Journalistiska grunder, juridik, etik och profil, 30 hp

Innehåll

Kursens övergripande mål är att studenten ska fördjupa sina praktiska och teoretiska kunskaper om vad journalistiskt arbete innebär. Kursen innehåller förutom nyhetsjournalistik också genomgångar av och övningar i beskrivande, berättande och kommenterande journalistik, datorunderstödd journalistisk research och praktiskt arbete med layoutmjukvara för att formge sidor för tryckta och digitala medier. Journalistens och journalistikens juridiska och etiska villkor diskuteras särskilt. I kursens sista moment väljer studenten att fördjupa sig i kulturjournalistik eller utrikesjournalistik med inriktning EU. Kursen utgör termin 3 på Programmet för journalistik..

I kursen ingår nedanstående moment:

Moment 1. Journalistik II (7,5 hp)
Journalism II
Momentet behandlar nyhetsjournalistik och nyhetsvärdering, men framförallt beskrivande, berättande och kommenterande journalistik. Vi fortsätter med mjukvarubaserad presentation av journalistik för tryckta och digitala medier. Studenten arbetar med praktisk bearbetning och de särskilda krav som ställs på texter som ska publiceras på papper respektive webb.

Moment 2. Research (7,5 hp)
Research
Momentet behandlar praktik och teori i det som utgör den allra största delen av en journalists vardag – efterforskningar, informationssökning och källkritik. Momentet lär utsåväl traditionella som nya datorunderstödda sätt att snabbt hämta, bedöma och bearbeta information.

Moment 3. Mediejuridik och -etik (7,5 hp)
Media, Law and ethics
Momentet behandlar olika aspekter av informations- och kommunikationsarbete ur ett juridiskt och etiskt perspektiv samt introducerar de juridiska och etiska villkor som journalister och medier har att förhålla sig till. Särskilt fokus läggs på de pressetiska reglerna och journalistens etiska överväganden behandlas, liksom de problem och möjligheter som nya medier skapar. Momentet innehåller också en introduktion till det svenska domstolsväsendet och journalistisk bevakning av juridiska processer. Kursen innefattar både teori och praktiska övningar rörande relevant lagstiftning främst ur ett nationellt perspektiv. Momentet ges delvis gemensamt för programmen för journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot strategiska kommunikation.

Moment 4. Profil I (7,5 hp)
Profile I
Momentet ger en introduktion till journalistik inom det område som studenten valt:kulturjournalistik eller utrikesjournalistik med inriktning EU. Huvudsaklig inriktning är på de specifika kunskaper och förhållningssätt som krävs för att kunna bevaka, kritiskt granska och journalistiskt presentera respektive område.
 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

• ha fördjupat sin kunskap om journalistiska arbetsmetoder och presentationsformer inom respektive profil,
• visa kunskaper om respektive profilämnes speciella förutsättningar,
• visa insikter om skillnaderna mellan olika journalistiska genrer och vilka krav som ställs på dem,
• tillämpa principer för nyhetsvärdering och samtidigt förhålla sig kritisk och reflekterande till dessa,
• redogöra för och reflektera över juridiska och etiska aspekter av journalistik och journalistens roll
• visa grundläggande kunskaper om det svenska domstolsväsendet och bevakning av rättsfall.

Efter avklarat moment 1 (Journalistik II) ska studenten kunna:

• visa förståelse för och förmåga att hantera de olika journalistiska genrer som momentet behandlar,
• tillämpa principer för nyhetsvärdering och samtidigt kunna förhålla sig kritisk och reflekterande till dessa,
• reflektera över och tillämpa de särskilda krav som ställs inom webbjournalistik. 

Efter avklarat moment 2 (Research) ska studenten kunna:

• förstå och använda sig av offentlighetsprincipen för journalistiska ändamål,
• reflektera över och analysera behovet av källskydd,
• källkritiskt granska material och reflektera över källans trovärdighet,
• kartlägga processer och personer med hjälp av traditionella och databasstödda journalistiska metoder,
• presentera sina resultat för olika journalistiska ändamål.

Efter avklarat moment 3 (Mediejuridik och -etik) ska studenten kunna:

• redogöra för vilka lagar som reglerar journalistisk och publicistisk verksamhet,
• visa kunskap om framförallt svensk lag om yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och sekretess och kunna tillämpa den i journalistiska övningar,
• visa grundläggande kunskaper om regelverk för bild-, text-, copyright- och upphovsfrågor, i tryckta liksom digitala medier,
• redogöra för och reflektera över de etiska regler som tillämpas av massmedierna i Sverige,
• identifiera etiska problem i journalistisk verksamhet utifrån de etiska spelreglerna för press, radio och TV och konkreta fallbeskrivningar,
• redogöra översiktligt för hur det svenska domstolsväsendet fungerar och journalistiskt bevaka rättsfall.

Efter avklarat moment 4 (Profil I) ska studenten som valt:

Kulturjournalistik:

• visa inblick i kultursektorns politiska, sociala och ekonomiska villkor,
• visa kunskap om kulturjournalistikens historia och traditioner,
• kunna redogöra för grunddragen i de kulturpolitiska målen liksom centrala kulturpolitiska begrepp,
• kunna analysera diskussioner om hög och låg kultur, fin-, populär och folkkultur
• kunna analysera kulturkritik.

Utrikesjournalistik med inriktning EU:

• uppvisa kunskaper och förståelse för hur EU-politik hänger samman med nationell och regional politik
• uppvisa kunskaper och förståelse om offentlighet och sekretess inom EUs institutioner. Samt om skillnader i meddelarfrihet och meddelarskydd (källskydd) inom de samma jämfört med i Sverige
• visa färdighet och förmåga att journalistiskt bevaka EU-politik
• visa förmåga att självständigt söka och analysera information, göra nyhetsmässiga urval och på ett begripligt sätt förmedla denna kunskap journalistiskt.
• visa förmåga till ett källkritiskt och etiskt förhållningssätt i det journalistiska arbetet

Behörighetskrav

Univ: Journalistik, medier och kommunikation A och B (eller motsvarande kunskaper). Högst 9 hp får saknas från närmast tidigare nivå. B-uppsatsen ska vara godkänd.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar, individuellt datorarbete i journalistlabb liksom muntliga och journalistiskt presenterade uppgifter. Om inget annat anges på schemat är grupparbeten, seminarier och övningsuppgifter obligatoriska, d.v.s. examinerande. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift.

För den som är registrerad på kurs och har ett funktionshinder finns resurser för särskilt stöd. För mer information, kontakta: Studentcentrum.

Kursen ställer höga krav på deltagande i grupparbeten och övningar av examinerande karaktär, varpå anpassad studietakt ej kan tillämpas.

Examination

Varje enskilt moment examineras fortlöpande genom muntliga, skriftliga och praktiska uppgifter. Dessa består av hemtentor, salstentor, seminarium, inlämningsuppgifter eller muntliga redovisningar. Eftersom utbildningarna avser leda till jobb inom journalistik, ställs höga krav på skriftlig förmåga.

Fortlöpande examinerande uppgifter ges betygsomdömena Godkänd eller Underkänd, alternativt Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare ett provtillfälle senast två månader efter det ordinarie provtillfället (tre månader efter provtillfället om det ordinarie provtillfället är i maj eller juni), samt ett uppsamlingsprovtillfälle inom ett år från det ordinarie provtillfället. Den student som godkänts i prov får ej undergå omprövning för högre betyg.

En student som inte helt uppfyller målen för en examination men ligger nära gränsen för godkänt betyg kan, efter beslut av examinator, ges möjlighet till komplettering för att uppnå examinationsuppgiftens kriterier för godkänt betyg. Komplettering av examinationen ska anpassas individuellt utifrån det/de mål som inte uppnåtts av studenten och ska äga rum inom två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet men före nästa examinationstillfälle. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är ej tillåtet. Om studenten så önskar har hen rätt att genomföra omexamination och således ha möjlighet att få högre betyg än godkänt.

Om särskilda skäl föreligger kan en student ha möjlighet att examineras på annan ort. En student som önskar examineras på annan ort ska minst en månad före aktuellt tentamenstillfälle ansöka hos studierektor vid berörd institution om detta. Se Regelsamlingen.

På alla moment ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Betyg sätts av Humanistiska fakultetsnämnden utsedd examinator. Betyget prövas individuellt och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på moment motsvarande minst 22,5 hp.

Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera minst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt. Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga Studierektorn vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.