Välfärdspolitikens ekonomiska förutsättningar och sociala grunder (nivå 2), 15 hp

Innehåll

Kursen problematiserar och jämför hur ekonomiska kriser och sociala kategoriseringar samspelat och förändrat välfärdspolitiken i västvärlden sedan 1900. Särskilt behandlas olika teorier om uppkomsten och utvecklingen av olika välfärdspolitiska system och ekonomiska kriser. Att empiriskt utvärdera och kritiskt analysera olika välfärdsteoriers historiska relevans är av särskild vikt. Kursen kombinerar därför olika former av kvantitativa och kvalitativa teoribildningar och metoder inom ekonomisk historia för att fördjupa kunskaperna om hur långsiktiga ekonomiska, sociala och politiska förändringar samspelat inom ramen för de västerländska välfärdsstaterna och hur detta påverkat olika befolkningsgruppers inkomster och försörjningsmöjligheter.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- Förstå välfärdspolitikens ekonomiska förutsättningar och sociala kategoriseringar ur ett komparativt, historiskt och teoretiskt perspektiv.
- Skriftligt och muntligt utföra källkritiska analyser av välfärdspolitikens historiska utformning och förändring.
- Självständigt utföra såväl kvantitativa som kvalitativa analyser av välfärdspolitikens ekonomiska förutsättningar och sociala indelningsgrunder.
- Självständigt formulera teoretiska och metodologiska lösningar på ett givet välfärdspolitiskt problem.
- Självständigt författa och presentera en kortare vetenskaplig rapport.

Behörighetskrav

Univ: Ekonomisk historia A, Historia A, Nationalekonomi eller Economics A eller motsvarande

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs vanligen i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar. Vissa undervisningsmoment kan vara obligatoriska. Undervisningen i vissa kursmoment/delar av moment kan ges på engelska.

Examination

Studenten examineras skriftligt och/eller muntligt. Examinationen kan ske löpande under kursen eller i slutet av kursen. Studentens prestationer bedöms i en tregradig betygsskala, Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Varje moment kan prövas vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. I regel ges vidare inför varje hösttermin därutöver, efter anmälan, möjlighet till prov. Vid underkänt resultat hänvisas därefter studenten till prov nästa gång kursen/momentet ges. Omprov baserad på samma kursplan som vid ordinarie prov garanteras två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Efter två underkända omprovstillfällen för viss kurs eller del av kurs har studenten rätt att efter skriftlig begäran hos prefekten få byta examinator.

Tillgodoräknande
Studierektor beslutar om tillgodoräknande på moment/kurs efter skriftlig ansökan. I ansökan ska anges vilket moment eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skalll kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas.