Skogens idéhistoria, 7,5 hp

Innehåll

I den här kursen får studenterna kunskap om idéhistoriska och miljöhumanistiska perspektiv på skog. Kursen behandlar skogens historia som något miljömässigt, samhälleligt och kulturellt som inbegriper olika idéer, vetenskapliga discipliner, politiska ambitioner, institutionella ramar och kulturella förståelser. Kursen har ett jämförande perspektiv, där förändringar i Sverige från 1800-talet fram till idag jämförs med exempel från andra länder och kulturella sammanhang. Det övergripande målet är att studenterna ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap och analytiska förståelseramar för att på ett prövande sätt kunna förstå skogens roller i samhället, både förr och nu, samt hur detta relaterar till olika hållbarhetsutmaningar.

Detta är en profilkurs vid humanistiska fakulteten.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:

Kunskap och förståelse
Visa kunskap om hur skogens historia är kopplad till samhälle och kulturella förståelser
Visa kunskap om olika vetenskapers betydelse för hur skogen uppfattas i ett samhälleligt sammanhang
Visa kunskap om nyckelbegrepp inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet miljöhumaniora

 
Färdighet och förmåga
Analysera hur skogliga konflikter kopplar till vetenskap och idéer
Diskutera betydelsen av idéhistoriska perspektiv för att förstå skog i ett övergripande tidsmässigt sammanhang

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Reflektera över idéer om skogens betydelse och roll i samhället

Behörighetskrav

90 hp i ett ämne, varav minst 15 hp ska utgöras av ett självständigt examensarbete, eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen sker helt nätbaserat och innehåller bara asynkron (icke i realtid) kommunikation och interaktion. Den är uppdelad moduler som behandlar kursens olika teman. Upplägget bygger på studenternas eget aktiva deltagande, i form av gruppdiskussioner och andra typer av interaktion kring materialet. Studenterna förutsätts delta regelbundet och aktivt.

Tekniska krav
*    En säker och bra internetuppkoppling
*    En dator (bärbar eller stationär) med en webbkamera (inbyggd eller extern)
*    En mikrofon, helst i form av ett headset

Examination

Kursens examinationsuppgifter består av individuella skriftliga inlämningar, deltagande i seminarier i både skriftlig och muntlig form, samt presentationer i muntlig och skriftlig form.

Kursen betygsskala är U (Underkänd)-G (Godkänd)-VG (Väl Godkänd) och för betyget godkänd på kursen krävs att samtliga examinationsuppgifter är genomförda och minst godkända. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov.

För de studerande som inte godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas ett omprov inom två månader efter ordinarie provtillfälle, samt ytterligare ett inom ett år, så kallat uppsamlingsprov. För prov som genomförs under maj och juni månad erbjuds första omprovet inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet.

En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.