Profilkurs: Metaforer i politiskt, vetenskapligt och vardagligt språkbruk, 7,5 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i två delkurser:

Delkurs 1: Teori och metod, 4,5 hp
I denna delkurs studeras metafor och metonymi, två grundläggande processer och begrepp inom den kognitiva lingvistiken, utifrån ett teoretiskt och metodologiskt perspektiv. Utifrån grundläggande definitioner av dessa processer studeras bruket av metaforer och metonymier i vardagligt, vetenskapligt och politiskt språkbruk.  

Delkurs 2: Individuell fördjupning, 3 hp
Inom delkursen genomför den studerande en praktisk tillämpning av teorier och metoder som diskuterats under den första delkursen. Den studerande analyserar här ett exempel på en diskurs som är relevant inom det huvudområde som utgör den studerandes studieinriktning.

Förväntade studieresultat

För betyget Godkänd ska den studerande kunna

Kunskap och förståelse

• redogöra för etablerade teorier och modeller om metafor och metonymi inom kognitiv lingvistik
• beskriva bruket av metaforer och metonymier i vardagliga, vetenskapliga och politiska diskurser
• resonera om orsaker till likheter och skillnader i bruket av metaforer och metonymier i vardagliga, vetenskapliga och politiska diskurser
• beskriva relationen mellan förkroppsligad erfarenhet och metaforiska och metonymiska mönster i språk och tanke

Färdighet och förmåga

• analysera manifestationer av metaforer eller metonymier i text med avseende på deras funktion i den aktuella diskursen (exv. politik, religion)
• självständigt hitta relevant litteratur för att lösa uppgifter
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• självständigt utvärdera olika källors tillförlitlighet
• självständigt bedöma, rangordna och kritiskt värdera olika texters förmåga att beskriva och modellera teori.

Behörighetskrav

Gy: Engelska B/6.
Univ: Ett av alternativen: 1) Kandidatexamen (180 hp) eller 2) 90 hp, varav minst 7,5 hp utgörs av ett självständigt vetenskapligt arbete, eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen är delvis nätbaserad. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar och seminarier, huvudsakligen via en nätbaserad lärplattform.
Undervisningsspråk är engelska, men inlämningsuppgifter kan skrivas på svenska eller engelska.

Examination

Delkurs 1 examineras genom bedömning av seminariedeltagande och individuell skriftlig uppgift.
Delkurs 2 examineras genom en individuell skriftlig uppgift bestående av en textstudie samt ett examinerande seminarium där den individuella textstudien presenteras och diskuteras.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Vid bedömningen av skriftliga uppgifter används betygsgraderna Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) respektive Underkänd (U). Vid bedömningen av seminariedeltagande används betygsgraderna Godkänd (G) respektive Underkänd (U).

För godkänt betyg på delkurs som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att den studerande uppnått detta betyg på båda delkurserna.

Student som erhållit godkänt betyg får inte genomgå förnyat prov.

Student som inte har godkänt resultat på prov har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov). Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet.

Minst ett andra omprov (ett s.k. uppsamlingsprov) ska erbjudas inom ett år efter det ordinarie provtillfället. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet.

Övriga föreskrifter

Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Vid alla provtillfällen ska examinerande uppgifter göras eller lämnas in inom den tid som anges av undervisande lärare för att beaktas; annars måste de göras på nytt.

Om beslut fattas om att kursen inte längre ska ges eller om kursplanen reviderats garanteras studenten minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.