Hela kursen är upplagt kring praktisk övning i vetenskapsjournalistiskt arbete, främst en individuell, forskningsgranskande uppgift. Under momentet fördjupas och tillämpas kunskaper om metoder för journalistiskt arbete, med betoning på forskningsbevakning. Framför allt behandlas problem och möjligheter i mötet mellan journalister och forskare, metoder för journalistisk värdering och tolkning av forskning samt skrivandet om forskning, exempelvis frågor om läsartiltal och textens förhållningssätt till forskningskällorna.
Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska studenten
- kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap och
mellan journalister och forskare,
- kunna analysera och diskutera forskningsjournalistiska texter med avseende på exempelvis
begriplighet, läsartilltal och textens framställning av och förhållningssätt till den refererade
forskningen,
- ha genomfört minst ett självständigt arbete med inslag av research (informationssökning), tolkning,
värdering, granskning och presentation av forskning och forskningsresultat,
- visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med krav på en begriplig och intresseväckande
presentation, och
- visa förmåga att tillämpa kunskaper om såväl textens som bildens och andra illustrationers
betydelse.
Behörighetskrav
Univ: Minst 60 hp i journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap eller motsvarande kunskaper, eller minst ett års erfarenhet av journalistiskt yrkesarbete.
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten och individuella journalistiska uppgifter.
Examination
Examination sker genom obligatoriska seminarier och genom minst ett individuellt
forskningsjournalistiskt arbete.
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte
godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen.
Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i dess helhet. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.
Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.
Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande sker i samband med att den studerande antagits till kurs eller program eller under studiernas gång. Ansökan görs på en särskild blankett för tillgodoräknande.
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Övriga föreskrifter
Kursen kan inte läsas av studerande som tidigare har läst/läser termin 3 på Programmet för vetenskapsjournalistik, kurskod 1VJ002.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.
Litteratur
Giltig från:
2009 vecka 36
Strachal George Journalistik och vetenskap Malmö : Gleerups Utbildning AB : 2009 : 191 s. : ISBN: 978-91-40-66357-3 Se Umeå UB:s söktjänst
Anvisade texter* Referenslitteratur/Extraläsning: Eijk, Dick van (ed) (2005) Investigative journalism in Europe. Amsterdam: VVOJ. Engström, Kerstin (2008) Genus & genrer forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress. Rapportserien Medier och kommunikation, nr 11. Umeå: Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.* Friedman, Sharon & Rogers, Carol L (1986) Scientists and journalists. Reporting science as news. New York: The Free Press. Del 3 och appendix. Finer, David (2005) Fokus forskning. Vetenskapsjournalistikens olika roller. Stockholm: Sellin & Partner/Stiftelsen Institutet för mediestudier. Nord, Lars (2004) Alla tycker om granskning. Sundsvall: Demokratiinstitutet. * Kan lånas av institutionen.