Engelskt namn: Journalistic Principles, Language and Rules
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 och tillsvidare
Kursplan för kurser med start efter 2010-08-30
Kursplan för kurser med start mellan 2009-08-31 och 2010-08-29
Kurskod: 1VJ000
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Journalistik: Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-06-27
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-07-02
Kursen behandlar den journalistiska arbetsprocessen, språk och skrivande, redigering och layout, foto, grafik och webbproduktion. Yrkesrollen och de lagar och etiska regler som reglerar journalistiskt arbete och publicering studeras och diskuteras, liksom aktuell forskning och debatt om journalistikens och massmediernas villkor och betydelse i kultur och samhälle. Därutöver belyses likheter och skillnader mellan journalistik och vetenskap samt journalistiskt kunskapssökande i relation till vetenskapligt kunskapssökande. En kort introduktion till arbetsfältet vetenskapsjournalistik ingår också i kursen. I kursen ingår momenten: 1) Journalistikens grunder, 2) Journalistiskt skrivande och textanalys, 3) Journalistikens visuella former, 4) Journalistik och medier i kultur och samhälle.
Kunskap och förståelse För godkänt på kursen ska studenten - utifrån aktuell litteratur kunna redogöra för vetenskapliga och professionella perspektiv på mediernas och journalistikens villkor, historia och betydelse för individ och samhälle, - kunna sammanfatta huvuddragen i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen, - kunna redogöra för de lagar och etiska regler som gäller för journalistyrkets utövande i Sverige, med vissa internationella jämförelser, - kunna göra enklare textanalyser med fokus på språkets och formens betydelse för såväl begriplighet som för journalistikens representation av verkligheten. Färdighet och förmåga För godkänt på kursen ska studenten - på ett grundläggande plan behärska de olika delarna av den journalistiska arbetsprocessen: informationssökning, urval, källkritik samt journalistiskt skrivande, med huvudsaklig inriktning mot olika nyhetsgenrer, - känna till och kunna tillämpa grundläggande metoder för textanalys, och - uppvisa grundläggande färdigheter inom layout, foto, bildbehandling, grafik och webb. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänt på kursen ska studenten - visa förmåga att självständigt söka ny kunskap, - visa förmåga att både i grupp och individuellt diskutera problem som rör exempelvis journalistiska yrkesideal, arbetsmetoder samt etik och källkritik, och - behärska grunderna i hur man kan tala om och förhålla sig reflekterande och kritiskt till både egna och andras texter.
En B (områdesbehörighet 6 med ett eller flera undantag)
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 1: Journalistikens grunder (7,5 hp) Introduction to Journalism Innehåll Kursmomentet är en introduktion till journalistiken som profession och dess villkor. Det behandlar metoderna för research, skrivande och form samt de lagar och etiska regler som utgör ramarna för journalistiskt arbete och publicering. Momentet ger även grunderna i framför allt svensk medie- och journalistikhistoria, och behandlar de förändringar som det nya medielandskapet och utvecklingen av nätjournalistik innebär för såväl yrkesrollen som journalistikens innehåll. Förväntade studieresultat För godkänt på momentet ska studenten - kunna redogöra för grundläggande principer för nyhetsvärdering samt språk och disposition i journalistiska texter, - kunna redogöra för de etiska reglerna för press, radio och teve och visa på ett grundläggande etiskt förhållningssätt till yrket, - kunna översiktligt redogöra för källkritiska principer, - kunna tillämpa grunderna i journalistisk intervjumetod, - vara insatt i och i övningsuppgifter kunna tillämpa svensk lag gällande yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och sekretess, upphovsrätt och personuppgifter, och - kunna sammanfatta huvuddragen i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, löpande diskussioner och seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Obligatorisk närvaro anges i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (7,5 hp) Journalistic Writing and Text Analysis Innehåll Detta kursmoment koncentreras på skrivande och analys av journalistiska texter. Ett övergripande mål är att skapa medvetenhet om genrekonventioner, såsom nyhetsvärdering, innehåll, språk, disposition, skribentröst och läsartilltal. I momentet ingår grundläggande samhällskunskap liksom övningar i att själv producera väl fungerande text med betoning på nyhetsjournalistiska texter, bland annat kommunaljournalistik. Det analytiska perspektivet innebär en granskning av hur nämnda genrekonventioner samverkar, både med avseende på läsupplevelse och begriplighet och på hur en artikel/motsvarande kan förstås och vilka tolkningar som blir möjliga. Förväntade studieresultat För godkänt på momentet ska studenten - utifrån aktuell litteratur kunna redogöra för huvuddragen i svenskt statsskick, - visa grundläggande kunskap om olika journalistiska genrer och skillnader dem emellan, - visa förmåga att, under viss handledning, använda journalistiska arbetsmetoder; exempelvis för research, intervju och presentation, - inom givna tidsramar kunna producera journalistisk text, framförallt nyhetsartiklar, för såväl papperstidning som nyhetswebb, - i sitt skrivande uppfylla de språkriktighetskrav som ställs på professionella texter, - kunna publicera text, ljud och bild på nätet, - kunna göra enklare analyser av journalistiska texters uppbyggnad, retorik och tematiska innehåll, med fokus på språkets och formens betydelse för journalistikens representation av verkligheten, och - behärska grundläggande metoder för att granska, diskutera och ge konstruktiva kommentarer på egna och andras texter. Undervisningens uppläggning Momentet bygger till största delen på eget skrivande av journalistiska texter och arbete med textanalys individuellt och i grupp. Detta arbete ramas in av introducerande föreläsningar och seminarier för textrespons och diskussion. Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp) Visual Expressions of Journalism Innehåll Kursmomentet består av teori om samt praktisk framställning av tidningssidor för såväl pappers- som nättidning. Nyhetsvärdering, layout, redigering, bildteori, foto och digital bildbehandling ingår i momentet. Förväntade studieresultat För godkänt på momentet ska studenten kunna - sammanfatta huvuddragen i den historiska utvecklingen av tidningslayout, - utforma tidningssidor utifrån grafiska och nyhetsvärderingsmässiga principer, - förstå nätjournalistikens möjligheter och begränsningar, - använda aktuella layoutprogram, - formulera rubriker journalistiskt och grafiskt, - språkligt bearbeta egna och andras texter, - tillämpa grundläggande kunskaper i fotografisk teknik och digital bildbehandling, och - redogöra för och tillämpa grundläggande kunskaper i foto- och bildteori samt bildanalys. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga inlämningsuppgifter. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp) Journalism and Media in Culture and Society Innehåll Kursmomentet handlar om journalistik och medier ur ett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Bland annat behandlas journalistikens historia och utveckling samt modern mediestruktur. Utifrån aktuell forskning och debatt studeras och diskuteras mediernas politiska, sociala och ekonomiska villkor och betydelse för individ, kultur och samhälle. Viktiga perspektiv i kursen rör journalistikens och mediernas betydelse när det gäller identitet, makt och demokrati; klass, genus, etnicitet och andra hierarkier, normer och ordningar i kultur och samhälle. Mediernas integritet och nyhetsstyrning behandlas också. Förväntade studieresultat För godkänt på kursen ska studenten kunna - redogöra för huvuddragen i journalistikens historia och utveckling, - översiktligt redogöra för aktuell svensk mediestruktur, - översiktligt redogöra för och diskutera journalistikens politiska, sociala och ekonomiska villkor, exempelvis nyhetsstyrning, - beskriva huvuddragen i forskning och debatt om nyhetsvärderingens och medieinnehållets betydelse för individ och samhälle med avseende på demokrati och social förändring, identitetsskapande, normer, samt maktrelationer av olika slag, - förhålla sig reflexivt och kritiskt till den journalistiska yrkesrollen och ideal inom yrket. Undervisningens uppläggning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt muntliga och skriftliga presentationer.
Moment 1: Examinationen sker genom dels hemtentamen, dels fortlöpande genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 2: Examinationen sker genom inlämning av texter och uppgifter inom givna tidsramar och genom aktivt deltagande vid seminarierna. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 3: Examinationen sker fortlöpande genom och inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 4: Examinationen sker genom dels hemtentamen, dels fortlöpande genom redovisningar, inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Examinationen sker fortlöpande genom obligatorisk närvaro och inlämningsuppgifter, samt vid särskilda hemtentamenstillfällen. Den sker både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan i vissa fall restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 kursmoment. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor.
Observera att kurslitteraturen kan komma att aktualiseras vid behov, dock senast en månad före varje kursmoments start. Moment 1: Journalistikens grunder (7,5 hp)
Ahlberg Kerstin
Din upphovsrätt och andras : handbok för journalister
4. uppl. : Stockholm : Norstedts akademiska förlag : 2008 : 245 s. :
ISBN: 978-91-7227-580-5 (inb.)
Se Umeå UB:s söktjänst
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss 15-88 (136). Gustafsson, Lisbeth & Lönnroth, Ami (2008) Vad säger journalisterna? Om etik, makt och ansvar, Sim(o), Institutet för mediestudier. Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008) Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Bonnier Alba. (Kap 1-9. Boken ingår även i moment 4). Häger, Björn (2009) Reporter: en grundbok i journalistik. Stockholm: Norstedt. Kleberg, Madeleine (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, HSV/pdf. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2004) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-4, 9-10. (Boken ingår även i moment 4). Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Spelregler för press, radio och TV. Pressens samarbetsnämnd (senaste upplagan) Stockholm: Tidningsutgivarna. (Finns även på SJF:s webbsida). Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma* Referenslitteratur/extraläsning: Allan, Stuart (2006) Online News: Journalism and the Internet, Open University Press. Gustafsdotter, Jeanette (2004) Murvlarnas lagbok, Kalmar: Fojo. Hansén, Stig & Thor, Clas (1998) Intervjua. En grundbok för media, Ordfront. Karlsson, Mikael (2006) Nätjournalistik: en explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra svenska nyhetssajter. Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000) Källkritik för Internet. Rapport 177 Styrelsen för psykologiskt försvar (PDF). (Boken ingår även i moment 3.) Lindström, Fredrik (2000) Världens dåligaste språk - tankar om språket och människan idag. Stockholm: Bonniers. Olsson, Anders R (2009) Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Lund: Studentlitteratur. Petterson, Olof & Bertrand, Claude-Jean (red) (2007) Medieetik i Europa. Stockholm: SNS Förlag. Sefastsson, Trond (1999) Offentlighetsprincipen i praktiken. Andra omarbetade upplagan. Stockholm: Arena (eller Dialogos förlag). Østlyngen, Trine & Øvrebo, Turid (1998) Journalistikk. Metode og fag. Gyldendal. Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (7,5 hp) Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss 137-234. (Boken ingår även i moment 1, 3 och 4). Häger, Björn (2009) Reporter: en grundbok i journalistik. Stockholm: Norstedt. Kronmarker, Marie (2005) Tala om texter. Om konsten att coacha, närläsa och ge gensvar (andra omarbetade upplagan). Kalmar: Fojo. Lindquist, Kristian (2010) Webbjournalistik. Stockholm: Norstedt. Lundgren, Kristina, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999) Nyheter - att läsa tidningstext. Stockholm: Ordfronts förlag. Lundmark, Kjell, Staberg, Ulf & Halvarson, Arne (2009) Sveriges statsskick. Malmö: Liber. Milles, Karin (2008) Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt. Språkrådet och Norstedts Akademiska Förlag. Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma* Referenslitteratur/extraläsning/handböcker i svenska språket: Amneståhl, Per (2005) Skrivkänsla. Handbok i redaktionellt språkarbete. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Grünbaum, Catharina (2003) Språkbladet. Dagens Nyheter, Månpocket. Andersson-Ek, Per m fl (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfronts förlag. Kronmarker, Marie & Nygren, Per (red) (2000) Skrivboken från Fojo. Kalmar: Fojo. Larsson, Sören (2001) Att skriva i tidning. Stockholm: Natur och Kultur. Nordenstam, Kerstin (2003) Genusperspektiv på språk. HSV/pdf. Handböcker i svenska språket Språkriktighetsboken. Utarbetad av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, 2005. Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktion och fraser. Svenska språknämnden och Norstedts ordbok, 2003. Svarta listan. Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråket. Regeringskansliet. SB PM 2004:1. Svenska Akademiens ordlista. 13:e uppl. 2006. Svenska språknämndens uttalsordbok (red. Claes Garlén), Norstedts ordbok, 2003. Svenska skrivregler (2008) Språkrådet. Stockholm: Liber. Ord för ord. Svensk synonymordbok (1996), 4:e uppl. Stockholm: Norstedts. Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp) Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Göteborg: Daidalos förlag, ss 137-170. (Boken ingår även i moment 1 och 2). Holmström, Rosemarie (2004) Där satt den! En bok om att göra rubriker. Kalmar: Fojo. Segeholm, Göran (2003) Fånga bilden: handbok i bildjournalistik för skrivare. Kalmar: Fojo. Anvisade texter och aktuella manualer. Referenslitteratur/extra läsning Berndal, Bo Typiskt typografiskt, T. Fischer & co, senaste upplaga. Jaise-Nielsen, Eva, Tidskriftsdesign, Ordfront, senaste upplaga. Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000) Källkritik för Internet. Rapport 177 Styrelsen för psykologiskt försvar (PDF). (Boken ingår även i moment 1.) Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp) Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008) Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup. Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss 283-326. Hadenius, stig, Wiebull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008) Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Bonnier Alba. (Kap 7, 10 och 11. Boken ingår även i moment 1). Olsson, Anders R (2006) Lögn, förbannad lögn och journalistik. Stockholm: Natur och Kultur. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2004) Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. Kap 5-8, 11-17. (Boken ingår även i moment 1). Schudson, Michael (1978) Discovering the News. A Social History of American Newspapers, London: Harvard University Press. Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma* Referenslitteratur Nygren, Gunnar & Hvitfelt, Håkan (2008) På väg mot medievärlden 2020: journalistik, teknik, marknad. Stockholm: Studentlitteratur. Petersson, Olof m fl (2005) Mediernas integritet. SNS Demokratiråd, rapport 2005. Stockholm: SNS Förlag.