Bilderboken och barnromanen, 7,5 hp

Innehåll

Vad läser dagens barn? Vilka samtidsaktuella teman, konflikter och maktförhållanden tar plats i den svenska bilderboken och barnboken? Hur gestaltas frågor om identitet, genus och etnicitet i litteratur riktad till barn? Hur samverkar text och bild i bilderboken? Det här är några av de frågor som behandlas på denna kurs. Kursen ger en introduktion till den moderna barnlitteraturens genrer, teman och berättartekniker genom närstudier av ett antal verk. Vi diskuterar också de motstridiga behov barnlitteraturen förväntas tillfredsställa - uppfostrande, pedagogiska, estetiska och emancipatoriska.

Följande moduler ingår:   

Modul 1: Introduktion till barnlitteraturen (1 hp)
An introduction to children's literature
Modulen ger en introduktion till barnlitteraturen som begrepp och fenomen. Vi diskuterar gränsdragningar mellan barn- och vuxenlitteratur och olika sätt att se på barnlitteraturens uppdrag.

Modul 2. Bilderboken: text och bild (1.5 hp) 
Picture books: text and image
Modulen behandlar relationen mellan text och bild i bilderboksmediet. Centrala begrepp och verktyg för bilderbokanalys introduceras och prövas i relation till olika typer av bilderböcker. 

Modul 3: Normer och stereotyper i bilderböcker (1.5 hp)
Norms and stereotypes in picture books
Under modulen undersöks normer och stereotyper i bilderböcker. Vi diskuterar hur författare och konstnärer både reproducerar och omförhandlar normer i sina verk.  

Modul 4: Barnromanen: Genrer och berättande (1.5 hp)
Children's novels: Genres and storytelling
Under modulen undersöker vi genremönster i barnromaner och prövar litteraturvetenskapliga begrepp som berättarperspektiv, tema och intrig i analyser av några verk. 

Modul 5: Identitetsfrågor i barnromaner (2 hp)
Identity in children's novels
Modulen berör barnlitteraturens sätt att gestalta identitets- och maktfrågor som berör genus, sexualitet och etnicitet. Vi undersöker hur identitetsutveckling skildras i några verk.

Förväntade studieresultat

Modul 1: Introduktion till barnlitteraturen (1 hp)
För godkänd kurs ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse 

• Uppvisa kännedom om olika sätt att definiera barnlitteratur och olika sätt att se på dess uppdrag.  

Modul 2. Bilderboken: text och bild (1.5 hp) 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse  

• Ha kunskap om bilderbokens sätt att berätta genom text och bild 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga

• Ha förmåga att analysera bilderböcker utifrån relevanta begrepp för bilderboksanalys 

Modul 3: Normer och stereotyper i bilderböcker (1.5 hp) 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt  

• Ha förmåga att problematisera och kritiskt granska normer och stereotyper i barnlitteratur 

Modul 4: Barnromanen: Genrer och berättande (1.5 hp) 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på färdighet och förmåga  

• Ha förmåga att urskilja genremönster i barnlitteratur och tillämpa litteraturvenskapliga begrepp i analys av barnromaner

Modul 5: Identitetsfrågor i barnromaner (2 hp)

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på kunskap och förståelse 

• Ha kunskap om hur identitets- och maktfrågor gestaltas i olika genrer 

För godkänd kurs ska den studerande med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt  

• Kunna reflektera över olika delaspekter av en barnroman och samtidigt förhålla sig till och värdera romanen som helhet.  

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och individuella skrivuppgifter. Undervisningen sker över nätet via lärplattformen, inga fysiska träffar. 

I de fall närvaro vid övningar och seminarier är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.   

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum.  

Examination

Examination

Modul 1: Introduktion till barnlitteraturen (1 hp) 

Modulen examineras genom en individuell skrivuppgift. Betygsskalan för uppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Modul 2: Bilderboken: text och bild (1.5 hp) 
Modulen examineras genom en individuell skrivuppgift. Betygsskalan för uppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Modul 3: Normer och stereotyper i bilderböcker (1.5 hp) 

Modulen examineras genom en individuell skrivuppgift. Betygsskalan för uppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Modul 4: Barnromanen: Genrer och berättande (1.5 hp) 

Modulen examineras genom en individuell skrivuppgift. Betygsskalan för uppgiften är Underkänd (U) och Godkänd (G).

Modul 5: Identitetsfrågor i barnromaner (2 hp) 

Modulen examineras genom en individuell skrivuppgift. Betygsskalan för den individuella skrivuppgiften är Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). 

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den som godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. 
 
En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. 

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska delmoment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten fått detta betyg på moduler om minst 2 hp. 

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för kursen, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om byte av examinator ställs till studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Tillgodoräknande  
Den student som önskar tillgodogöra utbildning som inhämtats vid annan institution eller annan högskola (svensk/utländsk) skall göra detta i den ordning som beskrivs i beslutet Tillgodoräknandeordning vid Umeå universitet (Dnr. 545-3317-02).  
 
Ansökan om tillgodoräknande ska göras skriftligt. I ansökan ska anges vilken modul eller vilken kurs som ansökan avser. Bestyrkta kopior av kursbevis eller motsvarande, där det framgår lärosäte, tidpunkt, ämnestillhörighet, nivå, poängomfattning och betyg skall bifogas. Dessutom skall kursplan inklusive litteraturförteckning för de kurser som avses samt i förekommande fall uppsatsarbete bifogas. 

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.  

-