Engelskt namn: Comparative Literature B
Denna kursplan gäller: 2010-01-18 och tillsvidare
Kursplan för kurser med start efter 2010-01-18
Kurskod: 1LV002
Högskolepoäng: 30
Utbildningsnivå: Grundnivå
Huvudområden och successiv fördjupning:
Litteraturvetenskap: Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Betygsskala: Tregradig skala
Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2007-10-03
Reviderad av: Humanistisk fakultetsnämnd, 2009-10-05
De litterära formerna studeras i ett historiskt och litteraturteoretiskt perspektiv. Kontinuerligt behandlas modernitetens och modernismens framväxt. Valda texter från 1800 till idag analyseras. Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, teoretiskt inriktade litteraturseminarier och gruppövningar. Kursen avslutas med en fördjupningsuppgift.
Efter avslutad kurs ska den studerande ha: - förvärvat grundläggande kunskaper om den västerländska skönlitteraturens historia fördelade på följande moment: Lyrik och dramatik efter 1800, Prosa efter 1900 samt en fördjupande specialkurs. - förvärvat förmåga att självständigt analysera lyrik, epik och dramatik. - förvärvat förmåga att självständigt förhålla sig till litteraturvetenskapliga teorier och metoder samt lärt sig att tillämpa dem i en avslutande fördjupningsuppgift.
Univ:Litteraturvetenskap A 30 högskolepoäng
Kursen består av fyra moment om 7,5 högskolepoäng vardera. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Under kursens avslutande moment tillkommer uppsatshandledning. Moment 1: Lyrik och dramatik efter 1800 (7,5 hp) Under momentet behandlas lyriken fr.o.m. romantiken medan dramat studeras fr.o.m. det moderna genombrottet på 1880-talet. Momentet hålls samman genom fokus på två perspektiv: för det första modernitetens och modernismens startpunkter och samband med författarrollens utveckling, för det andra modernismens konkreta uttrycksformer inom lyriken och dramatiken i det sena 1800-talets och 1900-talets ismer. Moment 2: Prosa efter 1900 (7,5 hp) Under momentet skisseras en utvecklingslinje från prosamodernism till postmodernism. I urvalet av litterära verk ges svensk och internationell romankonst likartat utrymme, med viss tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Parallellt med textstudiet diskuteras svårigheterna med att skriva en sammanhängande och allmänt accepterad litteraturhistoria, genom att vi tar fasta på de invändningar mot sådana försök som kommer från exempelvis feministiskt och postkolonialt håll. Moment 3: Specialkurs (7,5 hp) En undervisningskurs inom något relevant specialområde ges varje B-termin, t.ex. kriminalromanen, skräckromanen, global litteraturhistoria, 40-talets litterära debatter, rysk/östeuropeisk litteratur, Sara Lidmans författarskap eller någon annan litteraturvetenskaplig frågeställning. Momentet ges även som fristående kurs, vilket innebär att den är sökbar även för studenter som inte läser B-kursen. Se i aktuellt kursutbud för mer information. Moment 4: Fördjupningsuppgift (7,5 hp) Ett avgränsat problemområde inom litteraturen studeras med tillämpning av ett vetenskapligt betraktelsesätt. Uppsatsämnet väljs av den studerande, men måste godkännas av momentansvarig. Arbetet resulterar i en vetenskaplig uppsats om c:a 15 sidor (12 punkter, radavstånd 1,5), där bl.a. förhållningssätt till teori och metod, formalia och disposition övas. Momentet avslutas med ett seminarium där studenterna opponerar på en annans uppsats.
Moment 1-3 examineras genom löpande examination i kombination med gruppredovisningar, individuella skrivuppgifter och/eller salsskrivning. Moment 4 examineras genom en uppsats samt en opposition. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget väl godkänd på kursen krävs att den studerande skall ha uppnått väl godkänd på tillsammans lägst 22.5 högskolepoäng. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas individuellt enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning, fastställd av Rektor 2002-12-17. http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn för litteraturvetenskap.
Litteraturlistan är fastställd att gälla från 2010 vecka 03. Revidering före ny kursstart kan förekomma. Generellt gäller följande för de skönlitterära texterna: Där det är möjligt är originalspråket att föredra. Ibland anges en rekommenderad översättning av ett visst verk. I övrigt gäller valfria utgåvor. Moment 1: Lyrik och dramatik efter 1800 (7,5 hp) Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur nedanstående lista: Lyrik Dikter av Wordsworth och Coleridge (LK). Dikter av Tegnér och Stagnelius (SL). Dikter av Baudelaire och Rimbaud (LK). Dikter av Whitman (LK) och Dickinson (LK). Majakovskij, V., ur Ett moln i byxor. Eliot, T.S., ur The Waste Land Dikter av Södergran, Lagerkvist, Martinson, Lundkvist, Ekelöf och Boye (SD och MSL). Dikter av Lindegren, Grave och Hillarp (SD och MSL). Dikter av Sonnevi, Åkesson, Palm, Tranströmer, Ström, Malmsten, Lugn, Lillpers (SD och MSL). Dramatik Ibsen, H., Ett dockhem (VD 2). Strindberg, A., Till Damaskus, del 1. Brecht, B., Mor Courage och hennes barn (VD 3). Beckett, S., I väntan på Godot (VD 3). Churchill, C., Top Girls (VD 4). Lugn, K., Idlaflickorna (VD 4). Facklitteratur Bergsten, Staffan, Klang och åter. Tre röster i samtida svensk kvinnolyrik, Stockholm 1997, urval Brandt, G.W., Modern Theories of Drama: a selection of writings on drama and theatre 1850-1990, Oxford 1998, urval Engdahl, H., Den romantiska texten , i Den svenska litteraturen. Upplysning och romantik, Stockholm 1988 el. senare. Elleström, L., Lyrikanalys. En introduktion; Lund 1999 eller senare. Fischer-Lichte, E., History of European Drama and Theatre, London 2004 eller senare, urval Luthersson, P., Modernism och individualitet. En studie i den litterära modernismens kvalitativa egenart, kap. 1, Stockholm 1986 Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Qvarnström, G. Moderna manifest. Litteratur- och konstrevolutionen 1901-1925. En introduktion, Stockholm 1973 Ett antal analyser och essäer kan tillkomma enligt lärares anvisning, bl.a. ur Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 3 och 4, Höganäs 1996 och 1997. Förkortningar LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Europeisk lyrik: Romantiken, europeisk lyrik mellan romantiken och första världskriget, Stockholm 1981 eller senare. MSL = Modern svensk lyrik från Ekelöf till Lillpers. En antologi, Stockholm 1995. SL = Svensk litteratur, del 3, Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. SD = Svensk Dikt, red, L. Gustafsson, Stockholm 1995 eller senare. VD = Världsdramatik, del 2, 3 och 4. Lund 1990 eller senare. Moment 2: Prosa efter 1900 Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum från denna lista: Conrad, J., Mörkrets hjärta. Proust, M., På spaning efter den tid som flytt, del 1 (urval). Kafka, F., Processen. Woolf, V., Mot fyren. Martinson, M., Kvinnor och äppelträd. Johnson, E., Nu var det 1914 och Här har du ditt liv! Camus, A., Främlingen. Johnson, E., Strändernas svall. Lessing, D., Gräset sjunger. Lidman, S., Hjortronlandet. Achebe, C., Allt går sönder. Rhys, J., Den första hustrun. Lindqvist, S., Myten om Wu Tao-tzu. Atwood, M., Lady Oracle. García Márquez, G., Den otroliga och sorgliga historien om den troskyldiga Erendira och hennes hjärtlösa farmor. Lindgren, T., Ormens väg på hälleberget. Tunström, G., Juloratoriet. Duras, M., Älskaren. Enquist, P.O., Nedstörtad ängel. Pleijel, A., Vindspejare. Auster, P., New York-trilogin. Ondaatje, M., I skepnad av ett lejon. Khemiri, J.H., Ett öga rött. Alakoski, S., Svinalängorna. Facklitteratur Ashcroft, B., The Empire writes back. Theory and practice in post-colonial literatures, London 2002 (urval). Auerbach, E., Mimesis, kap. 20, Den bruna strumpan , Stockholm 1998 eller senare. Jansson, B.G., Postmodernism och metafiktion i norden, Uppsala 1996 (urval). Lagercrantz, O., Att läsa Proust, kap. 1 och 2, Stockholm 1992 el. senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 eller senare. Olsson, B., & Algulin, I., Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 eller senare. Thavenius, J., Marlows mardröm. Om Joseph Conrads Mörkrets hjärta i Moderna klassiker. 16 föreläsningar om texter från vår tid, Lund 1992. Ett antal analyser och essäer kan tillkomma enligt lärares anvisning, bl.a. ur Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 3 och 4, Höganäs 1996 och 1997. Moment 3: Specialkurs (7,5 hp) Kurslitteraturen meddelas i särskild kursplan. Moment 4: Fördjupningsuppgift (7,5 hp) Handböcker och skönlitteratur med anknytning till valt tema eller författarskap väljs i samråd med läraren. Facklitteratur Bergsten, S. (red.), Litteraturvetenskap. En introduktion, Lund 1998 eller senare.
Ringby Per
Från uppslag till genombrott : att skriva akademisk uppsats om litteratur, teater och film
Umeå : Ringby : cop 1998 : 46 s. :
Litteraturlistan är fastställd att gälla från 2008 vecka 04. Revidering före ny kursstart kan förekomma. Moment 1: Äldre lyrik och epik (7,5 hp) Följande antologier används: HSK = Hundra skrivande kvinnor, del 1, red. Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström. LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Grekisk litteratur, del 1, Romersk litteratur, Medeltidens litteratur, del 1 2, Renässansens litteratur, del 1 2, Europeisk lyrik, del 1. Red. L. Breitholtz, 2 uppl., Stockholm 1981 eller senare. SL = Svensk litteratur, Del 1 2. Red. B. Olsson, T. Stålmarck, Stockholm 1993 1994 eller senare. LSP= Levande svensk poesi. Dikter från 600 år, urval av Björn Håkanson, Natur & Kultur 2005. TSS = Texter från Sapfo till Strindberg, red. Dick Claésson, Lars Fyhr, Gunnar D Hansson, Studentlitteratur 2006. Facklitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna lista: Aristoteles, ur Poetiken (Alternativ titel Om diktkonsten). Auerbach, E., Mimesis, 1946 och senare.
Elleström Lars
Lyrikanalys : en introduktion
Lund : Studentlitteratur : 1999 : 179 s. :
ISBN: 91-44-00805-8
Se Umeå UB:s söktjänst
Holm, B., Tusen år av ögonblick, Sthlm 2002. Holmberg, C.-G. & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion. Lund 1999. Linnér, S., Den gyllene lyran. Archilochos, Sapfo, Pindaros. Sthlm 1989. Ong, W., Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet. Gbg 1990. Kap. 1 3 och 6. Street, B. Social Literacies: critical approaches to literary development, ethnography and education, London 1995 Svenbro, J., Jag skriver, alltså ska jag dö: En allegorisk Sapfodikt . I: Lyrikvännen 2 3/1986. Litteraturens historia i Sverige. B. Olsson & I. Algulin. 1987. Litteraturens historia i världen. B. Olsson & I. Algulin. 1990. Den Svenska Litteraturen. Red. S. Delblanc & L. Lönnroth. Del 1, Sthlm 1987. Nordisk kvinnolitterturhistoria I., red. E.M. Jensen. Höganäs 1993. Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna kronologiskt ordnade lista: Sapfo, Alkaios, Archilochos, Pindaros. Bibeln: Några psaltarpsalmer, Höga Visan. Horatius, Catullus. Petrarca. Ronsard, Villon. Shakespeare, några sonetter. Wivallius, Lucidor, Brenner. I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna kronologiskt ordnade lista: Homeros, ur Iliaden (LK), Odysséen. Björkesons översättning. Bibeln: 1 Mosebok, Ruts bok, Jobs bok, Lukas 10, Johannes evangelium, kap 1. Vergilius, ur Aeneiden. (LK eller Björkesons översättning). Dante, ur Den gudomliga komedien: Helvetet sång 1 3, 5, 33 34; Skärselden sång 30 33; Paradiset sång 30 33, Björkesons översättning. Dessutom ytterligare ett urval medeltida episka texter ur LK. Chaucer, G., Canterburysägner. (LK). Milton, ur Det förlorade paradiset. (LK). Stiernhielm, Herkules. (SL I). Dessutom ytterligare ett urval episka texter från renässansen ur LK. Eddadiktning: Völuspá; Hávamál; Gudrunarkvida. Nials saga. Övers. Hj. Alfving eller I. Fries. Några medeltida svenska ballader. I: SL I. Birgittas uppenbarelser. I: SL I Moment 2: Äldre prosa (7,5 hp) Följande antologier används: LK = Litteraturens klassiker, följande delar: Grekisk litteratur , del 1, Renässansens litteratur, del 1, Tre 1700-talsromaner. Red. L. Breitholtz, Stockholm 1981 eller senare. TSS = Texter från Sapfo till Strindberg, red. Dick Claésson, Lars Fyhr, Gunnar D Hansson, Studentlitteratur 2006. Facklitteratur: I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna lista: Auerbach, E., Mimesis, 1946 och senare. Bachtin, M., Kronotopen samt Epos och roman , i förf:s Det dialogiska ordet, Gråbo 1988. Holm, B., Tusen år av ögonblick, Sthlm 2002. Holmberg, C.-G. & Ohlsson, A., Epikanalys. En introduktion. Lund 1999. Kundera, M., Romankonsten, Sthlm 1988. Litteraturens historia i Sverige. B. Olsson & I. Algulin. 1987. Litteraturens historia i världen. B. Olsson & I. Algulin. 1990. Den Svenska Litteraturen. Red. S. Delblanc & L. Lönnroth. Sthlm 1987. Nordisk kvinnolitterturhistoria I III, Höganäs 1993 1996 och följande. Watt, I., The Rise of the Novel. 1957 och senare. Ett antal analyser och essäer enligt lärares anvisning Skönlitteratur I samråd med läraren väljs ett pensum ur denna kronologiskt ordnade lista: Longos, ur Daphnis och Chloe (LK, Grekisk litteratur, del 1). Boccaccio, ur Decamerone. (LK, Renässansens litteratur, del 1). Cervantes, Don Quijote, Stockholm 1995. Urval enligt lärares anvisning. Mme de la Fayette, Princesse de Clèves. Voltaire, Candide. Rousseau, ur Bekännelser. Richardson, S, Pamela eller dygdens belöning. Fielding, H., ur Tom Jones. Goethe, J. W, Den unge Werthers lidanden. Shelley, M., Frankenstein eller den moderne Prometheus. Almqvist, C.J.L., Drottningens juvelsmycke. Bremer, F., Familjen H***. Stendhal, H., Rött och svart. Balzac, H. de, Pappa Goriot. Flygare-Carlén, E., Rosen på Tistelön. Brontë, Ch., Jane Eyre. Flaubert, G., Madame Bovary. Dostojevskij, F., Brott och straff. Strindberg, A., Röda rummet; Giftas 1 2, förordet och minst två noveller. Benedictsson, V., Pengar. Novellurval ur Synd, red. Birgitta Ney. Lagerlöf, S., Gösta Berlings saga. Stoker, B., Dracula. Moment 3: Äldre drama och teater (7,5 hp) Facklitteratur Bergman, G. M., Den moderna teaterns genombrott (stencil enl. avtal). Brockett, O. G., History of the Theatre, London 1987 el. senare. Holm, I. (red.), Teater 1. Polemik, Teorier, Manifest, Lund 1970 el. senare (urval). Hov, L., Thalias første døtre, Oslo 1990 (urval). Kettle, A., Från Hamlet till Lear . I: Aspelin, K. (red.), Marxistiska litteraturanalyser, 1970. Serlio, S., Scener och teatrar (stencil enligt avtal). Ett antal analyser och essäer läses enligt lärares anvisning. Skönlitteratur Aiskylos, Agamemnon (LK). Sophokles, Antigone (VD 1). Euripides, Medea (LK). Aristophanes, Molnen (LK). Terentius, Adelphi (LK). Officium Stellæ (LK). St Niklasspelet (LK). Shakespeare, W., Henrik IV, del 1 (stencil). Shakespeare, W., Hamlet. Shakespeare, W., Kung Lear . Vega, L. de, Fårakällan (LK). Molière, Tartuffe (LK). Racine, Fedra (MLF 42 eller VD 2). Schiller, F. Von, Maria Stuart (stencil). Birch-Pfeiffer, Ch., Mor och son (stencil). Sardou, V., Familjen Benoiton (stencil). Hedberg, F., Dagen gryr (stencil). Strindberg, A., Mäster Olof. Ibsen, H., Ett dockhem (t. ex. VD 2). Ibsen, H., Gengangere. Moment 4: Uppsats (7,5 hp) Handböcker och skönlitteratur med anknytning till valt tema eller författarskap.