Journalistik, medier och kommunikation B, 30 hp

Innehåll

Under kursen behandlas teorier om mediernas innehåll och övergripande strukturer. Studenten ska fördjupa tidigare kunskaper om förhållandet mellan medier, kultur och samhälle. Stor vikt läggs vid förståelsen av svenskt statsskick, politisk utveckling och förändring, samt massmediernas betydelse för politik, social integration, social förändring och utövandet av makt i samhället. Därutöver tillämpas olika teoretiska perspektiv och metoder inom medie- och kommunikationsämnet i en mindre självständig studie. I kursen ingår momenten enligt nedanstående:

Kursen kan läsas fristående, men är också gemensam uppföljningskurs (termin 2) för Programmet för journalistik, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation. En del inslag på kursen anpassas därför speciellt för de olika inriktningarna. I kursen ingår nedanstående moment.

Moment 1: Politik och samhälle (6 hp)
Politics and Society
Under momentet gås det svenska politiska systemets utformning på lokal, nationell och EU-nivå igenom. Exempel på frågor som berörs är: Vilka är de nationella institutionerna och hur är de länkade till varandra? Vilka är de lagar som reglerar institutionernas verksamhet och hur ser ansvarsfördelningen ut? Hur ser kopplingen ut mellan institutioner på lokal, nationell och EU-nivå? Momentet behandlar också förvaltningssystemet på de tre olika nivåerna, med särskild inriktning mot förvaltningspolitik – dvs. den politik som handlar om hur den offentliga sektorn bör vara organiserad.

Momentet ger också en politisk och historisk bakgrund till det moderna svenska samhället samt en presentation av förändringar i statsskick och förändringar i den kommunala självstyrelsen i ett internationellt perspektiv. Vidare diskuteras konsekvenserna av den europeiska integrationen för den svenska samhällsmodellen. Förändringar i den offentliga förvaltningens organisation, verksamhet, reglering och finansiering behandlas också. Relationen mellan massmedier och politik studeras samt informationsprocessen mellan myndigheter och individ.

Moment 2: Kultur, medier och samhälle (6 hp)
Culture, Media and Society
Detta moment fördjupar kännedomen om teorier och forskning rörande mediernas innehåll och övergripande strukturer. Stor vikt läggs vid förståelsen av massmediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället. En variation av mediegenrer studeras utifrån ideologikritiska perspektiv. Momentet behandlar särskilt populärkultur och medier utifrån olika historiska, kulturteoretiska och mediesociologiska utgångspunkter. Syftet är att fördjupa förståelsen av de samhälleliga processer genom vilka maktrelationer och ”olikheter” utvecklas, konstitueras och reproduceras.

Moment 3: Språk och kommunikation (3 hp)
Language and Communication
Momentet ger grundläggande kunskaper om den retoriska modellens tillämpning för skrivandet. Därutöver behandlas begreppet språkriktighet med utgångspunkt i det svenska skriftspråkets standardnorm. I praktiska övningar får studenterna lära sig använda olika språkliga hjälpmedel och förhålla sig till språkliga problem.

Moment 4: Undersökningsmetodik (7,5 hp)
Applied Methodology in Communication Research
Momentet introducerar grunderna i kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod och ger en teoretisk fördjupning av metodologiska och vetenskapsteoretiska problem genom en diskussion av exempel från kommunikationsvetenskaplig forskning.

Moment 5: Uppsats (7,5 hp)
Term Paper
I detta momentet skrivs, under handledning, ett mindre forskningsarbete för att tillämpa inhämtade teorier och metoder som introducerats under kurserna Journalistik, medier och kommunikation A, respektive B. Uppsatsen skrivs i par.

Förväntade studieresultat

Efter slutförd kurs ska studenten

• kunna redogöra för svenskt statsskick och skillnaden mellan lagar och de riktlinjer som styr pressetiken,
• kunna redogöra för och på grundläggande nivå analytiskt tillämpa teorier om mediernas villkor och roller i kultur och samhälle,
• uppvisa insikter om mediernas betydelser för social integration, förändring och maktrelationer,
• uppvisa förståelse för grunderna i kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik,
• uppvisa goda kunskaper i svensk språkförståelse och förmåga att skriva såväl mediala som akademiska texter.
• uppvisa förmåga att ge konstruktiv kritik på andras texter genom att lyfta fram såväl styrkor som svagheter,
• visa förmåga att i övningar tillämpa ett antal metoder som används inom medie- och kommunikationsvetenskaplig forskning, och omsätta dem i en konkret forskningsuppgift,
• kunna problematisera och diskutera mediernas roll och betydelse i kultur och samhälle,
• kunna redogöra för skillnader mellan teori, metod och tidigare forskning samt placera och sammanbinda dessa delar på ett logiskt sätt i en kortare vetenskaplig studie.

Efter avslutat moment 1 (Politik och samhälle) ska studenten

• översiktligt kunna beskriva det svenska systemet för politik och förvaltning på olika nivåer, EU:s politiska system, samt länkarna mellan dem,
• kunna återge huvuddragen i den svenska politiska utvecklingen de senaste 200 åren,
• visa grundläggande förståelse för olika teoretiska perspektiv inom statsvetenskap och kunna analysera klassiska idéer och aktuella samhällsförhållanden,
• visa förmåga att aktivt delta i diskussioner och strukturerat redovisa egna arbeten.

Efter avslutat moment 2 (Kultur, medier och samhälle) ska studenten

• kunna redogöra för massmediernas betydelse för social integration, social förändring och etablerandet respektive utövandet av makt i samhället,
• visa förmåga att problematisera och diskutera massmediernas innehåll och roll i samhället.

Efter avslutat moment 3 (Språk och kommunikation) ska studenten

• översiktligt kunna redogöra för det svenska skriftspråkets standardnorm,
• visa förmåga att uttrycka sig på ett tydligt och språkligt korrekt sätt,
• visa förmåga att tillämpa grundläggande retoriska principer i sitt skrivande.

Efter avslutat moment 4 (Undersökningsmetodik) ska studenten

• kunna redogöra för och skilja på olika vetenskapsteoretiska inriktningar,
• kunna tillämpa kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik inom medie- och kommunikationsområdet: kvantitativ innehållsanalys, semiotisk bildanalys, lingvistik och retorik.

Efter avslutat moment 5 (Uppsats) ska studenten

• kunna kortfattat presentera egna, samt ge konstruktiv kritik på andras, forskningsskisser,
• kunna planera och genomföra en kortare medie- och kommunikationsvetenskaplig studie,
• visa förmåga att värdera och kommentera såväl upplägg och språk som teoretisk och metodisk relevans i sin egen och andras uppsatser.

Behörighetskrav

Univ: Journalistik, medier och kommunikation A 30 högskolepoäng (eller motsvarande) med minst 21 hp avklarade.

Undervisningens upplägg

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, självstudier och enskilda övningar, handledning och studiebesök. Arbetsformerna anpassas till de förväntade studieresultaten. I de fall närvaro vid föreläsningar, seminarier och övningar är obligatoriska, det vill säga av examinerande karaktär, anges detta särskilt i schemat. Den som inte är närvarande kan tilldelas ytterligare uppgifter.

Kursen kan läsas fristående, men ingår även som gemensam programkurs för Programmet för journalistik, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, samt Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategisk kommunikation. En del undervisning och inslag på kursen anpassas speciellt för de olika inriktningarna.

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. Se: http://www.student.umu.se/under-studietiden/funktionshinder/

Examination

Varje enskilt moment kan examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa kan bestå av hem- och salsskrivningar, recensionsuppgifter, seminarier, muntliga tentamina eller redovisningar. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Dessutom erbjuds ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfille, s.k. uppsamlingsprov. Rättande lärare kan, som alternativ till omprov, erbjuda en restuppgift. Restuppgiften ges i form av att den eller de underkända uppgifterna kompletteras och bedöms på nytt. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. Den student som godkänts i prov får inte undergå omprövning för högre betyg.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se: http://www.student.umu.se/regelsamlingen

Betyg på moment sätts först när alla prov har inlämnats och alla obligatoriska uppgifter är avklarade.
På moment 1, 2, 4 och 5 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På moment 3 ges endast betygen Underkänd eller Godkänd.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget sätts först när alla kursmoment är godkända. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och moment är godkända. För betyget Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på sammanlagt minst 19,5 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande tillfråga studierektorn för Institutionen för kultur- och medievetenskaper.