Mode - kropp och kön, 15 hp

Innehåll

Under denna kurs behandlas mode ur ett genusperspektiv. Hur bidrar mode till föreställningar om kvinnligt och manligt? Kursen ger exempel på hur former, färger och material är och har varit symboliskt laddade och knutna till olika kulturella föreställningar om kropp och kön. Den ger också verktyg för att analysera hur mode på ett konkret sätt påverkat och påverkar kroppen.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och kunna redogöra för • centrala begrepp och teorier för studier av mode ur ett genusperspektiv, • hur mode och kläder har använts och används för att gestalta kön. Uppvisa förmåga att • utifrån ett genusperspektiv analysera och problematisera mode och representationer av mode. Uppvisa förståelse för: • modets inverkan på, och relation till, kroppsideal, • relationen mellan mode och kulturella föreställningar om kön och sexualitet, • hur representationer av kläder, kön och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande med avseende på genusnormer.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges via Internet. Undervisningen på alla moment består av skriftliga introduktioner på kurswebben, litteraturstudier och individuella arbetsuppgifter. Kursen innehåller inte några sammankomster. Moment 1: Perspektiv på mode, kropp och kön, 7.5 hp Perspectives on fashion, body and gender Under momentet ges en introduktion till olika sätt att förstå och analysera mode, med fokus på modets relation till kropp och kön. Inledningsvis diskuteras modebegreppet i relation till andra begrepp som kläder och dräkt. Grundläggande teoretiska perspektiv på mode och kroppen introduceras, liksom begreppen kön/genus och sexualitet. Under momentet ges sedan en historisk översikt, där modets uttryck och förändringar under de senaste hundra åren diskuteras i relation till sin respektive samtids normer, ideal och uppfattningar om kön. Genom konkreta exempel visas hur mode och kläder historiskt har använts för att gestalta kön och hur modets skiftningar också inbegriper förändrade kroppsideal. Modets nära koppling till femininitet diskuteras och problematiseras, liksom relationen mellan mode och feminism. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment skall studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och redovisa • grundläggande perspektiv och begrepp i studiet av mode, kropp och kön • hur mode och kläder historiskt har använts för att gestalta kön Uppvisa förståelse för • modets inverkan på, och relation till, kroppsideal • hur modets uttryck förhåller sig till sin samtids föreställningar om kön och sexualitet • hur mode och representationer av kläder, kön och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande med avseende på genusnormer. Moment 2: Maskulinitet, femininitet och samtida mode, 7.5 hp Masculinity, femininity and contemporary fashion Under detta moment fördjupas studiet av mode och kläder utifrån ett genusperspektiv, med ett huvudsakligt fokus på hur maskulinitet och femininitet gestaltas i det samtida modet. Genom en mängd empiriska exempel behandlas modets produkter (t ex klädesplagg, stilar, frisyrer, varumärken), dess arenor (t ex modemagasin, modeindustrin, offentliga rum av olika slag) och dess aktörer (konsumenter, modeller, producenter) med avseende på hur de påverkar och påverkas av kulturella föreställningar om kön. Under momentet får studenten också träna sig i att analysera samtida mode i relation till kön. Förväntade studieresultat Efter genomgånget moment ska studenten kunna: Uppvisa förtrogenhet med och redovisa • centrala begrepp och teorier för studier av mode ur ett genusperspektiv • hur mode och kläder används för att gestalta kön Uppvisa förmåga att • utifrån ett genusperspektiv analysera och problematisera mode och representationer av mode Uppvisa förståelse för • modets inverkan på, och relation till, kroppsideal i samtiden • hur modets uttryck förhåller sig till sin samtids föreställningar om kön och sexualitet • hur mode och representationer av kläder, kön och kropp kan fungera reproducerande och/eller omstörtande med avseende på genusnormer

Examination

Moment 1: hemtentamen. Moment 2: hemtentamen samt övningsuppgifter. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen, samt ett uppsamlingsprov inom ett år. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan som alternativ till omprov restuppgift ges i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 15 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg. Studerande som antagits till kurs och har poäng från kursen registrerade i Ladok skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor 2002-12-17. Se: http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande

Övriga föreskrifter

Inga

Inga