Form, skrivande och mediejuridik, 15 hp

Innehåll

Kursens övergripande mål är att studenten ska fördjupa sina praktiska och teoretiska kunskaper om vad journalistiskt arbete innebär. Kursen innehåller förutom nyhetsjournalistik också genomgångar av och övningar i beskrivande, berättande och kommenterande journalistik och praktiskt arbete med layoutmjukvara för att formge sidor för tryckta och digitala medier. Journalistens och journalistikens juridiska och etiska villkor diskuteras särskilt. Kursen utgör termin 3 på Journalistprogrammet.

Moment 1. Bild och layout (7,5 hp)
Photojournalism and Layout
Momentet är både teoretiskt och praktiskt. Studenten lär sig fotografera med digital systemkamera och redigera i bildbehandlingsprogram. Momentet tar också upp fotografrollen, bildkommunikation, bildkomposition och bildens roll i media. Teorier om läsbarhet, design och perception ingår, liksom kunskaper om parallellpublicering och hur texter bearbetas för publicering på webb.

Moment 2. Journalistik II (3,0 hp)
Journalism II
Momentet behandlar nyhetsjournalistik och nyhetsvärdering, men framförallt beskrivande, berättande och kommenterande journalistik. Studenten arbetar med praktisk bearbetning och de särskilda krav som ställs på texter som ska publiceras på papper respektive webb.

Moment 3. Mediejuridik och -etik (4,5 hp)
Media Law and ethics
Momentet behandlar olika aspekter av informations- och kommunikationsarbete ur ett juridisk och etiskt perspektiv och introducerar de juridiska villkor som medier har att förhålla sig till. Särskilt fokus läggs på rättigheter och skyldigheter i kommunikationen mellan myndigheter, medier och allmänhet. Kursen innefattar teoretiska och empiriska studier rörande relevant lagstiftning främst ur ett nationellt perspektiv. Momentet ges delvis gemensamt för Journalistprogrammet och Programmet för strategisk kommunikation.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för journalistiska arbetsmetoder och presentationsformer,
• redogöra för skillnaderna mellan olika journalistiska genrer och vilka krav som ställs på dem,
• redogöra för och reflektera över juridiska och etiska aspekter av journalistik och journalistens roll
• visa grundläggande kunskaper om det svenska domstolsväsendet.

För godkänt moment 1 (Bild och layout) ska studenten:

• uppvisa förståelse för fotomediets speciella förutsättningar och möjligheter,
• ha kunskap om bildens betydelse inom journalistiken,
• kunna fotografera bilder för journalistiskt syfte,
• kunna hantera tillgänglig teknik för fotografering,
• kunna behandla bilder och färdigställa dem för publicering i tryck och på webb,
• kunna genomföra ett individuellt fotouppdrag,
• känna till och översiktligt kunna redogöra för grundläggande teorier om texters läsbarhet och den grafiska designens betydelse för perception och förståelse.

För godkänt moment 2 (Journalistik II) ska studenten kunna:

• visa förståelse för och förmåga att hantera de olika journalistiska genrer som momentet behandlar,
• tillämpa principer för nyhetsvärdering och samtidigt kunna förhålla sig kritisk och reflekterande till dessa.

För godkänt moment 3 (Mediejuridik och -etik) ska studenten kunna:

• redogöra för vilka lagar som reglerar informations- och kommunikationsarbete samt journalistisk och publicistisk verksamhet.
• redogöra fört svensk lag om upphovsrätt, yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och sekretess samt kunna beskriva innebörden i offentlighetsprincipen.
• visa grundläggande kunskaper om PUL, samt om regelverk gällande bild-, text-, copyright- och upphovsfrågor, i tryckta såväl som digitala medier.
• redogöra för och reflektera över de etiska regler och riktlinjer som tillämpas av medierna i Sverige, samt identifiera etiska problem i journalistisk verksamhet utifrån dessa.
• tillämpa de rättigheter och skyldigheter som gäller i kontakterna mellan journalister (samt allmänhet) och tjänstemän i offentlig verksamhet.

Behörighetskrav

Univ: Journalistprogrammet (HGJRN) termin 1 och 2 (eller motsvarande). Högst 7,5 hp får saknas från närmast tidigare nivå. B-uppsatsen ska vara godkänd.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Det anges i schemat om något är av prövande karaktär (d.v.s. examinerande).

Kursen ställer höga krav på deltagande i grupparbeten varpå anpassad studietakt ej kan tillämpas.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser och särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hemtentor, salstentor, seminarium, inlämningsuppgifter eller muntliga redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället, samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att få betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att studenten fått betyg VG på moment om minst 10,5 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information: kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.