Engelskt namn: Contemporary perspectives on language, culture, ethnicity and identity
Denna kursplan gäller: 2010-08-30 och tillsvidare
Kurskod: 1NS052
Högskolepoäng: 7,5
Utbildningsnivå: Avancerad nivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Svenska/nordiska språk: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2010-03-31
Kursen ger orientering om språk, kultur, etnicitet och identitet hos inhemska nationella minoriteter i ett samtidsperspektiv. Kursen fokuserar Sverige, Svenskfinland och norra Skandinavien men anlägger även ett nordiskt perspektiv. Svensk språklagstiftning och lagstiftning om nationella minoriteter behandlas.
För godkänd kurs ska den studerande - uppvisa god kännedom om inhemska nationella minoriteter och minoritetsspråk i Sverige och Norden, - uppvisa fördjupad förståelse för sambandet mellan språk, kultur, etnicitet och identitet, - kritiskt diskutera relationen mellan inhemska nationella minoriteter och majoritetssamhälle i ett nordiskt perspektiv, - uppvisa god kännedom om svensk språklagstiftning och lagstiftning om nationella minoriteter, - kunna kritiskt granska vetenskaplig argumentation och självständigt relatera till relevant forskning inom området.
Svenska/Nordiska språk C eller motsvarande
Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarieövningar och gruppdiskussioner.
Kunskaperna prövas vid obligatoriska seminarier, i individuella inlämningsuppgifter och/eller i skriftliga prov. Vid examination avvänds betygsgraderna Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare provtillfälle senast tre månader efter ordinarie provtillfälle. Anmälan till prov och omprov är obligatorisk. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att få en annan examinator utsedd om inte särskilda skäl talar mot det. Begäran om detta lämnas till Humanistiska fakultetsnämnden. Studerande har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället. Tentamensskrivningar görs vid Umeå universitet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande beviljas att skriva på annan ort. Stoppdatum för inlämningsuppgifter är terminens sista dag, om inte annat anges av undervisande lärare. Tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande görs på särskild blankett och ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. Blanketten skickas till Umeå universitet, Registraturen, 901 87 Umeå. Prövning görs alltid individuellt. Regler återfinns i Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr 545-3317-02).
Ingår i masterprogrammet i Skandinavistik med inriktning mot nordliga studier.
Andersson, Erik & Reuter, Mikael, 1997: Finlandssvensk språkvård som minoritetsstrategi. I: Språk i Norden. Årsskrift for språknemndene i Norden 1997. S. 78-92. Cocq, Coppélie, 2008: Revoicing Sámi narratives. North Sámi storytelling at the turn of the 20th century. Umeå. [Även tillgänglig i fulltext genom Libris, Album eller direkt på adressen http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:141498.] 267 s. Dahl, Östen & Edlund, Lars-Erik (red.), 2010: Sveriges nationalatlas. [Språkbandet]. Stockholm. Artiklarna om finska, meänkieli och samiska läses. Edlund, Lars-Erik & Marklund, Kari (red.), 1993 1996: Norrländsk uppslagsbok. Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Umeå. Artiklarna "Finnar" (band 1, s. 244-268), "Norrland" (band 3, s. 250-324) och "Samer" (band 4, s. 46-81) läses. 136 s. Ehrnebo, Paula, 1997: Finska språkets ställning i Sverige. I: Språk i Norden. Årsskrift for språknemndene i Norden 1997. S. 67-77. Förordning om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:1299). [Tillgänglig på adressen http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3910.] Ca 1 s. Gaski, Harald (red.), 1996: In the shadow of the midnight sun. Contemporary Sami prose and poetry. Karasjok. 276 s. (Läses enligt lärarens anvisningar.) Hirvonen, Vuokko, 2002: Samiska kvinnoförfattare I: Satu Gröndahl (red.), Litteraturens gränsland. Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv. (Uppsala multiethnic papers 45.) Uppsala. S. 181-200. Hyltenstam, Kenneth, 2007: Begreppen språk och dialekt och meänkielis status som eget språk. I: Eva Westergren & Hans Åhl (red.), Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 3). Stockholm. S. 237-282. Hyltenstam, Kenneth, 1999: Sveriges sju inhemska språk. Ett minoritetsperspektiv. Lund. 366 s. Hyltenstam, Kenneth & Milani, Tommaso, 2005: Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Uppföljning av Sveriges efterlevnad av Europarådets konventioner på nationell nivå. Ett minoritetsspråksperspektiv. I: Konstitutionsutskottet (red.), Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Rapporter från riksdagen 2004/05:RFR3. S. 23-74. [Även tillgänglig som elektronisk resurs genom Album.*] Häkkinen, Kaisa & Reuter, Mikael, 2008: Svenska och finska - så olika men ändå lite lika. I: Torsten Hallberg (red.), Nöd och lust. Sverige och Finland i samtid och framtid. Stockholm. S. 165-185. Høgmo, Asle, 1986: Det tredje alternativ. Barns læring av identitetsforvaltning i samisk-norske samfunn preget av identitetsskifte. I: Tidsskrift for samfunnsforskning 27, 1986. S. 395-416. Ivars, Ann-Marie, 1986: Dialekt och rikssvenska. Språklig anpassning bland österbottningar i Sverige. I: Nya Argus 1986(79):5-6. S. 101-103. Ivars, Ann-Marie, 1999: Har svenskan i Finland en framtid? Föredrag vid Svenska litteratursällskapets i Finland årshögtid den 5 februari 1999. I: Pia Forssell & John Strömberg (red.), Historiska och litteraturhistoriska studier 74. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland 618.) Helsingfors. S. 7-17. Johansen, Anfinnur & Joensen, Hans (red.) (2004). Mál í mæti. Greinasavn eftir Jóhan Hendrik W. Poulsen útgivið í sambandi við sjeyti ára føðingardag hansara 20. juni 20004. Tórshavn. S. 407-415. Johansson, Henning, 2007: Trespråkighet, urbefolkningar och kulturövergrepp. I: Eva Westergren & Hans Åhl (red.), Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 3). Stockholm. S. 38-55. Korhonen, Olavi, 2007: Hur samiska blev samiska. I: Eva Westergren & Hans Åhl (red.), Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 3). Stockholm. S. 197-236. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724). [Tillgänglig på adressen http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3910.] Ca 2 s. Lainio, Jarmo, 2008: Från finskt i Sverige till sverigefinnar och sverigefinska. I: Torsten Hallberg (red.), Nöd och lust. Sverige och Finland i samtid och framtid. Stockholm. S. 142-163. Magga, Ole Henrik, 2005: Linguistic minorities in Scandinavia I: Indigenous minorities. I: Oskar Bandle (ed.), The Nordic languages. An International Handbook of the History of the North Germanic Languages. (Handbücher zur Sprach- und Kommunikationswissenschaft 22:2.) Vol. 2. Berlin & New York. S. 2115-2119. [Även tillgänglig som elektronisk resurs genom Album.*] Numminen, M.A., 2008: Fördomar, fördomar! I: Torsten Hallberg (red.), Nöd och lust. Sverige och Finland i samtid och framtid. Stockholm. S. 116-125. Pedersen, Aud-Kirsti, 2009: Haldningar til offentleg bruk av minoritetsspråklige stadnamn i Noreg. I: Lars-Erik Edlund & Susanne Haugen (red.), Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006. Symposiebidrag redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen. (NORNA-rapporter 83, Nordsvenska 16, Kulturens frontlinjer 56.) Umeå. S. 37-56. Reuter, Mikael, 1997: Svenskan i Finland. I: Allan Karker, Birgitta Lindgren & Ståle Løland (red.), Nordens språk. Oslo. S. 95-109. Ruong, Israel, 1981: Samerna. Identitet och identitetskriterier. I: Nord-Nytt. Nordisk tidsskrift for nordisk folkelivsforskning 11, 1981. S. 17-32. Språk för alla - förslag till språklag (Prop. 2008/09:153). [Tillgänglig på adressen http://www.sweden.gov.se/sb/d/11704/a/122288.] Kap. 4-6, 9 läses. 21 s. Språklag (SFS 2009:600). [Tillgänglig på adressen http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3910.] Ca 1 s. Stoor, Krister, 1995: Saami Today - History Tomorrow? The Construction of Ethnicity in Saami Politics. I: TijdSchrift voor Skandinavistiek. Amy van Marken lezingen. Jaargang 16:1, 1995. S. 35-46. Svedell, Ulla, 2009: Gällivares bebyggelsenamn ur minoritetsperspektiv. I: Lars-Erik Edlund & Susanne Haugen (red.), Namn i flerspråkiga och mångkulturella miljöer. Handlingar från NORNA:s 36:e symposium i Umeå 16-18 november 2006. Symposiebidrag redigerade av Lars-Erik Edlund och Susanne Haugen. (NORNA-rapporter 83, Nordsvenska 16, Kulturens frontlinjer 56.) Umeå. S. 27-36. Tikkanen, Märta, 2008: Sverige och jag. En fot här och där. I: Torsten Hallberg (red.), Nöd och lust. Sverige och Finland i samtid och framtid. Stockholm. S. 196-204. Turi, Johan, 1987 [1917]: En bok om samernas liv. Umeå. (Norrländska skrifter 15.) 260 s. (Läses enligt lärarens anvisningar.) Vaattovaara, Johanna, 2009: Språk och identitet i svenska och finska Tornedalen. I: Lars Elenius, Patrik Lantto & Matti Enbuske (red.), Fredens konsekvenser. Samhällsförändringar i norr efter 1809. (Studier i norra Europas historia 7.) Luleå. S. 97-108. Wande, Erling, 2007: Anteckningar om tornedalsfinskans historia. I: Eva Westergren & Hans Åhl (red.), Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 3). Stockholm. S. 116-129. Westergren, Eva & Åhl, Hans, 2007: Ett språk är mer än ett språk. I: Eva Westergren & Hans Åhl (red.), Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 3). Stockholm. S. 11-21. Winsa, Birger, 2007: Tornedalingarna - en språklig minoritet. I: Eva Westergren & Hans Åhl (red.), Mer än ett språk. En antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 3). Stockholm. S. 76-93. (Ca 1 300 s.)
Samiska dikter och texter.
Ett urval av nedanstående filmer: Den bästa av mödrar. Regi Klaus Härö 2006. Bygger på romanen Äideistä Parhain (Den bästa av mödrar) av Heikki Hietamies (1992). Elina. Som om jag inte fanns. Regi Klaus Härö 2003. Bygger på romanen Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe (1978). Jägarna. Regi Kjell Sundvall 1996. Kautokeinoupproret. (Originaltitel Kautokeino-opprøret.) Regi Nils Gaup 2008. Korpen flyger. (Originaltitel Hrafninn flýgur.) Regi Hrafn Gunnlaugsson 1984. Korpens skugga. (Originaltitel Í skugga hrafnsins.) Regi Hrafn Gunnlaugsson 1988. Populärmusik från Vittula. Regi Reza Bagher 2004. Bygger på romanen med samma namn av Mikael Niemi (2000). Smilla s sense of snow. Regi Bille August 1997. Bygger på romanen Frøken Smillas fornemmelse for sne av Peter Høeg (1992). The language of my heart. Regi Sirkka Seljevold 2007. (Kortfilm.) Varg. Regi Daniel Alfredson 2008. Manus av Kerstin Ekman. Bygger på hennes roman Skraplotter (2003). Vägvisaren. (Originaltitel Ofelas.) Regi Nils Gaup 1987.
Börestam, Ulla, Gröndahl, Satu & Straszer, Boglárka (red.), 2008: Revitalisera mera! En artikelsamling om den språkliga mångfalden i Norden tillägnad Leena Huss. (Uppsala multiethnic papers 50.) Uppsala. Edlund, Lars-Erik & Marklund, Kari (red.), 1993 1996: Norrländsk uppslagsbok. Ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Band 1-4. Umeå. Ehrnebo, Paula, 2008: Sverigefinska språknämnden 1975-2006. Historik. (Skrifter utgivna av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen 6.) Stockholm. Elenius, Lars, 2006: Nationalstat och minoritetspolitik. Samer och finskspråkiga minoriteter i ett jämförande nordiskt perspektiv. Lund. Elenius, Lars & Ericsson, Leif (red.), 2009: Är vi inte alla minoriteter i världen? Rättigheter för urfolk, nationella minoriteter och invandrare. En antologi från MR-dagarna 2008. (Studier i norra Europas historia 8.) Stockholm. Fishman, Joshua (red.), 2001: Handbook of Language and Ethnic Identity. New York, Oxford. Gröndahl, Satu (red.), 2002: Litteraturens gränsland. Invandrar- och minoritetslitteratur i nordiskt perspektiv. (Uppsala multiethnic papers 45.) Uppsala.
Forskningscentralen för de inhemska språken (Finland): http://www.kotus.fi/?l=sv&s=1 Kvensk institutt (Norge): http://www.kvenskinstitutt.no Minoritet.se: http://minoritet.se Norsk språkråd: http://www.sprakrad.no Språkrådet (Sverige): http://www.sprakradet.se * Album är Umeå universitetsbiblioteks katalog. För att få tillgång till UB:s e-resurser måste du använda Album på en dator på Campus eller logga in via proxy-server eller med CAS. Läs mer om hur det går till här: http://www.ub.umu.se/infosok/hemifr.htm