Teologi: grundkurs, 60 hp

Innehåll

Kursen ger en grundläggande orientering om religioners och livsåskådningars kännetecken, historiska utveckling och aktuella roll för människor i förhållande till sin omvärld och samhället i stort. Kursen omfattar åtta delkurser som läses i olika ordning beroende på om den studerande påbörjar sina studier på höstterminen eller vårterminen. Delkurserna 1-4 ges på höstterminen och delkurserna 5-8 ges på vårterminen. När kursen ges som campuskurs kan delkurs 1 och 2 ges i omvänd ordning. Även delkurs 7 och 8 kan ges i omvänd ordning, detta gäller för både campus- och distanskurser.

Delkurs 1: Kristendomens rötter, 7,5 hp (The Roots of Christianity, 7,5 ECTS)
Delkursen ger en introduktion till det vetenskapliga studiet av den utomordentligt inflytelserika textsamling som kallas Bibeln. Texternas bakgrundshistoria, litterära, historiska och teologiska innehåll, samt verkningshistoria behandlas översiktligt. Vidare studeras det gamla Israels historia och den tidigaste kristendomens ursprung hos Jesus från Nasaret och fortsättning i den äldsta kyrkan. Som viktiga delar ingår frågor om teori och metod för texttolkning och historisk förståelse.

Delkurs 2: Judendom och Islam. 7,5 hp (Judaism and Islam, 7,5 ECTS)
Delkursen ger översiktliga kunskaper om judendom och islam. Särskild uppmärksamhet ägnas åt religionernas varierande uttrycksformer i historia och nutid. Detta inkluderar även ett studium av hur dessa religioner har studerats liksom relationen mellan religion och politiska strävanden. Kursen problematiserar ett flertal religiösa grundbegrepp och diskuterar olika sätt att tolka religiöst liv.

Delkurs 3: Etik, världsbild och livshållning, 7,5 hp (Ethics, Worldview and Practice, 7,5 ECTS)
Delkursen behandlar grundläggande frågor inom etiken och diskuterar hur etiska perspektiv relaterar till världsbilder och livshållning. Vad är etik? Hur får vi kunskap i etiska frågor? Hur påverkar olika religiösa och sekulära livshållningar etiska uppfattningar? Finns det någon allmänmänsklig etik? Hur påverkar kön och genus etikens utformning? Vilken social och politisk roll har olika etiska teorier spelat? Perspektivet är både historiskt och samtida och aktuella debatter inom t ex bioetiken behandlas.

Delkurs 4: Religionspsykologi, 7,5 hp (Psychology of Religion, 7,5 ECTS)
Delkursen ger grundläggande kunskaper om religionspsykologisk forskning, teori och metod. Etablerade teorier inom forskningsfältet granskas och tillämpas vid analyser av religiositetens psykologiska förutsättningar och funktioner.

Delkurs 5: Kristendomens utveckling, 7,5 hp (The Development of Christianity, 7,5 ECTS)
Delkursen behandlar kristendomens innehåll, uttrycksformer och betydelse i olika samhällsstrukturer under olika tidsepoker. Delkursen innehåller en bred framställning av kristendomens utveckling från den tidiga kyrkan till nutid för att ge ett historiskt perspektiv på kristendomen i nutiden.

Delkurs 6: Systematisk teologi 7,5 hp (Systematic Theology 7,5 ECTS)
Delkursen ger en grundläggande orientering inom kristen systematisk teologi och religionsfilosofi. Centrala teman inom kristen teologi, såsom Gud och treenigheten, Jesus Kristus och frälsning, kyrka och sakrament behandlas. Dessutom diskuteras frågeställningar såsom teologins källor och kunskapsanspråk i relation till nutida vetenskap och vetenskapsteori, det religiösa språkets natur och lidandets problem, kyrkans roll i samhället, liksom frågor om hur bibeltexter tolkas och används.
 
Delkurs 7: Hinduism och Buddhism, 7,5 hp (Hinduism and Buddhism, 7,5 ECTS)
Delkursen utgör en introduktion till olika former av hinduisk och buddhistisk religiositet. I momentet behandlas historiska och samtida föreställningar inom, och uttryck för, olika former av hinduism och buddhism. Särskild uppmärksamhet ägnas åt religionernas varierande uttrycksformer. Inom delkursen diskuteras och problematiseras olika sätt att tolka religiöst liv samt religiösa begrepp utifrån forskningsperspektiv.

Delkurs 8: Religion och samhälle, 7,5 hp (Religion and Society, 7,5 ECTS)
Delkursen behandlar interaktionen mellan religion och samhälle på lokal och global nivå. Särskild betoning läggs på religion i förhållande till våld, konflikter, demokrati och mänskliga rättigheter. Under delkursen ges en introduktion till etablerade teorier och begrepp som används i modern samhällsvetenskaplig religionsforskning. Ett antal samhällsvetenskapliga tolkningsmodeller för religiöst inspirerat politiskt engagemang diskuteras och tillämpas på konkreta fall.

Förväntade studieresultat

Delkurs 1: Kristendomens rötter, 7,5 hp (The Roots of Christianity, 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse
Beskriva de centrala delarna av den äldsta kristendomens historia i dess skiftande sociala, politiska och religiösa kontexter

• översiktligt redogöra för innehållet och de centrala tankegångarna i Gamla och Nya testamentets litteratur;
• redogöra för de vanligaste aktuella vetenskapliga metoderna och bedömningarna om Gamla och Nya testamentets litteratur;
• översiktligt redogöra för bibeltexternas inflytande på kulturella och samhälleliga företeelser.

Färdighet och förmåga

• tillämpa olika metodologiska och vetenskapsteoretiska förhållningssätt till texttolkning;
• visa prov på en grundläggande förmåga att kritiskt analysera och tolka bibliska texter.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt värdera olika tolkningar av texter
• kritiskt värdera och argumentera för och emot olika bibelsyner och deras verkningar;
• visa insikter om Bibelns inflytande i världshistorien och samhället idag.

Delkurs 2: Judendom och Islam. 7,5 hp (Judaism and Islam, 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa kunskap om judendomens resp. islams historiska utveckling fram till idag;  
• visa kunskap om de grundläggande dragen i judisk respektive muslimsk tro och praxis;
• visa förståelse för den mångfald av tolkningar och den varierande religiösa praxis som karaktäriserar judendom respektive islam i historia och nutid;
• uppvisa en grundläggande kunskap om hur tänkande och handlande inom de studerade religionerna påverkar synen på vad som utgör manligt och kvinnligt och hur sådana synsätt diskuteras, ifrågasätts och upprätthålls.

Färdighet och förmåga

• tillämpa grundläggande religionsvetenskapliga begrepp och analysredskap för att förstå judendom och islam
• visa förmåga att värdera den roll judisk resp. muslimsk tradition har spelat och spelar för olika politiska strävanden i historia och nutid;
• visa förmåga att antingen muntligt eller skriftligt redogöra för och kritiskt diskutera fakta, problem och problemlösning i relation till studiet av judendom och islam.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa insikt om betydelsen av kunskap om judisk respektive muslimsk tro och praxis för att förstå historiska, liksom samtida, skeenden och politiska strävanden.

Delkurs 3: Etik, världsbild och livshållning, 7,5 hp (Ethics, Worldview and Practice, 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande etiska teorier och begrepp;
• redogöra för och jämföra de viktigaste synsätten inom teologisk och filosofisk etik både historiskt och i nutiden;
• redogöra för relationerna mellan religion och etik och mellan religiösa och sekulära moraliska traditioner.

Färdighet och förmåga

• använda de teoretiska perspektiven för att diskutera olika aktuella etiska sakfrågor.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa insikt om den etiska reflektionens betydelse i samhällslivet.

Delkurs 4: Religionspsykologi, 7,5 hp (Psychology of Religion, 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva de centrala frågeställningar som behandlas inom det religionspsykologiska forskningsfältet;
• beskriva etablerade religionspsykologiska teorier;
• redogöra för möjliga samband mellan psykologiska variabler och religiösa beteenden/religiösa upplevelser;
• beskriva centrala frågeställningar inom religionspsykologisk genusforskning.

Färdighet och förmåga

• kritiskt analysera religionspsykologiska teorier;
• tillämpa religionspsykologiska teorier vid analys av religiositetens förutsättningar och funktioner;
• problematisera sambanden mellan psykologiska variabler och religiösa beteenden/religiösa upplevelser;
• kritiskt analysera religionspsykologiska förklaringar av individens religiositet;
• kritiskt analysera religionspsykologiska förklaringar till skillnader och likheter i mäns och kvinnors religiositet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• analysera den egna förförståelsen av sambanden mellan psykologiska variabler och religiositet;
• uppvisa ett sakligt och allsidigt förhållningssätt till religiösa beteenden och religiösa upplevelser.

Delkurs 5: Kristendomens utveckling, 7,5 hp (The Development of Christianity, 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva centrala delar av kristendomens historia i dess skiftande sociala, politiska och religiösa kontexter;
• redogöra för grundläggande likheter och skillnader mellan olika kyrkotraditioner. 

Färdighet och förmåga 

• tillämpa för ämnesområdet grundläggande begrepp vid analys av kristendomen i historia och nutid.   

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa insikter om kristendomens skiftande samhällsroll och inflytande i olika kulturella kontexter i historia och nutid.

Delkurs 6: Systematisk teologi 7,5 hp (Systematic Theology 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för centrala teman inom kristen systematisk teologi;
• redogöra för viktiga metodiska och innehållsmässiga skillnader mellan olika teoretiska perspektiv inom teologi och religionsfilosofi.

Färdighet och förmåga

• kritiskt diskutera olika hållningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

Delkurs 7: Hinduism och Buddhism, 7,5 hp (Hinduism and Buddhism, 7,5 ECTS)
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för grundläggande historiska och samtida aspekter av hinduism och buddhism;
• redogöra för grundläggande aspekter av hinduiska och buddhistiska former av religiositet;
• känna igen och problematisera centrala uttrycksformer för hinduiska och buddhistiska föreställningar;
• redogöra för och problematisera ett urval av muntliga och skrivna textuella uttryck för olika former av hinduism respektive buddhism.

Färdighet och förmåga

• tillämpa grundläggande religionshistoriska begrepp vid analys av olika former av hinduism och buddhism;
• visa förmåga att tolka kulturella uttryck med anknytning till olika former av hinduism och buddhism.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• förhålla sig sakligt kritisk till olika påståenden om olika former av hinduism och buddhism;
• uppvisa ett förhållningssätt, som visar på allsidighet och saklighet, vad gäller olika religiösa uttryck inom olika former av hinduism och buddhism.

Delkurs 8: Religion och samhälle, 7,5 hp (Religion and Society, 7,5 ECTS
För godkänd delkurs skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra översiktligt för interaktionen mellan religion och samhälle på lokal och global nivå;
• sammanfatta och förklara ett antal etablerade teorier och begrepp som används i samhällsvetenskaplig religionsforskning.

Färdighet och förmåga

• kritiskt analysera samhällsvetenskapliga teorier och begrepp;
• tillämpa samhällsvetenskapliga teorier och begrepp vid analyser av interaktionen mellan religion och samhälle;
• visa förmåga att genomföra skriftliga uppgifter inom givna tidsramar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• analysera den egna förförståelsen av sambanden mellan sociala variabler och religion;
• urskilja, jämföra och förhålla sig till religiös och vetenskaplig terminologi.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och/eller gruppövningar. När kursen ges som nätkurs sker undervisningen genom kursplattformen. Då det på kursen förekommer litteratur på engelska måste studenten kunna tillgodogöra sig litteratur på detta språk för att klara kursen.

Examination

Varje delkurs examineras för sig.

Kunskapsredovisning sker i form av salstentamen (gäller ej för internetkurser), hemtentamen och andra skriftliga uppgifter, quizz, muntliga redovisningar och seminarier. Muntliga redovisningar, seminarier samt vissa skriftliga uppgifter bedöms med betygsgraderna Godkänd och Underkänd. Salstentamen, hemtentamen, och vissa andra skriftliga uppgifter bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För ett erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs betyget Väl godkänd på minst 35 hp av de delar som bedöms med betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd, och Underkänd, samt betyget Godkänd på övriga delar.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett provtillfälle inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Den som godkänts i prov får inte genomgå förnyad prövning för högre betyg. 

I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till den missade obligatoriska modulen.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas efter studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.