Kursen består av följande obligatoriska moment/kurser:
Mom. 1. Lulesamisk grammatik II, 6 högskolepoäng Lule Sami grammar I Fördjupning i lulesamiskans uppbyggnad, särskilt i ordbildning och syntax.
Mom. 2. Skriftlig språkfärdighet II, 6 högskolepoäng Written skills I Skriftliga övningar, referat, översättningar mm. Grundläggande begrepp i översättningsteknik. Olika stilar och ändåmål.
Mom. 3. Text och litteratur II, 6 högskolepoäng Texts and Literature I Översikt av den samiska litteraturhistorien, äldre samiska texter med skilda ortografier, jojktexter.
Mom. 4. Samiska dialekter II, 3 högskolepoäng Sami Dialects I Fördjupning i samiska dialekter i olika områden. Standardspråkets utveckling.
Mom. 5. Samisk språkhistoria II, 3 högskolepoäng Sami Language History I Fördjupning i samisk språkhistoria. Fördjupning i äldre samiska ortografier genom studier av samiska texter och ordböcker.
Mom. 6. Äldre samiska texter II, 3 högskolepoäng Old Sami Texts I Fördjupning i äldre samiska texter. Tolkning av äldre texter.
Dessutom kan en valfri kurs om 3 högskolepoäng väljas från följande moment/kurser:
Mom. 7.
Ia kurser kommer att ges på höstterminen och Ib kurser ges på vårterminen. Den som läser på halvfart har därför en möjlighet att välja antingen en Ia eller en Ib kurs. Dessa kurser kommer eventuellt att samordnas med Nordsamiska I och II, doch därför kan en del av föreläsningarna vara i form av en videokonferens.
Tvåspråkighet bland samer Ia, 3 högskolepoäng Bilingualism (in Sami Society) Ia Grundläggande begrepp i tvåspråkighetsforskning. Tvåspråkighet på samhällsnivå. Språkbyte och språkbevarande.
Tvåspråkighet bland samer Ib, 3 högskolepoäng Bilingualism (in Sami Society) Ib Tvåspråkighet på grupp- och individnivå.
Samiska ortnamn Ia, 3 högskolepoäng Sami Place Names Ia Samiska ortnamn. Betydelse och uppkomst.
Samiska ortnamn Ib, 3 högskolepoäng Sami Place Names Ib Sydsamiska ortnamn. Betydelse och uppkomst.
Förväntade studieresultat
Efter en avklarad kurs ska studenten
kunna identifiera och analysera lulesamiska med avseende på frasernas och satsernas uppbyggnad samt behärska mer komplexa ordformer och fråser, t.ex. possessivsuffix, ordavledningar och modala uttryck,
kunna skriva stilistiskt varierade texter med korrekt språkbruk och dessutom ha grundläggande kunskaper i översättningsmetodiken samt kunna översätta mellansvåra texter från svenska till lulesamiska,
kunna ge en bild av samisk litteraturhistoria och behärska metoder för litteraturanalys och kunna tillämpa dessa i praktiken,
känna till bakgrunden till nuvarande lulesamiska ortografin och ha inskaffat fördjupade kunskaper i en eller fler lulesamiska dialekter samt kunna beskriva skillnader mellan dialekten/dialekterna och standardspråket,
kunna identifiera lånord i samiskan och ha en uppfattning om när lånord har lånats in i språket samt kunna dra slutsatser om vilka kontakter som samerna haft med andra befolkningsgrupper under historiens gång, studenten ska dessutom känna till och kunna använda de äldsta samiska ordböckerna,
kunna utnyttja de äldsta samiska ordböckerna för att tolka och analysera innehållet i äldre samiska texter.
Den som dessutom läser något av de två språkliga valfria momenten ska efter en avklarad kurs och efter att ha valt en Ia kurs
kunna de grundläggande begreppen som används i tvåspråkighetsforskning. Studenten ska också kunna redogöra för språksituationen för samerna (i första hand i Sverige) och vilka faktorer, främst på samhällsnivån, som är avgörande för språkbyte och språkbevarande bland samer, och
kunna de vanligaste efterlederna i samiska ortnamn inom det nord- och lulesamiska området. Studenten ska dessutom känna till hur man söker kunskaper om ortnamnens betydelse. Studenten ska också kunna läsa en karta där ort- och platsnamnen är på samiska och kunna förklara vad det rör sig om för slags ställen eller områden.
Eller om man har valt en Ib kurs
kunna förklara den samiska situationen på grupp- och individnivå när det gäller tvåspråkighet, dessutom ska studenten ha förstått vilka faktorer som ligger bakom en språkbytesprocess eller en situation där två- eller flerspråkighet uppstår,
kunna de vanligaste efterlederna i samiska ortnamn inom det sydsamiska området och känna till hur man söker kunskaper om ortnamnens betydelse. Studenten ska också kunna läsa en karta där ort- och platsnamnen är på samiska och kunna förklara vad det rör sig om för slags ställen eller områden.
Efter en genomgången kurs skall studenten utan svårigheter kunna fortsätta fördjupa sig i de olika delmomenten på nivå III.
De mest framträdande tematiska perspektivet som genomsyrar hela kursen är Inifrån Perspektivet. Med detta menas de synsätt och perspektiv samt andra särdrag som har sin grund i det samiska samhället.
Behörighetskrav
Univ:Lulesamiska I
Undervisningens upplägg
Undervisningen består av föreläsningar, grupp- och individuella övningar och seminarier. Det förutsätts att studenterna arbetar självständigt mellan föreläsningarna. Kursen ges med 50 % studietakt i Jokkmokk.
Examination
Examination sker med skriftligt prov efter varje moment och genom deltagande i examinationsseminarier.
På en skriftlig tentamen sätts nagot av följande betyg Underkänd (U), Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG). För att bli godkänt på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoiska moment är kodkända. Betyget utgör en samman fattande bedömning av resultaten vid examinationsens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att erhålla betygsgraden Väl godkänd (VG) på hela kursen krävs att den studerande uppnått Väl godkänd på tillsammans lägst 24 poäng.
För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Studerande som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses att bestämma betyg.
Tillgodoräknande
Fristående kurser och moment som ingår i flera kurser kan endas tillgodoräknas en gång i examen. Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitets regelsamling och tillgodoräknande).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
