Epidemiernas historia, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar epidemiernas påverkan på samhällen med fokus på perioden från tidigmodern tid till idag. Epidemier som exempelvis pest, smittkoppor, kolera, polio, TBC, spanska sjukan, HIV/Aids och Covid-19 studeras närmare inklusive deras inflytande på hälsa, samhällsutveckling och politik. Epidemiernas inverkan på kultur, konst, litteratur, och folkliga föreställningar ges utrymme i samspel med framväxten av läkarvetenskap, medicinalväsende och folkhälsa. Kursen har en nationell tyngdpunkt men internationella inslag är återkommande med en betoning på de nordliga/arktiska områdena.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten visa:
​
Kunskap och förståelse:

• visa grundläggande kunskaper om uppkomsten och utbredningen av de stora epidemierna och kunna sätta nyare epidemier som covid-19 i sitt historiska sammanhang.
• visa grundläggande förståelse för utbyggnaden av hälsovård och folkhälsoarbete i Sverige.
• visa kunskap om epidemiernas inverkan på sociala förhållanden, vetenskap, kultur och politik. 

Färdighet och förmåga:

• Förmåga att förklara och kritiskt granska de idéer som format den vetenskapliga förståelsen av epidemier och medicinsk vetenskap.
• Förmåga att diskutera och värdera olika skäl och argument för att beskriva centrala begrepp och erfarenheter av epidemier och pandemier.
• Förmåga att formulera sig tydligt i tal och/eller skrift.
• Färdighet i metoder för kritisk analys

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

• Förmåga att självständigt formulera och analysera ett vetenskapligt problem i förhållande till kursens bredare tematik

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av självständig läsning och analys av kurslitteraturen, strukturerad genom läsinstruktioner, filmade föreläsningar och instuderingsfrågor. All undervisning, liksom examination, sker via kursens lärplattform.

Studenter måste ha tillgång till en dator och en stabil internetuppkoppling.

Examination

Examinationen består av individuella skriftliga inlämningsuppgifter och skrivs på svenska.

På kursen som helhet ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Slutbetyget på kursen är en sammanfattande bedömning av resultaten och beslutade först när alla obligatoriska delar är godkända. Den som godkänts i prov får ej undergå prövning för högre betyg.

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov det finns en möjlighet att göra omprov inom två månader, samt ytterligare ett prov inom ett år, så kallat uppsamlingsprov.

Studerande som två gånger har underkänts i prov för en kurs eller del av kurs har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos utbildningsledare vid humanistisk fakultet begära att annan examinator utses för att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs inte inkluderas tillsammans med en annan kurs med liknande innehåll. Vid osäkerhet bör studenten konsultera studierektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå Universitet.