Journalistik, medier och kommunikation A1, 15 hp

Innehåll

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om kommunikation och massmedier och deras villkor och roll i samhället. Centrala teorier och begrepp inom medieforskningen, det svenska mediesystemet och mediernas historiska utveckling behandlas. Kursen omfattar vidare teorier och begrepp inom ämnesområdet medie- och kommunikationsvetenskap och praktiska kunskaper om och färdighetsträning i journalistiskt skrivande. Målet är att den studerande dels ska uppnå ökad förmåga att i tal och skrift föra analytiska resonemang om ämnesspecifika frågor samt ökad färdighet i journalistiskt skrivande.

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Medier och kommunikation (7,5 hp)
Media and Communication
Momentet sätter in utbildningen i dess kommunikationsvetenskapliga sammanhang. Momentet omfattar grundläggande kunskaper om olika mediesystem, massmediers framväxt och utveckling samt journalistikens samhälleliga och kulturella roller. På tvärvetenskaplig grund introduceras modern och klassisk forskning om kommunikation, medier och journalistik.

Moment 2. Journalistik (7,5 hp)
Journalism
Momentet behandlar textens roll i det medierade samhället. Studenterna introduceras under momentet i journalistiskt och retoriskt skrivande, samt i nyhetsvärderingsprinciper. Begreppet språkriktighet behandlas och en viktig del av momentet är övningar i att skriva språkligt korrekt, begripligt och intresseväckande.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• visa grundläggande kunskaper om och förmåga att diskutera och problematisera olika former av kommunikation, mediernas utveckling samt kommunikationens och medierna roll för makt och demokrati utifrån grundläggande medie- och kommunikationsvetenskapliga teorier.
• visa grundläggande förmåga att författa såväl akademiska som yrkesrelaterade texter på god svenska.
• visa förmåga att söka, sålla och kritiskt granska information, samt att sätta in informationen i ett samhälleligt perspektiv.
• visa förmåga att samarbeta i grupp, ta ansvar för sitt eget lärande genom att noggrant läsa och följa anvisningar och skriftlig återkoppling och genom att planera, anpassa och genomföra projekt inom utsatt tid, samt
• både ge och ta emot konstruktiv kritik.

Efter avklarat moment 1 (Medier och kommunikation) ska studenten kunna:

• på ett övergripande sätt kunna beskriva olika mediesystem samt mediernas historiska utveckling, med viss fokus på svensk mediehistoria och mediesystem.
• kunna redogöra för och diskutera journalistikens villkor samt mediernas olika samhälleliga och kulturella roller, med viss betoning på demokrati- och genusfrågor.
• visa färdighet i att självständigt formulera korta akademiska texter
• individuellt och i grupp sammanfatta, diskutera och presentera medie- och kommunikationsvetenskapliga problem som behandlas under föreläsningar, presentationer och i texter.

Efter avklarat moment 2 (Journalistik) ska studenten kunna:

• redogöra för grunderna i den journalistiska skrivprocessen och förstå principerna bakom begrepp som urval och vinkel,
• producera text vars innehåll, språk och disposition samspelar för att göra texten intresseväckande och lättbegriplig
• göra adekvata val i relation till vanliga språkriktighetsfrågor
• förhålla sig analytiskt och reflexivt till sina egna och andras texter.

Behörighetskrav

Engelska B, Samhällskunskap A. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet 6/A6).

Undervisningens upplägg

Undervisningen på bägge momenten består av föreläsningar, gruppövningar, självstudier och handledning. I de fall närvaro vid föreläsningar och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. Se Studentcentrums hemsida för mer information.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hemskrivningar, seminarier eller redovisningar. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd (G) eller Underkänd (U), alternativt Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

På moment 1 ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Kriterierna för de olika betygsnivåerna anges i samband med varje moment. På moment 2 ges betygen Godkänd (G) och Underkänd (U). För att bli godkänd på respektive moment krävs minst betyget godkänd (G) på samtliga prov och obligatoriska uppgifter på momentet. Betyget prövas individuellt och sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget är en sammanvägning av betygen från de olika momenten. För Godkänd (G) på hel kurs krävs att samtliga moment är godkända. För Väl godkänd (VG) fordras Väl godkänd (VG) på moment på sammanlagt minst 7,5 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och aktivt har påbörjat den, har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst/högst fem gånger på kursen. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med 1KO030 Journalistik, medier och kommunikation A 30 hp, 1KO009 Medie- och kommunikationsvetenskap A 30 hp, 1KO006 Introduktion till medie- och kommunikationsområdet 30 hp eller annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Kursen ersätter den tidigare kursen 1KO010 Medie- och kommunikationsvetenskap A nät 30 hp och kan inte tas med i en examen tillsammans med den kursen.