Historia för sociologer, 15 hp

Innehåll

Kursen är uppdelad i 2 moment om vardera 7,5 högskolepoäng.

Moment 1: Bilden av den andre (7,5 hp)
Momentet ger både ett idéhistoriskt och ett historiskt perspektiv på relationen mellan majoriteter och minoriteter i 1800- och 1900-talens Europa. I centrum för momentet står studiet av olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering. Också relationen mellan samer och de nordiska länderna kommer att behandlas. Med dessa exempel som utgångspunkt problematiseras hur närvaron av "de andra" bidrar till att skapa den moderna västvärldens självbild. Men också motsatsen: hur påverkas minoriteters självbild i mötet med den normgivande majoriteten och vilken bild har man av det samhälle man lever i, till exempel i ett muslimskt perspektiv. Frågor som rör rasbiologi, rasideologi, kulturrasism och etnokulturalism diskuteras också, liksom hur synen på minoriteter förändrats under det senaste seklet fram till våra dagar.
Momentet syftar till att öka studentens kunskap om hur bilden av den andre konstruerats i ett historiskt perspektiv, vilken betydelse detta haft för relationen mellan olika samhällsgrupper och vilka uttryck det tagit sig ideologiskt, socialt och politiskt. Metodövningar och olika typer av seminarier ingår.

Moment 2: Välfärdssamhällets utveckling, (7,5 hp)
Momentet innehåller en allmänt orienterande beskrivning av välfärdssamhällets framväxt och utveckling från mitten av 1800-talet fram till 1990-talet med fokus på Sverige. Här behandlas välfärdssamhällets ekonomiska och idéhistoriska ursprung i liberal filantropi och välgörenhet under slutet av 1800-talet och hur detta byggs ut från lokala till nationella projekt under början av 1900-talet. Här tecknas också en linje från privata initiativ på det sociala området i lokalsamhället till kommunalisering och förstatliganden via den offentliga sektorn under efterkrigstiden. Detta bildar sedan utgångspunkt för anläggandet av mer analytiska perspektiv på välfärdssamhällets utveckling som exempelvis klass och genus samt problematisering av vissa centrala begrepp som exempelvis folkhem, social ingenjörskonst och den svenska modellen. Metodövningar och olika typer av seminarier ingår.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten:
- övergripande kunna beskriva väsentliga historiska sammanhang genom ett studium av politiska, kulturella, ekonomiska och sociala tillstånd och förändringar samt med dem förknippade idéer, föreställningar och ideologier.
- ha kännedom om grunderna i historieteori och olika historieuppfattningar.
- utifrån kurslitteraturen kunna problematisera, tolka och förstå orsakssammanhang.
- kunna formulera enklare historievetenskapliga problem och kunna belysa och diskutera dessa såväl skriftligt som muntligt.
- behärska och kunna använda källkritikens grunder.
- ha utvecklat grundläggande färdigheter i att analysera och kontextualisera historiska källtexter.

Efter att ha avslutat moment 1 ska studenten:
- övergripande kunna beskriva olika typer av rasistiskt tänkande som islamofobi och
antisemitism, samt homofobi och andra typer av social stigmatisering.
- ha kännedom om hur föreställningar om "de andra" bidrar till att skapa den moderna
västvärldens självbild.
- ha kännedom om hur minoriteters självbild påverkas i mötet med den normgivande
majoriteten och vilken bild man får av det samhälle man lever i.
- övergripande kunna beskriva hur synen på minoriteter förändrats under det senaste
seklet fram till våra dagar.
- ha utvecklat en grundläggande förståelse för historieämnets innehåll, centrala perspektiv och vetenskapliga tradition.
- kunna använda och förstå enklare källkritiska perspektiv.
- ha stiftat bekantskap med historisk källtextanalys.

Efter att ha avslutat moment 2 ska studenten:
- övergripande kunna beskriva välfärdssamhällets framväxt och utveckling från mitten av 1800-talet fram till 1990-talet med fokus på Sverige.
- ha utvecklat en grundläggande förståelse av utvalda analytiska perspektiv på välfärdssamhällets utveckling.
- på ett enklare sätt kunna problematisera för momentet centrala begrepp.
- ytterligare ha utvecklat sin förmåga att kunna använda och förstå källkritiska perspektiv.
- ha utvecklat sin förmåga till historisk källtextanalys.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Obligatorisk närvaro gäller vid seminarier och övningar om inte annat uttryckligen anges.

Examination

Examination sker skriftligen och muntligen. Vid delexaminationer som seminarier och övningar ges betygen U och G, medan skriftlig eller muntlig tentamen betygssätts med U, G, VG. Varje moment betygsätts med U, G, VG. Betyget på ett moment utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla prov är godkända och obligatoriska moment genomförda. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs betyget godkänd på samtliga moment som ingår i kursen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela kursen krävs betyget väl godkänd på båda momenten.
För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.

Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87  Umeå.