Utbildningens roll genom historien och i samhället, 7,5 hp

Innehåll

Målet med kursen är att presentera och kritiskt granska aktuella teoretiska och empiriska forskningsbidrag, som markerar utbildningens roll i historien och i samtiden. Under kursen kommer två analytiska perspektiv med särskild relevans för analyser av utbildning i samhället att granskas; mångfald och materialitet.

Kursens första del behandlar utbildning i samhället från ett minoritets- och icke-dominerande perspektiv genom fokusering på teoretiska och empiriska frågor kopplade till mångfald, nation/nationalism, och utbildning för minoriteter. Mycket forskning på utbildningsområdet har vägletts av en metodologisk nationalism och monokulturella förståelser av utbildning. Inom ramen för internationell minoritetslagstiftning och mänskliga rättigheter har både utbildning i sig själv och forskningen om utbildning utvecklat nya sätt att förstå hur en monokulturell syn på samhället reproduceras inom ramen för utbildning och hur utbildning kan användas på nya sätt för att nå bortom nationen.

Kursens andra del representerar ett mikro-orienterat intresse för diskussioner om utbildningsforskning relaterade till materialitet i ett brett spektrum: rum, sinne och känslor. De materiella och rumsliga ”vändningarna” och förändringen från social till kulturell historia har haft avsevärda effekter på samhällsvetenskaplig forskning under det senaste årtiondet. Även inom utbildningshistoria har betydelsen av material, rum och olika redskap i skolans värld blivit erkända som relevanta aspekter av utbildningens historia. Nyligen har även känslor och sinnliga aspekter mötts av ett visst intresse. Detta utgör bakgrunden för ett nytt mikroorienterat intresse inom forskningen.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse

• demonstrera kunskap om och förståelse för några viktiga teoretiska frågor i historisk forskning om undervisning, gällande olika analytiska perspektiv.
• relatera empirisk forskning angående mångfald, nation, rum och materialitet i utbildning till teoretiska spörsmål och problem.

Färdigheter och förmågor

• göra självständiga analyser av forskning om utbildning kopplat till mångfald och materialitet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera teoretiska perspektiv i forskning om utbildning, och diskutera och värdera teoretiska och metodologiska utgångspunkter kritiskt.

Behörighetskrav

90 hp kurser i historia, idéhistoria eller pedagogik, eller Kandidatexamen om 180 hp, eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Kursen ges på Internet, med web-baserade föreläsningar och seminarier på en webplattform (Cambro) som möjliggör både muntliga och skriftliga diskussioner mellan studenter och mellan studenter och lärare.

Examination

Kursens första del examineras genom seminariediskussioner och en skriftlig individuell litteraturöversikt. Kursens andra del examineras genom en individuell reflekterande essä där en aspekt av en lärandemiljö undersöks och analyseras med hjälp av något av de analytiska perspektiv som presenterats under kursen.

För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som registrerats på en kurs och har registrerade poäng i Ladok på kursen har rätt att examineras på kursen upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator.

Tillgodoräknande
Tillgodoräknande prövas av Studentcentrum vid Umeå universitet. Se http://www.umu.se/utbildning/antagning/tillgodoraknande/.