Mode - kläder, kropp, kultur. En introduktion., 15 hp

Innehåll

Kursen introducerar hur mode som socialt och kulturellt fenomen kan studeras och förstås. Den omfattar två moment om vardera 7,5 hp. Första momentet ger en introduktion till modern modehistoria, medan moment 2 behandlar aktuella modeteorier och teorier om modets sociala, kulturella och estetiska betydelser. Modets produkter (t ex kroppar, kläder, stilar, smink, varumärken, parfym), dess arenor (t ex modemagasin, modebloggar, skyltfönster, offentliga rum) och ritualiserade uttryck diskuteras. Fortlöpande presenteras och behandlas centrala kulturanalytiska begrepp som kön/genus, sexualitet, social klass, etnicitet, makt och identitet.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: – olika epokers mode och hur detta kan relateras till sin respektive samtid. – centrala perspektiv och begrepp i studier av mode. Uppvisa förståelse för: – hur mode används och har använts för att kommunicera identitet/er, tillhörigheter och åsikter, – teorier om modets relation till kroppen och kroppsideal, – modets relation till kultur och kulturella processer. – hur representationer av kläder och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande. Uppvisa förmåga att: – analysera mode med hjälp av grundläggande teoretiska perspektiv och begrepp

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges via Internet. Undervisningen består av skriftliga introduktioner och föreläsningar på kurswebben, egna litteraturstudier och individuella arbetsuppgifter som presenteras muntligt och skriftligt. Kursen innehåller inte några sammankomster. Moment 1: Introduktion och historiska perspektiv (7,5 hp) Introduction and historical perspectives Innehåll Moment 1 inleds med en introduktion till mode och andra centrala begrepp. Därefter följer en översikt över den moderna modehistorien, där modets uttryck sätts i relation till kulturella föreställningar, normer, ideal och estetiska strömningar under olika historiska perioder. Kulturanalytiska begrepp som kön/genus, sexualitet, social klass, etnicitet, makt och identitet aktualiseras, liksom modets sociala, kulturella och estetiska betydelser i olika historiska sammanhang. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: – olika epokers mode och hur detta kan relateras till sin respektive samtid. Uppvisa förståelse för: – hur mode har använts och används för att kommunicera identitet/er, tillhörigheter och åsikter, – modets inverkan på, och relation till, kroppsideal under olika historiska perioder, – modets relation till kultur och kulturella processer, – hur representationer av kläder och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande. Moment 2: Teoretiska perspektiv och studier av mode (7,5 hp) Theoretical perspectives and fashion studies Innehåll Under moment 2 introduceras grundläggande teorier om mode och diskussionen fördjupas kring hur mode kan förstås som ett personligt eller gruppbaserat identitetsprojekt, liksom kring modets relation till kroppen och modets betydelse i ett ideologiskt och globalt perspektiv. Modets produkter (t ex kroppar, kläder, stilar, smink, varumärken, parfym), dess arenor (t ex modemagasin, modebloggar, skyltfönster, offentliga rum) och ritualiserade uttryck diskuteras som exempel under momentet, men fokus ligger på hur modevetenskapliga teorier kan användas för att analysera mode och kläders betydelse. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för: – centrala perspektiv och begrepp i studier av mode. Uppvisa förståelse för: – hur mode används för att kommunicera identitet/er, – teorier om modets relation till kroppen, – hur modets relation till kultur och kulturella processer kan analyseras. Uppvisa förmåga att: – analysera mode och kläder med hjälp av grundläggande teoretiska perspektiv och begrepp

Examination

Examination sker via skriftliga inlämningsuppgifter samt deltagande i diskussioner och arbetsuppgifter på kurswebben. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande

Övriga föreskrifter

Inga

Inga