska konflikter. 

Moment 2: Konfliktlösning, medling och förhandling
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redogöra för begrepp och teorier om konfliktlösning, medling och förhandling i samband med krig och väpnade konflikter,
• diskutera och argumentera kring centrala teman som konfliktförebyggande, fredsbevarande, och fredsskapande, samt internationella organisationers roll i fredsprocesser.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• genomföra och presentera empiriska analyser av konfliktlösning med hjälp av relevanta begrepp och teorier inom freds- och konfliktforskning,
• reflektera kring olika typer av medlingsprocesser.

Moment 3: Fredsbyggande och demokratisering
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• återge huvuddragen i den vetenskapliga diskussionen om fredsbyggande och demokratisering i postkonfliktprocesser,
• redogöra för olika typer av insatser som fredsbyggande kan omfatta,
• diskutera förhållandet mellan lokala, nationella och internationella insatser i postkonfliktprocesser.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• genomföra och presenta analyser av fredsbyggande och demokratisering i postkonfliktprocesser med hjälp av relevanta begrepp och teorier inom freds- och konfliktforskning.

Förväntade studieresultat moment 4: Försoning och rättvisa
För godkänd kurs ska den studerande avseende kunskap och förståelse kunna:

• redogöra för och analysera försoningsprocesser, sanningskommissioner och krigsförbrytartribunaler och redogöra för aktuella problem som berörs i samtida forskning i freds- och konfliktstudier.

För godkänd kurs ska den studerande avseende färdighet och förmåga kunna:

• genomföra och presentera analyser av försoningsprocesser med hjälp av relevanta begrepp och teorier inom freds- och konfliktforskning,
• utifrån vetenskapliga studier av försoning och transitional justice reflektera kring frågor om teori, metod
  och material.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, grupp- och enskilda övningar samt handledning. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten och varierar från moment till moment. Närvaro är obligatorisk vid seminarie- och gruppövningar.

Examination

Moment 1: Freds- och konfliktstudier: Teorier och begrepp
Momentet examineras genom obligatoriska seminarier samt en salstentamen (salstentamen går inte att komplettera). För ett godkänt betyg på seminarierna krävs ett aktivt deltagande samt att de uppgifter som ingår i seminarierna är godkända. Här ingår både muntlig och skriftlig redovisning, liksom redovisning individuellt och i grupp. Seminarierna kan ge betyget Underkänd samt Godkänd (G). Salstentamen kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) samt Väl Godkänd (VG). Betyget på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika delarna som examinationen består av.
 
Moment 2: Konfliktlösning, medling och förhandling
Momentet examineras genom obligatoriska seminarier samt en skriftlig examinationsuppgift. För ett godkänt betyg på seminarierna krävs ett aktivt deltagande samt att de uppgifter som ingår till seminarier är godkända. Här ingår både muntlig och skriftlig redovisning, liksom redovisning individuellt och i grupp. Seminarierna kan ge betyget Underkänd (U) samt Godkänd). Den skriftliga examinationsuppgiften kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) samt Väl Godkänd (VG). Betyget på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika delar som examinationen består av.

Moment 3: Fredsbyggande och demokratisering
Examinationen av momentet sker genom obligatoriska seminarier samt en salstentamen (salstentamen går inte att komplettera). Redovisningen på seminarierna sker både muntligt och skriftligt. Seminarierna kan ge betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Tentamen kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyg på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.

Moment 4: Försoning och rättvisa
Examinationen av momentet sker genom obligatoriska seminarier samt en salstentamen (salstentamen går inte att komplettera). Redovisningen på seminarierna sker både muntligt och skriftligt. Seminarierna kan ge betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). Tentamen kan ge betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyg på hela momentet ges efter en sammanvägning av de olika examinerande inslagen.
 
Betyg på kurs sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska moment är avklarade. Betygsskalan för hel kurs består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng.

Generella regler kring examination
En student som inte helt uppfyller målen för en examination kan, efter beslut av ansvarig lärare, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen kan anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten, men kompletteringsuppgiften måste i omfång motsvara den ursprungliga examinationen.

I normalfallet tilldelas studenten kompletteringsuppgiften i samband med kursavslut eller i samband med att betyg meddelas på det ordinarie examinationstillfället. När väl studenten tagit del av kompletteringsuppgiften har hen tio arbetsdagar på sig att slutföra uppgiften. Om studenten inte uppfyller detta inom utsatt tid kan komplettering endast genomföras nästa tillfälle kursen ges eller under de uppsamlingsveckor som institution genomför under vecka 34 och 35.

I de fall komplettering inte är möjlig (anges vid varje specifik examinationsuppgift ovan) gäller omprov. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Därutöver tillämpas uppsamlingsveckor vilket innebär att kompletteringar behandlas under fasta tider på året oberoende när kursen/momentet gavs. Dessa uppsamlingsveckor sker vecka 34 och 35.

Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller del av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.
 
Tillgodoräknande
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.
 
Efter avslutad kurs kan denna kurs tillgodoräknas som fristående kurs. Observera att det är den institution eller det program som tillåter tillgodoräknande som avgör möjligheten till tillgodoräknande och omfattningen av denna. Den studerande bör därför alltid i förhand klargöra möjligheterna till tillgodoräknande hos ansvarig institution eller program.

Övriga föreskrifter

Kursen avslutas med en skriven och anonym kursutvärdering. Under kursens gång genomförs dessutom utvärderingar i form av kursråd, samt att studenten bereds möjlighet att anonymt ge synpunkter i digital form.