Journalistik och vetenskap II samt praktik, 30 hp

Innehåll

Kursen har en specialisering mot vetenskapsjournalistik som huvudsyfte. Målet är att de studerande efter kursen ska ha de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera forskningsverksamhet och -resultat. Bland annat behandlas vetenskapsjournalistikens idéhistoriska rötter och förhållande till populärvetenskap, samt specifika kunskaper när det gäller informationssökning, värdering av forskning inom olika vetenskapliga traditioner, samt betydelsen av språk och form i den journalistiska (re)presentationen av forskning. I kursen ingår också en tio veckor lång praktik.

I kursen ingår momenten: 1. Perspektiv på vetenskapsjournalistik, 2. Journalistik om vetenskap och 3. Praktik.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
För godkänd kurs förväntas studenten
- kunna redogöra för olika idétraditioner och synsätt när det gäller populärvetenskap och dess roll i samhället,
- kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap; mellan journalister och forskare,
- kunna redogöra för och diskutera krav på och kvaliteter i journalistik om forskning, och
- identifiera och analysera vetenskapsjournalistikens typiska särdrag; retorik, tilltal och representationer.

Färdighet och förmåga
För godkänd kurs förväntas studenten
- visa förmåga att tillämpa metoder för research om samt källkritik, värdering och tolkning av vetenskap och vetenskapliga utsagor,
- visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med en begriplig och intresseväckande presentation av forskning och forskningsresultat, och
- ha inhämtat erfarenheter och praktiskt ha tillämpat och utvecklat sina kunskaper under praktiken.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs förväntas studenten
- självständigt kunna formulera och diskutera kriterier för att värdera vetenskapsjournalistik,
- kunna analysera, värdera och diskutera populärvetenskapliga och forskningsjournalistiska texters kvaliteter, såväl när det gäller publicerat material i olika medier, som kurskamraters och egna texter, och
- reflektera över den egna professionen som vetenskapsjournalist.

Behörighetskrav

Univ: Programmet för vetenskapsjournalistik, termin 1 och 2 med godkända resultat, eller motsvarande kunskaper. Max 7,5 hp får saknas från föregående termin.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på alla moment består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar
samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall
närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst
medför omprov eller restuppgift. I kursen ingår också praktik på tidning, radio, teve eller annan lämplig redaktionell arbetsplats.

Moment 1: Perspektiv på vetenskapsjournalistik (7,5 hp)
Perspectives on science journalism

Innehåll
Momentet behandlar frågor som rör bland annat bildning, nytta, demokrati, kommersialisering och politikens expertberoende i förhållande till vetenskapskommunikation. Momentet ger en översikt över
populärvetenskapens historiska rötter och tanketraditioner och gör kopplingar till aktuella diskussioner om vetenskapsjournalistikens legitimitet och särart. Det övergripande målet med momentet är ökade kunskaper om och förmåga att förhålla sig självständigt till vetenskapsjournalistikens problem och möjligheter.

Förväntade studieresultat
Efter kursmomentet förväntas studenten kunna
- redogöra för de väsentligaste dragen i populärvetenskapens historia samt den svenska högskolans samverkansuppdrag,
- visa kunskap om och förhålla sig prövande till den så kallade linjära modellen för vetenskapskommunikation,
- redogöra för de faser som forskningsområdet Public Understanding of Science genomgått samt tillämpa kunskaperna på en aktuell kunskapsundersökning,
- identifiera och analysera vetenskapsjournalistikens typiska särdrag; retorik, tilltal och representationer,
- formulera kriterier för att värdera vetenskapsjournalistik samt tillämpa dessa i bedömningen av vetenskapsjournalistiska verk, och
- reflektera över den egna professionen som vetenskapsjournalist; utvecklad kompetens och framtida utmaningar.

Moment 2: Journalistik om vetenskap (7,5 hp)
Journalism about science

Innehåll
Hela kursmomentet är upplagt kring praktisk övning i vetenskapsjournalistiskt arbete, från notiser till ett längre arbete om ett komplext forskningsämne. Under momentet fördjupas och tillämpas kunskaper om metoder för journalistiskt arbete, med betoning på forskningsbevakning. Framför allt behandlas problem och möjligheter i mötet mellan journalister och forskare, metoder för research och journalistisk värdering och tolkning av forskning samt skrivandet om forskning, exempelvis frågor om läsartilltal och förhållningssätt till de vetenskapliga källorna. I momentet ingår föreläsningar av samt diskussioner och intervjuer med forskare från olika ämnesdiscipliner och forskningstraditioner.

Förväntade studieresultat
Efter kursmomentet förväntas studenten
- kunna redogöra översiktligt för forskning och debatt om mötet mellan journalistik och vetenskap och
mellan journalister och forskare,
- självständigt ha genomfört vetenskapsjournalistiska arbeten med inslag av research (informationssökning), tolkning, värdering, granskning och presentation av forskning och forskningsresultat,
- visa förmåga att kombinera (vetenskaplig) saklighet med krav på en begriplig och intresseväckande presentation av forskning och forskningsresultat, och
- visa förmåga att tillämpa kunskaper om såväl textens som bildens och andra illustrationers
betydelse.

Moment 3. Praktik (15 hp)
Practical placement

Innehåll
Under detta moment får de studerande möjlighet att prova på att arbeta inom press, radio, TV, webbredaktion eller annan lämplig journalistisk/redaktionell arbetsplats. Under praktiken ska studenten få arbeta med sådant som hör till redaktionens löpande uppgifter, exempelvis nyheter, reportage, redigering etc. Handledning ges av en journalist på plats och av lärare vid universitetet.

Förväntade studieresultat
Efter genomgånget moment ska studenten
- ha provat på inom mediet förekommande journalistiska arbetsuppgifter,
- kunna uppvisa ett intyg från praktikplatsen,
- ha skrivit en praktikrapport enligt anvisningar och deltagit i seminariebehandling av densamma.

Examination

Moment 1. Examination sker genom hemtentamen, obligatoriska seminarier och grupparbeten.

Moment 2. Examination sker genom obligatoriska seminarier och individuella inlämningsuppgifter
(forskningsjournalistiskt arbete).

Moment 3. Examination sker genom dokumenterad närvaro och aktivt deltagande i det redaktionella arbetet (praktikintyg), i form av en skriftlig praktikrapport och genom närvaro vid seminariebehandlingen av rapporterna.

På moment 1 och 2 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På moment 3 ges betygen Godkänd eller Underkänd. För VG på terminen krävs VG på moment 1 och 2.

Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte
godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen.

Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att
individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd,
Godkänd eller Underkänd (moment 3 endast Godkänd och Underkänd).

Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan i vissa fall restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex
i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg
på tentamen bli högst Godkänd.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända.
Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts
först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande sker i samband med att den studerande antagits till kurs eller program eller under studiernas gång. Ansökan görs på en särskild blankett för tillgodoräknande.
http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid
osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn i medie- och kommunikationsvetenskap.