Bedömning och betyg i teori och praktik, 7,5 hp

Innehåll

Kursen består av två moment och innehåller fördjupade studier om bedömning och betygsättning i skolan, med fokus på det betygssystem som tillämpas och de principer det bygger på. Även andra typer av bedömningssystem, internationellt och historiskt, presenteras. En central del i kursen är konstruktion och granskning av olika typer av prov och provfrågor, på vetenskapliga grunder och enligt vedertagna riktlinjer.

Moment 1 innehåller fördjupade studier om den klassiska bedömningsteorin, vilken utgör grunden för ett kritiskt förhållningssätt till de olika bedömningsmetoder och bedömningspraktiker som används i skolan idag. Momentet innehåller också studier om betyg och den juridik som reglerar betygssättningen.

I Moment 2 behandlas de praktiska redskap som används för att kunna genomföra tillförlitliga och trovärdiga bedömningar av elevers kunskaper och färdigheter, utifrån skolans styrdokument. I Momentet behandlas även vanliga metoder för poängsättning, kravgränssättning och analys av bedömningars kvalitet. 

Förväntade studieresultat

Moment 1: Bedömningsteori, 1,5 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• förstå centrala begrepp inom bedömningsteorin och deras tillämpning,
• förstå hur dagens betygssystem är utformat och bakgrunden till detta,
• känna till den juridik som reglerar betygsättningen och förstå dess konsekvenser,

Moment 2: Bedömningspraktik, 6,0 hp
För godkänt moment ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• utförligt och nyanserat redogöra för centrala begrepp inom bedömningsteorin och deras tillämpning,
• känna till och ingående beskriva olika metoder, för kunskapsbedömning för summativa syften, samt deras fördelar och nackdelar,
• utförligt och nyanserat redogöra för hur prov- och frågekonstruktion går till, 
• förstå hur provets kvalitet kan påverkas av olika faktorer, 

Färdighet och förmåga

• självständigt tolka styrdokument och utifrån deras kunskapskrav och centralt innehåll, samt kunna föreslå lämpliga bedömningsmetoder för att samla in relevant information i betygsättningssyfte,
• med säkerhet planera och konstruera prov med olika typer av provfrågor,

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt granska olika typer av bedömningar och bedömningsmetoder i relation till deras syften, för att kunna avgöra och argumentera för om tillförlitliga och trovärdiga mätningar kan komma ur dessa,
• ingående diskutera vikten av likvärdig och rättvis bedömning i klassrummet och på systemnivå.

Behörighetskrav

Lärarexamen (dvs förskollärare, grundlärare fritidshem, grundlärare F-9, ämneslärare, yrkeslärare, speciallärare), studie- och yrkesvägledarexamen, specialpedagogexamen, eller motsvarande äldre examen i någon av dessa. Svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier.

Undervisningens upplägg

Kursen är en distanskurs som ges via en av Umeå universitets lärplattformar. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och obligatoriska tillämpande övningar. I kursen finns inga obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus.

Examination

Kursens förväntade studieresultat examineras i enlighet med nedanstående föreskrifter. Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform.

Moment 1: Bedömningsteori, 1,5 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• individuell skriftlig tentamen genomfört via digital lärplattform,

Provet bedöms med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).

Betyg på momentet beslutas när provet är genomfört. Momentet betygsätts med något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). För betyget godkänd (G) krävs att provet bedömts med resultatet godkänt (G). Om provet bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänd (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på provet.

Moment 2: Bedömningspraktik, 6,0 hp
Momentet examineras genom följande prov:

• aktivt deltagande i obligatoriska kamratbedömningar, samt
• individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Den skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Det aktiva deltagandet i obligatoriska kamratbedömningar bedöms enbart med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U).
 
Betyg på momentet utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutat moment. Momentet betygssätts enligt skalan väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). För betyget godkänd (G) krävs att samtliga examinerande delar bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänd (VG) krävs därutöver att den individuella skriftliga inlämningsuppgiften bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av de examinerande delarna bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänd (U) på momentet under förutsättning att studenten genomfört en prestation på kursens samtliga examinerande delar.

Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs
Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). För slutbetyget godkänd (G) på hel kurs krävs betyget godkänd (G) på kursens båda moment. För slutbetyget väl godkänd (VG) på hel kurs krävs betyget godkänd (G) på Moment 1 och betyget väl godkänd (VG) på Moment 2.

Den som erhållit betyget godkänd (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd.  

Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle.
 
Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. 

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.