Huvudområden och successiv fördjupning:
Manusförfattande för film, TV och nya medier: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Godkänd, underkänd
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Dagens mediesituation förändras snabbt. Nya plattformar uppträder och blir populära samtidigt som det är tydligt att berättelser från äldre medier kombineras och adapteras till nya former. Kursens mål är att dels ge kunskap om berättandet i medier som teater, film, tv, litteratur och nya plattformar, dels att presentera och diskutera metoder att analysera berättandet i dessa medier. Kursen är speciellt inriktad på att analysera hur berättandet förändras beroende på i vilket medium det uppträder. Kursen syftar också till att visa hur berättandet är underkastat historiska och sociala sammanhang. Momenten i kursen strävar efter att följa progressionen i utbildningens övriga kurser, så att de ger en gemensam referensram till studenterna. Till skillnad från flertalet kurser i programmet Manusförfattande för film, tv och nya medier är studierna i kursen Berättande och medier främst teoretiskt och historiskt inriktade.
Innehåll (moment)
Kursen består av följande delmoment, varav 9 hp läses under höstterminen och resterande 6 hp under vårterminen.
Höstterminen: Berättande i olika medier (1,5 hp)
Momentet ger kunskap om olika teorier om berättande, med exempel hämtade från olika genrer inom olika medier. I momentet presenteras frågeställningar och problem som rör teorier om berättandet.
Berättandet på scenen (7,5 hp)
Momentet ger kunskap om det sceniska berättandet, exemplifierat av olika nedslag i teaterhistorien. Särskild tonvikt läggs vid den tidiga filmens rötter i teaterkonsten. Momentet introducerar studenten i dramaturgiska perspektiv och ger kunskap om olikheter och likheter mellan teaterns och filmens/televisionens språk.
Vårterminen: Berättandet i film (3 hp)
Momentet ger kunskap om olika metoder att analysera berättandet i film, med exempel hämtade från olika genrer inom den nutida filmen.
Filmhistoria och filmskapande I (3 hp)
Momentet ger kunskap om de viktigaste händelserna i filmens historia. Därefter studeras ett par betydelsefulla epoker i filmhistorien med avseende på viktiga filmskapare manusförfattare och regissörer och deras betydelse för filmens utveckling.
Förväntade studieresultat
Studenten skall efter genomgångna moment
Kunskap och förståelse
- ha elementär kunskap om berättandet i olika medier som teater, film, tv och litteratur
- ha kunskap om metoder för att analysera berättande i olika medier som teater, film och litteratur
- ha kunskap och förståelse för att berättandet i olika medier är beroende av föränderliga historiska och sociala sammanhang.
Färdighet och förmåga
- visa färdighet och förmåga att analysera främst berättelser inom teater, film och litteratur
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- att kritiskt kunna reflektera över hur genus, etnicitet och sexualitet behandlas i olika former av berättande
- att ha ett medvetet förhållningssätt till etiska och samhälleliga aspekter i olika former av berättande
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt godkänt antagningsprov.
Undervisningens upplägg
Undervisningen sker i form av lektioner, seminarier, filmvisningar och analysövningar. Gästlärare inom övriga kursmoment kommer i vissa fall även medverka inom denna kurs. Viss undervisning kan även komma att ske genom utbildningens lärplattform. Samtliga moment är obligatoriska.
Examination
Examinationen är löpande och består av fullgjorda skriftliga och inlämnade uppgifter. Inlämningsdatum gäller som examinationsdatum.
Endast betygen Godkänd och Underkänd ges på kursavsnitten. Bedömningen bygger på om arbetet utförts enligt de instruktioner som getts i förväg samt att studenten haft tillräcklig närvaro. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga uppgifter och obligatoriska moment är godkända.
Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
Litteratur
Giltig från:
2010 vecka 35
Litteraturlistan är reviderad att gälla från 2010
vecka 35.
Revidering före ny kursstart kan förekomma.
Berättande i olika media.
Ryan Marie-Laure Narrative across media : the languages of storytelling Lincoln : University of Nebraska Press : 2004 : vi, 422 s. : ISBN: 0-8032-3944-0 (inb.) Se Umeå UB:s söktjänst
Öhman, Anders, Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia, Studentlitteratur 2002
Berättandet på scenen
Aristoteles, Om Diktkonsten, Göteborg, 2000
Brook, Peter, The Melodramatic Imagination, New Haven, 1995
Smeds, Barbro, Dramaturgi, Dramatiska institutets skriftserie nr 1/2005.
Waldekranz, Rune, Så föddes filmen, Stockholm, 1976 (urval)
Berättandet i film/ Filmhistoria och filmskapande I
Baslitteratur alla tre åren
Bordwell, K. & Thompson, D., Film History, McGraw-Hill, 2003
Furhammar, Leif, Filmen i Sverige, Dialogos, 2003
Film, manuskript etc.
Utöver detta läses ett antal romaner, noveller, manuskript och delar av manuskript (främst från film, teater och tv - delvis via utbildningen), uppsatser och kompendier som knyter an till gemensamma övningar och filmvisningar. Förelagda filmer, tv-serier, tv-program och dataspel.
