Examensarbete och granskande journalistik, 30 hp

Innehåll

Denna kurs innebär en både journalistisk och vetenskaplig fördjupning. Det övergripande målet är att de studerande efter kursen ska ha de kunskaper och förhållningssätt som krävs för såväl vetenskaplig analys av journalistik som för journalistisk och källkritisk granskning av företeelser i samhället – i första hand med inriktning mot det profilområde som tidigare valts. Teoretiska perspektiv på journalistik och medier tillämpas och fördjupas, liksom metoder för såväl vetenskaplig som journalistisk granskning. Den studerande genomför två större självständiga arbeten; dels ett uppsatsarbete, dels ett större granskande journalistiskt arbete i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag.

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Examensarbete/Uppsats (15 hp)
Graduate Thesis
Examensarbetet utgörs av ett självständigt arbete, en vetenskaplig uppsats på kandidatnivå. Ett konkret forskningsprojekt kring ett bestämt tema genomförs under handledning. Uppsatsen ventileras vid ett uppsatsseminarium, då den studerande dels försvarar sitt eget examensarbete, dels opponerar på ett annat arbete.

Moment 2. Granskande journalistik 1 (7,5 hp)
Investigative Journalism 1
Arbetet med ett större granskande, journalistiskt arbete planeras och inleds, i första hand med inriktning mot den profilfördjupning som inleds. Studenterna påbörjar researcharbetet inför det längre reportage eller den serie artiklar/inslag som ska genomföras under under moment 3.

Moment 3. Granskande journalistik 2 (7,5 hp)
Investigative Journalism 2
Ett större granskande, journalistiskt arbete, gärna med inriktning mot den profilfördjupning som valts, planeras och genomförs under handledning och presenteras i form av ett längre reportage eller en serie artiklar/inslag. Dessa produceras för papperstidning, radio, TV eller webbpublicering och kan i det senare fallet även innehålla inslag av ljud och rörlig bild. Kursmomentet avslutas med ett seminarium där studenten försvarar det egna arbetet och kommenterar en kurskamrats arbete.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

• uppvisa kunskaper om olika teoribildningar inom journalistik- och medieforskning samt förtrogenhet med hur ett urval av dessa kan tillämpas i forskning om journalistik och medier,
• uppvisa förtrogenhet med och kunna problematisera ett urval metoder för datainsamling, analys och tolkning, samt deras relevans, styrkor och svagheter för forskning om journalistik och för journalistisk granskning,
• uppvisa förmåga att självständigt genomföra både en empirisk forskningsuppgift, grundad i relevanta teoretiska perspektiv på journalistik och medier, och ett granskande journalistiskt arbete med hjälp av beprövade metoder,
• kunna anpassa sin journalistiska produktion och presentation till valt medium, och
• ha förmåga att såväl försvara som förhålla sig reflexivt till den egna forskningsuppgiftens och det granskande journalistiska arbetets genomförande och val av teoretiska perspektiv och metoder.

Efter avklarat moment 1 (Examensarbete/Uppsats) ska studenten:

• uppvisa fördjupad förmåga att tillämpa sina teoretiska och metodiska färdigheter inom forskningsfältet
• uppvisa färdighet att i en konkret forskningsuppgift samla in, bearbeta och analysera material samt diskutera uppkomna resultat i förhållande till valt teoretiskt perspektiv och metod, och
• uppvisa kompetens att genomföra en opposition på en annan uppsats på ett adekvat och konstruktivt sätt.

Efter avklarat moment 2 (Granskande journalistik 1) ska studenten:

• självständigt kunna formulera journalistiska frågeställningar och självständigt kunna planera och organisera ett omfattande, komplext och granskande journalistiskt arbete,
• uppvisa källkritisk kompetens, och
• självständigt kunna redogöra för, och analysera idén och inhämtad research, och presentera en detaljerad plan som håller tillräckligt hög kvalitet för att kunna resultera i ett publicerat material.

Efter avklarat moment 3 (Granskande journalistik 2) ska studenten:

• självständigt kunna genomföra ett omfattande, komplext och granskande journalistiskt arbete,
• kunna tillämpa adekvata metoder för informationssökning/research, källkritik, analys och tolkning av insamlat material,
• ha visat förmåga att åstadkomma ett journalistiskt arbete av publicerbar kvalitet vad gäller språk och form, och
• kunna kritiskt granska och diskutera andras journalistiska arbeten på ett konstruktivt sätt.

Behörighetskrav

Godkända resultat på termin 1 till 5 på Programmet för journalistik (HGJOU), eller motsvarande. Minst 22,5 hp måste vara avklarade på termin 5.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt skriftlig och muntlig handledning.

Undervisningen på uppsatsmomentet ges i form av en kursintroduktion, ett PM-seminarium, ett mittseminarium samt ett avslutande seminarium för examination av uppsatser. Närvaro vid seminarierna är obligatorisk. Under mellanperioder sker handledning individuellt eller i grupp. Val av forskningsfråga och relevanta vetenskapliga metoder och teorier görs av studenten i samråd med handledare. Handledning ges endast under ett pågående uppsatsmoment.

Undervisningen på moment 2 och 3 består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Om inget annat anges på schemat är grupparbeten, seminarier och övningsuppgifter obligatoriska. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.

För den som är registrerad på kurs och har en funktionsnedsättning finns resurser för särskilt stöd. För mer information kontakta Studentcentrum.

Kursen ställer höga krav på deltagande i grupparbeten och i övningar av examinerande karaktär, varför anpassad studietakt ej kan tillämpas.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Examinationen på moment 1 består av en vetenskaplig forskningsrapport, medverkan i seminarier och en opposition på annan uppsats. Uppsatsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. Examinationen på moment 2 består av löpande närvaro vid seminarier. Examinationen på moment 3 består av inlämnat journalistiskt arbete, samt granskning av en kurskamrats arbete och närvaro vid avslutande seminarium, där det egna arbetet försvaras.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd (G) eller Underkänd (U), alternativt Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hemtentamen, seminarium, eller muntliga redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

På moment 1 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. På moment 2 ges endast betygen Underkänd eller Godkänd. På moment 3 ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.

På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Betyget är en sammanvägning av betygen från de olika momenten. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För Godkänd (G) på hel kurs krävs att samtliga moment är godkända. För Väl godkänd (VG) på hel kurs fordras Väl godkänd (VG) på moment 1 och 3.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs får ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.