Journalistisk och vetenskaplig fördjupning, 30 hp

Innehåll

Denna kurs innebär en både vetenskaplig och journalistisk fördjupning inom det kulturjournalistiska fältet. Det övergripande målet är att de studerande efter kursen ska ha de speciella kunskaper och förhållningssätt som krävs för såväl vetenskaplig analys av journalistik som journalistisk granskning av företeelser i kultur och samhälle – med fokus på kultur och kultursektorn i vid mening. Teoretiska perspektiv på journalistik och medier presenteras, repeteras och fördjupas, liksom metoder för såväl vetenskaplig som journalistisk granskning. Den studerande genomför två större självständiga arbeten; dels ett uppsatsarbete, dels ett större granskande journalistiskt arbete i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag. I kursen ingår nedanstående moment:

MOMENT 1. Undersökningsmetod och teoretiska perspektiv (3 hp)
Research methods and theoretical perspectives
Kursmomentet är en förberedelse inför terminens undersökande arbeten, både kandidatuppsatsen och arbetet med granskande, fördjupande journalistik. Tidigare behandlade teoretiska perspektiv på journalistik och medier repeteras och fördjupas och några nya presenteras. På motsvarande sätt tar momentet upp metoder för materialinsamling, research och källkritik, värdering och sammanställning av statistik och annan information, samt analys och tolkning. Under momentets andra del färdigställer studenterna sina uppsats-PM och fördjupar sig individuellt i de perspektiv och den/de metod/-er som lämpar sig för den egna undersökningen.Granskning av journalistiken (15 hp) och Granskande journalistik (12 hp).

MOMENT 2. Granskning av journalistiken (15 hp)
Investigating Journalism
Ett konkret forskningsprojekt kring ett bestämt vetenskapsjournalistiskt tema planeras och genomförs under handledning och presenteras i form av en vetenskaplig uppsats. Delkursen avslutas med ett uppsatsseminarium där studenten försvarar den egna uppsatsen och opponerar på en kurskamrats uppsats.

MOMENT 3. Granskande journalistik (12 hp)
Investigative Journalism
Ett större granskande, journalistiskt arbete, med inriktning mot kultur och kultursektorn i vid mening, planeras och genomförs under handledning och presenteras i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag. Dessa produceras för papperstidning, radio eller webbpublicering och kan i det senare fallet även innehålla inslag av ljud och rörlig bild. Kursmomentet avslutas med ett seminarium där studenten försvarar det egna arbetet och kommenterar en kurskamrats arbete.

Förväntade studieresultat

Efter godkänd kurs ska studenten:
- visa förtrogenhet med och kunna problematisera likheter och skillnader mellan vetenskapligt arbete och granskande journalistik, och
- visa övergripande kunskaper om olika metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för forskning om kulturjournalistik och för journalistisk granskning av såväl kulturpolitik och kulturinstitutioner som olika kulturella yttringar.
- självständigt kunna formulera ett forskningsproblem och genomföra en empirisk forskningsuppgift med hjälp av en eller flera vetenskapliga metoder och utifrån relevanta teoretiska perspektiv på journalistik och medier, och
- självständigt kunna planera och genomföra ett större granskande journalistiskt arbete med hjälp av beprövade metoder, och
- anpassa sin journalistiska produktion och presentation till valt medium.
- ha förmåga att kritiskt granska och diskutera andras forskningsuppgifter och journalistiska arbeten på ett strukturerat och konstruktivt sätt,
- ha förmåga att såväl försvara som förhålla sig reflexivt till den egna forskningsuppgiftens och det granskande journalistiska arbetets genomförande och val av teoretiska perspektiv och metoder.

Efter kursmoment 1 (Undersökningsmetod och teoretiska perspektiv) ska studenten:
- kunna redogöra för teoretiska perspektiv och centrala begrepp inom forskning om journalistik och medier,
- kunna formulera en undersökningsvärd och undersökningsbar forskningsfråga utifrån aktuella perspektiv på journalistikens villkor och roller i samhälle och kultur, och med fokus på forskningsbaserad journalistik,
- känna till och kunna välja adekvata metoder för såväl vetenskaplig granskning av journalistik, som journalistisk granskning av samhälleliga och kulturella företeelser,
- ha tillämpbar kunskap om ett mindre antal av dessa metoder,
- kunna utforma en forskningsplan där analytiska perspektiv och metoder väljs och utformas i relation till problemformulering, syfte och frågeställningar.

Efter kursmoment 2 (Granskning av journalistiken) ska studenten:
- ha utvecklat sin förmåga att tillämpa teoretiska perspektiv och metodiska färdigheter inom forskning om journalistik och medier,
- ha utvecklat sin färdighet att i en konkret forskningsuppgift samla in, bearbeta och analysera material samt diskutera uppkomna resultat i förhållande till valda teoretiska perspektiv och metoder, och
- kunna kritiskt granska och diskutera andras forskningsarbeten på ett konstruktivt sätt.

Efter kursmoment 3 (Granskande journalistik) ska studenten:
- självständigt kunna formulera och bearbeta journalistiska frågeställningar i relation till kultursektorn/kulturpolitik/kulturella uttryck,
- uppvisa källkritisk kompetens inom detta område,
- självständigt kunna planera, organisera och genomföra ett omfattande, komplext och granskande journalistiskt arbete,
- kunna tillämpa adekvata metoder för informationssökning/research, källkritik, analys och tolkning av insamlat material, och
- kunna kritiskt granska och diskutera andras journalistiska arbeten på ett konstruktivt sätt.

Behörighetskrav

Univ: Programmet för kulturjournalistik termin 1-3. Max 7,5 hp får saknas från termin 3.

Undervisningens upplägg

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, gruppövningar, självstudier, handledning och studiebesök. I de fall närvaro vid föreläsningar och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. Se: http://www.student.umu.se/under-studietiden/funktionshinder/

Examination

Varje enskilt moment kan examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa kan bestå av hem- och salskrivningar, seminarium, muntor eller redovisningar. Moment 2 examineras genom seminariebehandling av en vetenskaplig uppsats eller forskningsrapport som studenten har skrivit samt opposition på annat motsvarande arbete. Moment 3 examineras genom seminariebehandling av ett större granskande journalistiskt arbete, ett reportage eller en serie artiklar/inslag samt opposition på annat motsvarande arbete.

Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år.

Rättande lärare kan, som alternativ till omprov, erbjuda en restuppgift. Restuppgiften ges i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se: http://www.student.umu.se/regelsamlingen/

Vid samtliga moment på denna kurs ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på sammanlagt 15 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan.
För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.