Journalistik, medier och kommunikation B, 30 hp

Innehåll

Under kursen behandlas teorier om mediernas innehåll och övergripande strukturer. Studenten ska fördjupa tidigare kunskaper om förhållandet mellan medier, kultur och samhälle. Stor vikt läggs vid förståelsen av svenskt statsskick, politisk utveckling och förändring, samt massmediernas betydelse för politik, social integration, social förändring och utövandet av makt i samhället. Därutöver tillämpas olika teoretiska perspektiv och metoder inom medie- och kommunikationsämnet i en mindre självständig studie.

Kursen kan läsas fristående, men är också gemensam uppföljningskurs (termin 2) för Programmet för journalistik, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation. En del inslag på kursen anpassas därför speciellt för de olika inriktningarna. I kursen ingår nedanstående moment.

Moment 1: Politik, medier och samhälle (7,5 hp)
Politics, Media and Society
Momentet ger en introduktion till politisk kommunikation. Relationen mellan medier och politik samt myndigheter och individ diskuteras. Momentet behandlar det svenska politiska systemets utformning på lokal, nationell och EU-nivå samt förvaltningssystemet och förvaltningspolitiken, dvs. den politik som handlar om hur den offentliga sektorn bör vara organiserad. Vidare diskuteras konsekvenserna av den europeiska integrationen för den svenska samhällsmodellen.

Moment 2: Medie-, kultur- och samhällsteori I (7,5 hp)
Culture, Media and Society I
Detta moment fördjupar kännedomen om teorier och forskning rörande mediernas innehåll och övergripande strukturer. Stor vikt läggs vid förståelsen av mediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället. En variation av mediegenrer studeras utifrån ideologikritiska perspektiv. Momentet behandlar särskilt populärkultur och medier utifrån olika historiska, kulturteoretiska och mediesociologiska utgångspunkter. Syftet är att fördjupa förståelsen av de samhälleliga processer genom vilka maktrelationer och ”olikheter” skapas, utvecklas, och reproduceras.

Moment 3: Vetenskaplig metod I (7,5 hp)
Communication Research Methods I
Momentet introducerar grunderna i kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod och fördjupar metodologiska och vetenskapsteoretiska problem genom en diskussion av exempel från kommunikationsvetenskaplig forskning.

Moment 4: B-uppsats (7,5 hp)
Term Paper
I detta momentet skrivs, under handledning, ett mindre forskningsarbete för att tillämpa inhämtade teorier och metoder som introducerats under kurserna Journalistik, medier och kommunikation A, respektive B. Uppsatsen skrivs i par. Uppsatsen ventileras vid ett uppsatsseminarium.

Förväntade studieresultat

Efter slutförd kurs ska studenten

• kunna redogöra för svenskt statsskick och skillnaden mellan lagar och de riktlinjer som styr pressetiken,
• kunna redogöra för och på grundläggande nivå analytiskt tillämpa teorier om mediernas villkor och roller i kultur och samhälle,
• uppvisa insikter om mediernas betydelser för social integration, förändring och maktrelationer,
• uppvisa förmåga att ge konstruktiv kritik på andras texter genom att lyfta fram såväl styrkor som svagheter,
• visa förmåga att i övningar tillämpa kvantitativa och kvalitativa metoder som används inom medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning, och omsätta dem i en konkret forskningsuppgift,

Efter avslutat moment 1 (Politik, medier och samhälle) ska studenten

• översiktligt kunna beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer, EU:s politiska system, samt länkarna mellan dem,
• visa grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom politisk kommunikation och statsvetenskap och kunna analysera klassiska idéer och aktuella samhällsförhållanden,
• visa förmåga att aktivt delta i diskussioner och strukturerat redovisa egna arbeten.

Efter avslutat moment 2 (Medie-, kultur- och samhällsteori I) ska studenten

• kunna redogöra för massmediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället,
• visa grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom medie- och kommunikationsvetenskap,
• visa förmåga att problematisera och diskutera massmediernas innehåll och roll i samhället.

Efter avslutat moment 3 (Vetenskaplig metod I) ska studenten

• kunna redogöra för och skilja på olika vetenskapsteoretiska inriktningar,
• kunna tillämpa kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik inom medie- och kommunikationsområdet: kvantitativ innehållsanalys, semiotisk bildanalys, lingvistik och retorik.

Efter avslutat moment 4 (B-uppsats) ska studenten

• kunna kortfattat presentera egna, samt ge konstruktiv kritik på andras, forskningsskisser,
• kunna planera och genomföra en kortare medie- och kommunikationsvetenskaplig studie,
• visa förmåga att värdera och kommentera såväl upplägg och språk, som teoretisk och metodisk relevans i sin egen och andras uppsatser.

Behörighetskrav

Univ: Journalistik, medier och kommunikation A 30 högskolepoäng (eller motsvarande) med minst 22,5 hp avklarade.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, självstudier och enskilda övningar, handledning samt studiebesök. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten. I de fall närvaro vid föreläsningar, seminarier och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat.
Studenten har rätt till handledning enbart under den tidsperiod som uppsatsmomentet omfattar.

Kursen kan läsas fristående, men ingår även som gemensam programkurs för Programmet för journalistik, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation. En del undervisning och inslag på kursen anpassas speciellt för de olika inriktningarna.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta Studentcentrum, http://www.student.umu.se/under-studietiden/funktionsnedsattning/

Examination

Varje enskilt moment examineras såväl fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter som med en avslutande hem- eller salsskrivning. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum.  hem- eler salsskrivninga. Den fortlöpande examinationen består av recensionsuppgifter, seminarier, muntliga tentamina eller redovisningar. Examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Dessutom erbjuds ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se regelsamlingen för Umeå universitet.

Betyg på moment sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska uppgifter är avklarade.
På moment 1-4 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget sätts först när alla kursmoment är godkända. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och moment är godkända. För betyget Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på sammanlagt minst 22,5 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande tillfråga studierektorn för Institutionen för kultur- och medievetenskaper.

Kursen ersätter de tidigare kurserna 1KO011 Medie- och kommunikationsvetenskap B 30 hp, 1KO020 Kommunikationsteori och forskning - strategisk 30 hp samt 1KO005 Kommunikationsteori och forskning - allmän 30 hp och kan inte tas med i examen tillsammans med någon av dessa.