Kursen ger grundläggande kunskaper om den norrländska litteraturens historia från början av 1900-talet. I kursen behandlas viktiga teman i norrlandslitteraturen: industrialiseringen, omflyttningarna, exploateringen av naturresurserna, kulturmöten, gräns- och glesbygdsproblematik etc. I kursen behandlas hur de samhälleliga förändringarna och den norrländska naturen gestaltas och reflekteras i litteraturen. Postkoloniala och regionala teorier prövas som redskap för att förstå och förklara tematiska drag i den norrländska litteraturen.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska den studerande ha:
- förvärvat grundläggande kunskaper om den norrländska litteraturens historia från början av 1900-talet fram till idag
- studerat och analyserat ett representativt urval texter från den norrländska litteraturen
- fått en första orientering kring postkoloniala och regionala teorier som redskap för att förstå och förklara tematiska drag i den norrländska litteraturen.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet
Undervisningens upplägg
När kursen ges som campuskurs består undervisningen av föreläsningar och seminarier. När kursen ges som nätkurs ges all undervisning via Internet. När kursen ges inom Kulturhögskolan är det i form av en nätkurs med en fysisk träff på respektive kursort.
Examination sker löpande i form av individuella skrivuppgifter samt aktivt deltagande.
Examination
Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.
För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget väl godkänd på kursen krävs att den studerande skall ha uppnått väl godkänd på tillsammans lägst 4.5 högskolepoäng.
Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.
Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande
Litteratur
Giltig från:
2008 vecka 4
Litteraturlistan är fastställd att gälla från 2008 vecka 04. Revidering före ny kursstart kan förekomma. Skönlitteratur: Ahlin, Lars, Tåbb med manifestet, 1946 Ekman, Kerstin, Händelser vid vatten, 1993 Enquist, Per Olov, Musikanternas uttåg, 1978 Grundström Helmer, Lappmarksdikter, 1959 Hedenvind-Eriksson, Gustav, Ur en fallen skog, 1910 Höijer, Björn-Erik, Mannen på myren 1957 Johnson, Eyvind, Här har du ditt liv, 1935 Lidman, Sara, Hjortronlandet, 1955 Lindgren, Torgny, Pölsan, 2002 Molin, Pelle, Ådalens poesi, 1897 Niemi, Mikael, Populärmusik från Vittula, 2000 Rynell, Elisabeth, Hohaj, 1997 Salomonson, Kurt, Grottorna, 1956 Salomonsson, Anita, Vackrast var ändå mamma, 1996 Utsi, Paulus, Följ stigen, 2000 Därutöver tillkommer dikter av Folke Isaksson, Katarina Kieri, Mikael Niemi, Birger Norman, Elisabeth Rynell, Stig Sjödin m.fl. Ett urval av ovanstående verk omfattande c:a 1000 sidor väljs i samråd mellan lärare och student. När kursen ges inom Kulturhögskolans ram tas hänsyn till kursorternas litterära landskap i valet av skönlitterära texter. Även viss möjlighet till individuella val av skönlitterära texter ges. Facklitteratur: Balgård, Gunnar, Helmer Grundström och det poetiska uppdraget , ur Linjer i en norrländsk litteraturhistoria (red. Brändström, K-A), Umeå universitet 1999, s. 93-100. Edlund. Karin, Norrländsk utgångspunkt i Från den västerbottniska frostmyren till den politiska hetluften. Astrid Väring konservativ författare i Folkhemmets Sverige, Umeå universitet 2003, s. 27-49. Holm, Birgitta, Sara i liv och text (urval), Stockholm: Bonniers 1998. Jonsson, Stefan, Från Mpala till Bengalen. Vägar genom postkolonial teori i Andra platser. En essä om kulturell identitet, Stockholm: Norstedts 1995, s. 117-158.
Jonsson Thorsten Stor-Norrland och litteraturen Stockholm : Bonnier : 1938 : 68 s. :
Norrländsk Uppslagsbok. Tredje bandet. Artiklarna under uppslagsordet Norrland . Umeå: Norrlands universitetsförlag 1995, s. 250-324. Öhman, Anders, Vad är en norrländsk identitet? i Rötter och rutter. Norrland och den kulturella identiteten (red. Anders Öhman), Umeå: Umeå universitet 2001, s. 9-16. Öhman, Anders, Norrland i litteraturhistorieskrivningen i De förskingrade. Norrland, moderniteten och Gustav Hedenvind-Eriksson, Stehag: Symposion 2004, s. 11-44.
