Baskurs i samhällsvetenskaplig analys, 30 hp

Innehåll

Baskursen ges gemensamt av institutionerna för ekonomisk historia, informatik, pedagogik, sociologi och statsvetenskap. Baskursen behandlar olika samhällsvetenskapliga teorier som används för att förklara ekonomisk utveckling och samhällsförändring efter 1900, med tyngdpunkt i kommunikationssystemens framväxt och särdrag. Baskursen ger grundläggande förmåga att självständigt formulera ett samhällsvetenskapligt problem och förbereda en avgränsad undersökning av detta. För detta ges även grundläggande kunskaper i tillämpad samhällsvetenskaplig metod samt fördjupad förmåga att självständigt disponera, skriva och redovisa en skriftlig rapport. Nedan ges en kort beskrivning av momentinnehållet.

Moment 1: Kommunikation, teknik och samhällsförändring, 15hp
Momentet handlar om att utifrån ekonomisk historia och informatiks områden studera skilda perspektiv på det långsiktiga samspelet mellan samhälle, ekonomi och teknologisk förändring, speciellt med fokus på kommunikationsteknik. I ekonomisk historia ligger tonvikten vid att diskutera relationerna mellan samhälle och teknik och i informatik betonas relationerna mellan tekniken, dess användningsområden och användarna.

Moment 2: Samhällsvetenskapliga teman i teori och praktik, 15hp
Momentet skildrar teori, studieobjekt och metoder genom exempel från olika samhällsvetenskapliga discipliner. Det sker genom att undervisningen ges gemensamt av pedagogik, statskunskap och sociologi. momentet syftar även till att tillämpa perspektiven från moment 1 och 2 genom att producera och ventilera en vetenskaplig text..
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall de studerande kunna:

Moment 1: Kommunikation, teknik och samhällsförändring, 15hp
Kunskap och förståelse
- visa kunskap om och förståelse för det långsiktiga samspelet mellan samhälle och ekonomisk samt teknologisk förändring.

Färdighet och förmåga
- visa förmåga att grundläggande använda samhällsvetenskapliga teorier för att förklara världsekonomins förändring efter 1900 samt kommunikationssystemens framväxt och särdrag.
- kunna beskriva vad olika former av IKT-användning betyder med avseende på konsekvenser för samhälle, organisation och individ.
- kunna genomföra grundläggande informationssökning.
- visa förmåga att självständigt disponera, skriva och redovisa en kortare skriftlig rapport.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa ett kritiskt och reflexivt förhållningssätt gentemot samhällsforskningens relation till samhällsutvecklingen.
- visa insikt och medvetenhet om sitt behov av ytterligare kunskap inom olika samhällsområden.

Moment 2: Samhällsvetenskaplig tematik i teori och praktik, 15hp
Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse för det långsiktiga samspelet mellan samhälle och ekonomisk samt teknologisk förändring.

Färdighet och förmåga
- diskutera statsvetenskapliga frågeställningar utifrån en rad grundläggande teoretiska perspektiv, samt översiktligt beskriva det svenska politiska systemet och dess förvaltning.
- diskutera sociologiska frågeställningar utifrån en rad grundläggande teoretiska perspektiv.
- kunna redogöra för pedagogikens problemområde, samt beskriva och diskutera utbildning och lärande med hjälp av teoretiska perspektiv inom disciplinen pedagogik.
- visa förmåga att självständigt formulera ett samhällsvetenskapligt problem.
- visa grundläggande kunskaper i tillämpad samhällsvetenskaplig metod.
- visa förmåga att självständigt disponera, skriva och redovisa en längre skriftlig rapport.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- förhålla sig kritiskt och balanserat till olika tolkningar av samhällsvetenskapliga forskningsresultat.
 

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisning sker i form av föreläsningar och seminarier i grupp eller enskilt.

Examination

Studenterna examineras skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Varje kurs prövas vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje hösttermin därutöver, efter anmälan, möjlighet till omprov. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till prov nästa gång kursen/momentet ges. Omprov baserad på samma kursplan som vid ordinarie prov garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Efter två underkända omprovstillfällen för viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.

TILLGODORÄKNANDE
Studierektor vid institutionen för ekonomisk historia beslutar om tillgodoräknande av kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.