Kulturanalys och profilorientering II, 30 hp

Innehåll

Kursen "Kulturanalys och profilorientering II" behandlar grundläggande kunskaper om grupprocesser och konflikthantering. Kursen behandlar också kulturanalytiska teorier och metoder såsom diskursteori, intervjuer och deltagandeobservationer. Vidare är kursens mål att skapa fördjupad förtrogenhet med praktiskt fältarbete. I kursen ingår att skriva en vetenskaplig uppsats. Kursen består av fyra moduler: 1) Grupprocesser och konflikthantering, 2) Kulturanalytisk teori och metod, 3) Kulturanalytiskt fältarbete, och 4) Skriftlig uppgift.

Modul 1: Grupprocesser och konflikthantering (7,5 hp)
Group Processes and Conflict Management
Modulen handlar om grupprocesser på olika nivåer i samhället och om mänskliga konflikter som kan uppstå som en effekt av grupprocesser. Vidare behandlas begrepp och perspektiv i olika konfliktteorier och konflikthanteringsmodeller. Genom praktiska övningar identifierar studenterna konfliktsituationer samt prövar olika strategier för konflikthantering.

Modul 2: Kulturanalytisk teori och metod (7,5 hp)
Theory and Methods of Cultural Analysis
Modulen presenterar centrala kulturanalytiska teorier samt kulturanalytiska metoder för såväl insamling som analys av material. De studerande lär sig använda och kritiskt förhålla sig till kvalitativa och kvantitativa insamlings- och analysmetoder - bland annat intervju, deltagarobservation, enkät, bild- och diskursanalys - samt till den vetenskapliga skrivandeprocessen. Ett inslag i modulen berör praktiska kunskaper i datorbaserade analysverktyg. De studerande orienterar sig i frågeställningar kring etik och reflexivitet i forskningen. Såväl de tekniskt/praktiska som analytiska implikationerna av olika metoder genomlyses.

Modul 3. Kulturanalytiskt fältarbete (7,5 hp)
Fieldwork in Cultural Analysis
Modulen behandlar utformandet av vetenskapliga studier och innebär bland annat genomförandet av ett självständigt praktiskt fältarbete. Genom att designa och genomföra ett kulturanalytiskt fältarbete, med syftesformulering och motiverade val av material och metoder tillägnar sig studenten fördjupad kunskap om vad kulturanalytiska fältarbeten innebär, samt av de digitala hjälpmedel som finns. Stor vikt läggs vid källkritik, reflexivitet samt etiska frågor. Fältarbetet kan ligga till grund för den skriftliga uppgift (uppsats) som skrivs under modul 4.

Modul 4. Skriftlig uppgift (7,5 hp)
Essay
Modulen behandlar vetenskapligt skrivande och innebär att studenten skriver en vetenskaplig uppsats. Detta inkluderar färdigheter i vetenskaplig bearbetning, analys och skriftlig presentation. Modulen berör också grunder i konstruktiv vetenskaplig granskning och feedback. Uppsatser genomförda i samverkan med externa aktörer uppmuntras.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

Uppvisa förståelse för:

• hur konflikter kan uppstå och hanteras,
• hur val av metoder inverkar på kulturanalytiska resultat, hur olika materialkällor erbjuder olika typer av material, samt hur kulturanalytiker kan förhålla sig till detta.

Visa förtrogenhet med och kunna redogöra för:

• teorier och begrepp relaterade till grupprocesser och konflikthantering,
• kulturanalytiska teorier,
• kulturanalytiska insamlings- och analysmetoder, både kvalitativa och kvantitativa.

Uppvisa förmåga att:

• genomföra och redogöra för ett kulturanalytiskt fältarbete,
• skriva en vetenskaplig uppsats utifrån eget insamlat material.

Efter avslutad modul 1
(Grupprocesser och konflikthantering) skall studenten kunna:

• redogöra för olika begrepp och teorier relaterade till grupprocesser,
• redogöra för olika begrepp och teorier relaterade till konflikter och konflikthantering,
• identifiera konfliktsituationer, visa förståelse för deras uppkomst, samt praktiskt tillämpa strategier för konflikthantering.

Efter avslutad modul 2
(Kulturanalytisk teori och metod) skall studenten kunna:

• redogöra för och kritiskt diskutera centrala kulturanalytiska teorier,
• uppvisa förmåga att använda sig av centrala kulturanalytiska metoder och analytiska förhållningssätt.
• redogöra för och kritiskt diskutera centrala kulturanalytiska metoder, dess för- och nackdelar samt tillämpbarhet i relation till skilda frågeställningar,kritiskt diskutera etiska och reflexiva aspekter av dessa metoder.

Efter avslutad modul 3
(Kulturanalytiskt fältarbete) skall studenten kunna:

• uppvisa förmåga att planera och genomföra ett kulturanalytiskt fältarbete utifrån vald profilinriktning,
• föreslå relevanta analysmetoder för att kvalitativt och/eller kvantitativt analysera materialet,
• dokumentera olika typer av material med hjälp av digitala verktyg,
• i relation till kurslitteraturen föra en diskussion kring relationerna mellan insamlingsmetod och insamlat material, bland annat med avseende på etiska aspekter, samt reflexivt diskutera egna fältarbetserfarenheter.

Efter avslutad modul 4
(Skriftlig uppgift) skall studenten kunna:

• uppvisa förmåga att använda ett insamlat material och skriva en vetenskaplig uppsats som följer vedertagen formalia,
• redogöra för uppsatsens vetenskapliga och samhälleliga relevans,
• kritiskt granska en annan uppsats och i ett slutseminarium genomföra opposition på denna,
• uppvisa goda språkliga färdigheter i vetenskaplig uppsatsskrivning.

Behörighetskrav

Univ: För tillträde till andra terminen inom Kulturanalysprogrammet krävs att den studerande är godkänd på 22,5 av den första terminens 30 hp.

Undervisningens upplägg

Undervisningen på kursen består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, individuella övningar, laborativa datorövningar samt praktiska tillämpningar av programvara för datorbaserade analyser. Ifall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Undervisningen i modul 1 består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Undervisningen i modul 2 består av föreläsningar, seminarier, gruppövningar samt individuella övningar. Undervisningen i modul 3 sker i form av laborativa datorövningar, föreläsningar, seminarier, självstudier, samt praktiska tillämpningar av programvara för datorstödda presentationer. Undervisningen i modul 4 består av föreläsningar, seminarier och självstudier.

Studenten har rätt till handledning enbart under den tidsperiod som uppsatsmodulen (modul 4) omfattar.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. Se: http://www.student.umu.se/under-studietiden/funktionshinder/

Examination

Examination sker i form av aktivt deltagande i laborativa datorövningar, seminarier, förberedda genom läsning och reflektion, individuella och gruppvisa övningar/redovisningar, hemskrivning, fältrapport och uppsats samt praktiska tillämpningar av programvara. Vid obligatoriska seminarier tillämpas betyget Godkänd. Övrig examination sker enligt graderna Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

I modul 1 sker examination i form av aktivt deltagande i seminarier, genom gruppredovisningar och individuella redovisningar samt en avslutande hemskrivning. Vid seminarier, individuella redovisningar och gruppredovisningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

I modul 2 sker examination i form av aktivt deltagande i laborativa datorövningar och seminarier, förberett genom läsning och reflexion, genom praktiskt genomförande av individuella och gruppbaserade övningar med muntlig eller skriftlig redovisning, samt genom hemskrivning. Vid gruppexamination ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Hemskrivningen bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

I modul 3 sker examination genom aktivt deltagande i gruppövningar med muntlig eller skriftlig redovisning samt genom fältrapport. Vid gruppövningar ges betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). Fältrapporten bedöms med betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

I modul 4 sker examination i form av skriftlig uppsats omfattande 10-15 A4-sidor, ventilerad vid gemensamt seminarium, varvid uppsatsens innehåll, struktur och språk beaktas. Uppsatsen bedöms genom betygen Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Examination sker även genom genomförande av opposition av annan students uppsats. Oppositionen bedöms med betygen Godkänd (G) och Underkänd (U).

Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moduler är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 22,5 högskolepoäng. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.
 
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoduler upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmodul. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.